Vilka faktorer är det som får människor att stanna kvar på landsbygden i en tid av omfattande urbanisering? Det ettåriga österbottniska forsknings- och utvecklingsprojektet ”Strategi-stannare för hållbar utveckling på landsbygden” söker svar på dessa frågor.
Med Åbo Akademi, Migrationsinstitutet och Yrkeshögskolan Novia i huvudrollerna kommer orsaker och förklaringar till att människor inte lämnar den österbottniska landsbygden att kartläggas noggrant under projekttiden maj/juni 2021- juni 2022.
– Urbanisering är en megatrend i det finländska samhället. Hittills har man främst fokuserat på utflyttningen från landsbygden. I det aktuella projektet ringar vi in orsaker till att folk stannar kvar i olika byar, säger Kenneth Nordberg, projektforskare inom regionalvetenskap på Åbo Akademi.
– Att bo kvar på landsbygden är ingen passiv handling utan ett aktivt beslut. Det kan också handla om återflyttare och inflyttare. Invandring är också en faktor att beakta och där kommer integrationsfrågor in i bilden, fortsätter Nordberg.
Coronapandemins effekter och det klara uppsvinget för distansarbete bidrar till att det ruralt orienterade forsknings- och utvecklingsprojektet i Österbotten ligger i tiden.
Fem fallstudier runt om i Österbotten
I samband med Strategi-projektet kommer förstoringsglaset att riktas närmare mot befolkningen i fem österbottniska byar: Terjärv, Munsala, Jeppo, Maxmo och Molpe.
Det finns tre ålderskohorter i sammanhanget: personer mellan 30-44 år respektive 45-64 år samt invånare över 65 år. En fjärde kategori är invandrare i de olika byarna.
– Under den andra fasen av studien kommer nyckelpersoner inom samhällsorganisationer och näringslivet att intervjuas. Också tidigare innehavare av olika poster kommer att kontaktas för att man ska erhålla ett djupare perspektiv, säger Nordberg.
– Det är viktigt att höra även äldre invånare som har hunnit vara med om flera brytningsskeden under sina livstider, betonar Magnus Enlund, forskningsledare på Migrationsinstitutet.
Nordberg säger att graden av företagsamhet samt lokal sammanhållning och föreningsverksamhet är några grundhypoteser som det utgås från när man försöker klarlägga ”stannarfenomenet”.
– Samtidigt är det viktigt att den lokala sammanhållningen inte heller är så pass stark att inflyttare utestängs, inflikar Nordberg i samma veva.
Yrkeshögskolan Novia kommer att arrangera workshops i de berörda byarna och intentionen är att få ihop grupper om cirka 20 personer per samhälle. Ida Haapamäki, själv bördig från Tjöck, kommer att hålla i trådarna för verkstäderna där både nuläget och framtiden ur stannares perspektiv sätts i fokus.
– Ambitionen är att kunna engagera befolkningen i byarna och så att säga bolla forskningsprojektet mot invånarna, säger Therese Sunngren-Granlund, forskningsledare på Yrkeshögskolan Novia.
Vill skapa matnyttigt informationsunderlag
Det är tänkt att Strategi-projektet ska utmynna i generella slutsatser och information som byar och kommuner runt om i landet kan dra nytta av i sina kommande strategi- och utvecklingsarbeten.
– Målet är att utifrån de behov som finns i olika kommuner bidra till att hålla landsbygden vital och levande, säger Magnus Enlund.
– Det här projektet är allfinlandssvenskt till sin karaktär även om det utspelar sig i Österbotten. Avsikten är att kunna få till stånd liknande undersökningar i Åboland och Nyland framöver, säger Kenneth Nordberg.
Tf kommundirektör Tom Holtti säger att det för Vörås vidkommande är angeläget att medverka i det aktuella projektet. Inte minst med tanke på att Vörå har tappat cirka 300 invånare under de sex senaste åren. Försämrad nativitet och utflyttning är några huvudorsaker till tillbakagången.
– Det är ingen självklarhet att folk väljer att bo här. Det är upp till kommunerna att ta den här frågan på allvar och gå in för att skapa miljöer som präglas av öppenhet och delaktighet. Där bör finnas tillgång till såväl arbetsplatser som rekreationsmöjligheter i kommunerna, säger Holtti.
Strategi-projektet erhåller finansering från Europeiska jordbruksfoden (Leader),Svenska kulturfonden och Gustaf Svanljungs stiftelse.