Mini1
Per Hansson betonar att jordbrukarna har ett viktigt arbete med att sortera ut vad som är viktigt för dem själva och att rådgivningen måste vara lyhörd för detta. Till höger Ålands Hushållningssällskaps vd Magnus J Stark.
Jordbruk

Lärdom från Minimässa:
Rädsla för fel bromsar utveckling

Man ska inte vara rädd för att göra misstag, eftersom rädslan att göra fel är en fiende till utveckling. Det var en av sakerna som deltagarna fick lära sig på Ålands Hushållningssällskaps välbesökta Minimässa i Mariehamn den 5 mars.

Förutom ett 15-tal utställare inklusive Lantmännen Agro Åland, som kom med i sista minuten, lockade mässan ett 60-tal personer till föreläsningar om bland annat bonden som företagare.

Under eftermiddagen blev det specialiserade program inom frukt och bär samt grönsaker, lök och potatis. Som ett nytt tema på den redan traditionella mässan fanns det för första gången också ett för djurbönder anpassat program på temat vallodling.

– Utan specialinriktningar skulle det knappast ha kommit så många för att enbart lyssna på ett föredrag, kommenterar hushållningssällskapets vd Magnus J Stark.

En kursdeltagare berömde upplägget att lyfta fram lantbrukarna som företagare och arbetsgivare.

– För tio år sen skulle det kanske inte ha behövts. Men nu finns det fruktodlare som under högsäsongen kan ha 30-40 anställda.

Hitta svagheterna och rätta till dem

Agronom Per Hansson som är verksamhetsledare för Kompetenscentrum Företagsledning KCF på Sveriges lantbruksuniversitet SLU tog under förmiddagen upp frågor som strategi och produktion, ledarskap, medarbetarskap och organisation samt ekonomistyrning och marknad.

Hans uppmaning till lyssnarna var att se helheten i företaget och ”hitta området där just din verksamhet och du som ledare behöver utvecklas”.

Föreläsningen inkluderade också praktiska övningar där deltagarna exempelvis fick besvara frågor om sitt företags nuläge jämfört med ett önskvärt läge. Avsikten var att få deltagarna att ”tänka till” för att skapa en självbild.

Om det är hög differens mellan nuläget och det önskade läget gäller det förstås att fundera vad man kan göra för att ändra situationen också när det gäller praktiska saker som produktivitet, verkningsgrad och flödeseffektivitet.

Enligt Hansson finns det alltid ett glapp mellan det som en gård producerar i praktiken och vad man kunde få ut och till vilket pris ”om allt klaffar”.

– Men det går inte att kompensera fel riktning med hög fart. Man måste tänka till för att se vad man ska fokusera på för att förflytta sig framåt till sitt prioriterade utvecklingsmål, förklarade Hansson.

Han påpekade att strategifrågor kan behöva utvärderas redan i samband med generationsskiften.

– Vi kanske ärver ett jordbruk med en inriktning som inte passar oss själva. Det är också vanligt att man inte har någon strategi alls eller är otydlig med den.

Mini2
– Man lär sig alltid lite nytt och får nya idéer, säger Carita Gustafsson som tillsammans med 20-årige sonen Mathias och sambon Ola Kuhlman är grönsaksodlare i Hammarland Postad.

Ibland krävs kanske ett halvt steg tillbaka

I jordbrukarens arbete med att ”sortera ut” vad som är viktigt för en själv spelar rådgivningen enligt Per Hansson en stor roll.

Frågan är exempelvis hur rådgivningen möter lantbrukarnas utmaningar i ett läge där primärproducenterna har en svag position i värdekedjan och det dessutom förekommer stora skillnader mellan företagare med liknande förutsättningar.

– Hur arbetar vi med att få strategier att hända och utvecklas i tid? När vi och lantbrukarna utvärderar måste vi ibland ta ett halvt steg tillbaka för att fundera, så att man inte överlämnar företagets framtida utmaningar åt slumpen. Det gäller sedan att sätta upp tydliga mål för lönsamhet och likviditet och att följa planen!

I sin föreläsning hänvisade Per Hansson också till möbeljätten Ikeas grundare Ingvar Kamprads ”testamente”. Enligt den nu bortgångne multimiljonären Kamprad är rädslan för misstag ”roten till byråkrati och en fiende till utveckling”.

– Vi måste låta folk göra misstag nu och på nytt, var en av Kamprads teser.

Samma budskap framförde den norske idrotts- och företagsledningspsykologen Willi Railo också för mer än 20 år sedan i exakt samma föreläsningssal i hotell Arkipelag.

– Ju mer du vågar misslyckas desto mer kan du vinna!

Mini3
Irene Karlstedt (till vänster) och Pernilla Gabrielsson från bjöd på smakprover från Ålands Hushållningssällskaps försöksverksamhet. Från demoodlingen tillverkas också äppel- och päronmust som används i PR-sammanhang, men inte finns till salu på öppna marknaden.

Bevattning och nya gödslingstips

Under eftermiddagen informerade Anssi Väättänen från Avagro Oy om bevattningsteknik och Erik Lindroos från Nordisk Alkali om vattenkvalitet vid växtskyddsbehandling.

Hushållningssällskapets grönsaksrådgivare Dennis Grönroos och Irene Karlstedt som ansvarar för utveckling och demoodling inom frukt och bär berättade om nyheter från sina respektive områden.

Aktualiteter om gödsling och växtskydd belystes av Wilhelmiina Kallio från Biotus (biologiskt växtskydd), Sören Pagh från BASF, Yaras Raija Roos och Matias Rönnqvist från Berner.

Fredrik Björklund från Henselmann Strawberry Plants informerade om företagets förmedling av jordgubbsplantor.

Vallföreläsningar gav ”lite nya idéer”

Agronom Carin Ekström som är hushållningssällskapets husdjursrådgivare och administratör höll i trådarna för forskaren Elisabet Nadeaus och rådgivaren Per-Anders Anderssons två föreläsningar på temat vall.

– En bra start för djurgruppen. De flesta var ganska nöjda och fick med sig lite nya idéer, konstaterar hon.

Andersson som i fjol utsågs till årets rådgivare i Sverige höll sin presentation via Skype, eftersom hans arbetsgivare Lantmännen i dessa coronatider inte lät honom åka till Åland.

– Det bli ju inte samma diskussion när Per-Anders inte själv var på plats. Men vi ska försöka få hit honom en annan gång under säsongen fast han är väldigt upptagen, säger Carin.

LF återkommer med referat av vallföreläsningarna i nästa veckas tidning som har temat vårdbruk.