Det brådskar med att få igenom den nya lagen om djurvälfärd, säger Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC i sitt utlåtande till riksdagens jord- och skogsbruksutskott. Utskottet har regeringens förslag om lagen på remiss.
Beredningen har dragit ut på tiden vilket har lett till en utdragen osäkerhet för landets bönder. SLC påminner i det sammanhanget om att den viktigaste garanten för produktionsdjurens välfärd är bondens ork.
Strävan efter en god djuromsorg i sig är en självklarhet, och den kommande lagen om djurens välmående stöder långt detta, säger SLC.
Osäkert rättsläge inte önskvärt
Centralförbundet påminner om att lagförslaget har beretts grundligt ända sedan 2010.
– Det vore ytterst viktigt att få lagen fastställd nu, heter det i utlåtandet. Ett osäkert rättsläge är inte önskvärt vad gäller investeringar som stöder djurens välfärd. Under åren som gått har den utdragna osäkerheten dessutom varit psykiskt påfrestande för finländska husdjursbönder. Den viktigaste garanten för produktionsdjurens välfärd är bonden samt dennes ork och kunskap.
”Målstyrd kompromiss”
Om själva lagförslaget framhåller SLC att det är en kompromiss som är målstyrd vad gäller syftet att befrämja djurs välmående. Husdjursbönderna omfattar syftet, och det står i samklang med det frivilliga arbete som gjorts sedan länge.
– När åtgärder som varit frivilliga blir lagstadgade, såsom smärtlindring vid smärtsamma ingrepp, leder det emellertid till att vedertagna ersättningsformer slås ut. Det här konstateras också i lagförslagets motiveringar om konsekvenserna.
Därför påminner SLC om skrivningen i motiveringarna att ett stöd av motsvarande storlek kan riktas mot andra icke lagstadgade åtgärder som främjar djurs välfärd.
– Detta är bra och bör följas upp, säger centralförbundet.
Samråd nämns inte
När det gäller övervakningen påpekar dock SLC att det fortfarande finns utmaningar:
– MTK:s och SLC:s strävan efter ett samrådsförfarande för att utveckla gransknings- och tillsynsförfarandet i praktiken har inte noterats i vare sig själva lagtexten eller motiveringarna. Vi räknar med att denna fråga tas upp till diskussion i samband med landskapsreformen. Trots att regelverket på den materiella sidan blir tydligare och klarare i den nya lagen så finns det fortfarande ett behov av ett samarbetsförfarande för att utveckla tillsynen.
SLC anser att dialog och ett gemensamt utvecklande av en god praxis bör lyftas fram. Neutraliteten och husdjursproducenternas rättsskydd bör också tas på allvar. Det finns visserligen skrivningar i motiveringarna som ger vid handen att man genom den nya lagen försöker åstadkomma ett tydligare förfarande med särskilt fokus på rättsskyddet.
– Vi anser dock att detta inte är tillräckligt, det krävs aktiv uppföljning. Ett konkret exempel på en rättsskyddsbrist som kunde ha åtgärdats är jordbrukarens rätt att anlita assistans, till exempel stödperson under övervakningar.
Olovligt intrång skadar djur
Vidare är det enligt SLC olyckligt att olovligt intrång i produktionsbyggnader inte noteras som skadligt för djur.
– Den stress och den risk för olika smittor som djuren utsätts för i samband med olovligt intrång borde tas på allvar.
När det gäller detaljerna i lagförslaget noterar SLC med en viss lättnad att principen om djurens egenvärde skrivits in i motiveringarna men inte i själva lagtexten. Det här diskuterades länge under beredningen. Tanken är att djuren har ett egenvärde som varelser oberoende av deras värde för människan.
Många var i alla fall skeptiska under beredningen, bland annat för att det är oklart hur begreppet djurens egenvärde ska tolkas till exempel i en konfliktsituation eller ett brottmål.
Insemineringshäckar i åtta dagar
Vidare hänvisar SLC till att förbudet mot permanent uppbindning av djur och mot permanent begränsning av djurs möjligheter att röra sig med konstruktioner som hindrar djuret från att vända sig har varit en av de ledande principerna i lagberedningen.
– De undantag från huvudprincipen som nu finns i lagförslaget anser vi att är välmotiverade, säger SLC. Enligt paragraf 38 får insemineringshäckar för grisar således användas högst åtta dagar i samband med semineringen. Den tiden är mer i enlighet med de faktiska förhållandena vid inseminering av grisar, och leder till bättre djurvälfärd än de fyra dagar som föreslogs i det tidigare lagutkastet, anser centralförbundet.
Båsladugårdarna kan fortsätta
Vidare konstaterar SLC att båsladugårdarna för mjölkkor kan fortsätta sin produktion, också detta enligt bestämmelserna i paragraf 38.
SLC accepterar även att skyldigheten att rasta korna i en båsladugård utomhus förlängs från 60 dagar till 90 dagar genom en förordningsändring.
– Förändringen är möjlig att genomföra i praktiken tack vare att perioden gäller hela kalenderåret, heter det i SLC:s utlåtande.
Betesgång och rovdjur en utmaning
I anslutning till paragraf 34, som gäller säker djurhållningsplats, välkomnar SLC att man i lagens motiveringar noterar de utmaningar som betesgången har i områden med mycket rovdjur.
Vidare anser SLC att begreppet djurhållningsplats som används i lagförslaget är en förbättring jämfört med begreppet förvaringsutrymme som använts hittills.
SLC kan även ställa sig bakom detaljmotiveringarna till paragraf 15 om ingrepp på djur. Där konstaterar regeringen i sina motiveringar att djurhållningen hela tiden förändras och utvecklas. Det är därför nödvändigt att kunna bemyndiga statsrådet att utfärda en förordning så att man kan reagera tillräckligt snabbt på aktuella förändringar och föreskriva om nödvändiga ingrepp.
Böndernas ekonomi ansträngd
I sitt utlåtande uttrycker SLC sitt bekymmer över böndernas ansträngda ekonomi. Centralförbundet efterlyser därför så som tidigare en försörjningsmässig analys och ett aktivt ställningstagande kring den frågan i debatten om lagen. SLC hänvisar till en enkät utförd av jord- och skogsbruksministeriet under fjolåret, där det kommer fram att medborgarnas största oro kring framtidens matpolitik och försörjningssäkerhet gäller den svaga lönsamheten inom primärproduktionen.
– Vi anser att denna oro bör tas på allvar, säger SLC i sitt utlåtande och hänvisar till Naturresursinstitutet Lukes forskningsrapport från oktober 2017 kring lönsamheten på de finländska gårdarna. Inom husdjurssektorn har lönsamhetskvoten inte överstigit värdet 1 sedan 2000.
Det är enligt centralförbundet alarmerande siffror.
– Ett arbete pågår för att få ut ett tilläggsvärde för finländska produkter med hjälp av bättre ursprungsmärkning och en rättvisare fördelning inom livsmedelskedjan, heter det i utlåtandet. Detta arbete bör fortsättningsvis prioriteras högt. SLC kan inte godkänna den konkurrensmässiga snedvridenhet som uppstår då producenterna fungerar på en gemensam marknad vad gäller prissättning, men inte regelverk, till exempel inom djurhållningen.