Kvalitetssystem för livsmedel har blivit vanligare under de senaste tjugo åren och gäller inte bara förädlade produkter utan även primärproduktion som grönsaker och frukter. Bakgrunden är kraven från stora internationella detaljhandelskedjor. Bland annat kräver tyska Lidl och engelska Tesco av sina leverantörer inte bara produktkvalitetssäkring, utan även garantier gällande produktionsvillkor och rättvis behandling av anställda.
I praktiken sker detta så att kvalitetsstandardernas krav följs i produktionen, verksamheten certifieras och den följs upp genom tredjepartsrevisioner med jämna mellanrum. Internationellt kända standarder för förädlade livsmedel inkluderar t.ex. BRCGS, IFS och FSSC2200 och den viktigaste för primärproduktionen är GLOBAL G.A.P.
Standarder gällande arbetsvillkor och rättvis behandling av anställda är t.ex. GRASP och SMETA. För handeln påskyndar certifikatet beslut gällande produkturval, och sänker kostnaderna.
Att skapa grunden för kvalitetsarbete
Food and Forest Development Finland – FFD har utvecklat odling av trädgårdsväxter i samarbete med Tanzanias trädgårdsförbund (TAHA, Tanzania Horticultural Association) i tio år. Verksamheten är inriktad på att lära ut goda jordbruksmetoder och utveckla värdekedjan från odlingen till marknaden, med goda resultat.
Kvalitetssystemarbete och certifiering är en naturlig fortsättning på samarbetet. Jordbruket är viktigt för Tanzania och utgör cirka 30 procent av landets BNP. Andelen trädgårdsväxter av Tanzanias export är en femtedel, och andelen växer.
En del av exporten hamnar på konsumentmarknaden i t.ex. Europa, där kvalitetscertifikat krävs. De viktigaste certifieringspliktiga växterna är avokado, bönor, bitter kalebass och chili, och nu senast ingefära.
Det fyraåriga projektet SEMA (Quality Standards for Enhanced Market Access for Small-holder Farmers in Tanzania) som möjliggjorts av finansiering från utrikesministeriet startades 2021 med TAHA. Projektets mål är att förbättra producenters färdigheter att tillämpa GLOBALG.A.P. standarden och uppnå certifiering.
Det sker genom att först utbilda TAHA:s agronomer, som i sin tur utbildar producentgrupper. Det är också viktigt att föra samman odlare och exportörer, och i samarbete sänka tröskeln för att komma in på den internationella marknaden.
I projektet ingår även en local g.a.p.-del, som fokuserar på kvalitetssystemen för produkter som erbjuds den lokala marknaden. Den finska twinning-organisationen för projektet är Trädgårdsförbundet, som tillför stöd och tekniskt kunnande till genomförandet. Ett liknande projekt pågår i Finland, där bl.a. grönsaks- och potatisproducenter utbildar sig för kvalitetsarbete och certifiering.
Kvalitetsstandarder är inte mystik utan praktiskt arbete: implementering av goda produktionsmetoder (GAP, Good Agricultural Practices), hänsyn till miljön, säkerhet och dokumentation av verksamheten. Odlaren ska lära sig att identifiera och bedöma risker, reagera på avvikelser och lära av dem.
Nyckelfrågor är t.ex. odlingsmarkens tillstånd och gödsling, bekämpning av växtsjukdomar och skadedjur samt säker och korrekt användning av de ämnen som används för dem. Bevattning, vattenförvaltning och hänsyn till miljön är en central del av standarden.
Verksamheten syftar till att säkerställa produktsäkerhet och vid behov spåra problem.
Rättvis behandling av anställda och social status är också en del av kvalitetssäkringen och det finns standarder för dem. Kunskaper i dessa är fortfarande svaga, och utbildning av bönder och arbetare är en viktig del av SEMA-projektet.
Producentgrupper har avtal med exportörer, men till exempel skulle ett kooperativt företag kunna förbättra böndernas förhandlingsposition och även möjliggöra konkurrensutsättning.
Många utmaningar
Aktiviteter relaterade till kvalitetssäkring är en central del av TAHA:s strategi. Målet med SEMA-projektet är att skapa en grund för permanent rådgivning om kvalitetssystem.
TAHA har grundat företaget GreenCert, som är auktoriserat av standardens ägare att granska och certifiera kvalitetssystem. Skolning av producenterna är en del av TAHA:s rådgivningsverksamhet, och är skild från systemrevisionen. Detta är den centrala principen för kvalitetsarbete.
Bristen på experter på kvalitetssystem är en utmaning. Åtta TAHA-rådgivare har klarat GLOBAL G.A.P-examen för att bli registrerade, och kan nu utbilda andra rådgivare och odlare. Standarderna är komplexa och kräver goda grundläggande kunskaper inom området och kontinuerlig uppdatering av kompetensen.
Även innehållet i standarderna förändras. En av SEMA:s utmaningar är introduktionen av en ny version av GLOBAL G.A.P mitt i projektet.
Målet med projektet är att utbilda totalt 18 odlargrupper och närmare 3.000 jordbrukare. Två odlargrupper är redan certifierade och har börjat exportera t.ex. för TESCO. Det finns för närvarande fyra nya grupper under utbildning.
Ungefär hälften av odlarna siktar på lokal g.a.p.-nivå. För närvarande finns det aktiviteter i regionerna Arusha, Kilimanjaro och Njombe samt på Zanzibar.
Utanför TAHA:s utbildning och projekt har ett fåtal företag anlitat en egen intern utbildare eller konsult och fått sitt kvalitetssystem certifierat. En sådan är finskägda Tanzanice som har en egen kvalitetsansvarig och företaget självt är innehavare av certifikatet.
Att etablera och upprätthålla ett kvalitetssystem är dyrt och därför måste fördelarna överstiga kostnaderna så att produktionen är lönsam – certifieringen borde återspeglas också i producentpriserna.
Certifiering är nyckeln till marknaden, men konsumenterna bör också vara medvetna om allt arbete som görs, och vad det kostar, för att kvalitetsvaror skall hamna på butikshyllan.
GLOBAL G.A.P.
• Varumärke för alla standarder som hanteras av FoodPlus GmbH.
• Mer än 40 standarder som täcker växtodling, fisk, skaldjur och algodling.
• Flera standarder som kompletterar goda jordbruksmetoder: social rättvisa, djurskydd, miljö, biologisk mångfald, etc.
• Den senaste versionen av standarden betonar hänsyn till miljöaspekter och ständig förbättring av verksamheten.
• Ett världsomspännande samarbetsnätverk av auktoriserade certifieringsorgan
TEXT
Pirkko Suhonen, FFD:s långvariga projekfadder i projekt i Tanzania, och deltar i SEMA-projektet genom volontärarbete.
Översättning till svenska: Jenny Öhman, projektsakkunnig på FFD