Den första januari i år trädde en lagändring i kraft gällande sotning av torkar. I korthet innebär lagändringen att man måste ha behörighet som sotare för att få utföra sotningsjobbet. Eftersom bönderna är vana vid att sköta sotningen själva, har beslutet orsakat huvudbry och många jordbrukare har blivit oroliga och tagit kontakt med Fennia.
– Jordbrukarna är i allmänhet kunniga på att sköta sina anordningar och har av tradition skött dem bra. Men enligt den nya lagen är man inte längre kompetent att sköta sotningen själv, utan den skall hädanefter göras av en auktoriserad sotare, förklarar kundchef Tomas Grünn på Fennia.
Han oroar sig för hur sotarna skall räcka till, eftersom han uppskattar att det rör sig om hundratals torkar enbart i Nyland som nu ska sotas årligen av behöriga sotare.
– Nog kan man sota själv också framöver, men om det uppstår en sotbrand så blir det sannolikt problem. Vid en sotbrand begär försäkringsbolaget in ett sotningsintyg, och om sotningen inte utförts av en behörig sotare har försäkringsbolaget rätt att göra avdrag från ersättningen, förklarar Grünn.
Värmekanalen är det verkliga problemet
Han konstaterar samtidigt att det är sällsynt att det uppstår sotbränder i torkarna.
– Under mina 30 år i branschen inte har jag varit med om en enda soteld i en torkpanna.
Det verkliga problemet är värmekanalen som går från torkpannan till torkmaskineriet. På de äldre torkarna kommer man inte ens åt kanalen med mindre än att man demonterar hela konstruktionen.
Enligt Grünn har det även denna säsong varit flera tillbud då frön som samlats i värmekanalen fattat eld.
I torkprocessen har i synnerhet små frön som rybs och raps nämligen en tendens att inte hållas i torklådan utan de studsar ner i värmekanalen. Efter hand antänds fröna av den varma luften.
– Det här är den vanliga orsaken till att torkarna brinner. Enligt min åsikt är det alltså inte sotningen som är det mest kritiska, utan det är värmekanalen som borde putsas, sammanfattar Grünn.
Relativt lätt att tillverka lucka i värmekanalen
De moderna torktillverkarna är medvetna om problematiken och därmed har de nyare torkarna en lucka så att man kommer åt att putsa värmekanalen. Grünn menar att det här är en ganska lätt sak att åtgärda också på en äldre tork.
– Efter ett tillbud lagade bonden själv en lucka. Mitt råd är därför att om torken är av en sådan ålder att den inte har en granskningslucka i värmekanalen, så kan man skära upp ett hål för att komma åt att putsa också värmekanalen från de små frön som ramlat in där.
För en händig jordbrukare är det här enligt Grünn en ganska enkel sak.
– Man behöver inte vara finmekaniker för att skära upp ett hål och se till att man sedan får en plåtlucka på plats igen. Och kan man inte laga det själv så är det heller inte någon stor investering att köpa tjänsten. Genom att ordna med en lucka behöver man inte demontera hela kanalen för att komma åt att städa.
Det värsta scenariet är nämligen att hettan som uppstår då spannmål börjar brinna i värmekanalen sprids till torkmaskineriet, vilket leder till att spannmålen också inne i maskineriet antänds.
På det här sättet kan torkens maskineri och eventuellt hela torkbyggnaden förstöras. Då spannmål i torkmaskineriet börjar brinna är det svårsläckt och leder i allmänhet till omfattande skador.
– Det har varit nära ögat flera gånger, men i de fall som gällt oss den här säsongen har man klarat sig med att byta ut maskineriet i torken.
Grünn understryker att skadorna vid en brand lätt kan bli väldigt omfattande.
– Råkar man ut för en brandskada på sin tork under säsongen betyder det i praktiken att man är beroende av köpta torktjänster för den pågående säsongen. Så det handlar inte enbart om ett förlorat spannmålsparti eller förlusten av en torkbyggnad, utan om ett avbrott följt av ett pusslande för att få skörden torkad.