Aca Dsc08421
Ålandsmejeriets vd Joakim Blom berättar att ÅCA: styrelse nu har möten varje vecka tills hela bilden klarnat om vilka krav Andelsbanken ställer som finansiär för att trygga finansieringen av Ålands två största mjölkgårdar.
Jordbruk

Krisstöd ska trygga
Ålands mjölkförädling

Landskapsregeringen satsar sammanlagt en halv miljon euro för att hjälpa Ålandsmejeriet ÅCA och dess två största mjölkgårdar Haga Kungsgård Mjölk Ab och Gesterby Mjölk Ab från en akut likviditetskris. Hälften av summan eller 250.000 euro reserveras för att stöda andra åländska mjölkbönder med maximalt 140 euro per mjölkko.

Hur Ålands centralandelslag ÅCA ska använda sina 250.000 euro för ekonomisk omstrukturering eller rekonstruktion av Hagas och Gesterbys mjölkgårdar avgörs av andelslagets styrelse, som ännu inte fattat något beslut.

Ett alternativ som nämnts är att ÅCA tar över ägandet av Gesterby Mjölks och Haga Kungsgårds marker och byggnader och för att arrendera ut dem till någon entreprenör.

– Just nu avvaktar vi och tills hela bilden klarnat om vilka krav finansiären Andelsbanken på Åland ställer på mjölkgårdarnas ägare Kristoffer Lundberg har ÅCA styrelsemöten varje fredag, förklarar andelslagets vd Joakim Blom.

Nödvändiga för mjölkvolymen

Tillsammans med Haga kungsgård levererar Gesterby tillsammans cirka 60 procent av mejeriets mjölkmängd. Mejeriets två största mjölkleverantörer är enligt Blom helt nödvändiga för att mejeriet ska ha möjligheter att fortsätta med sin mjölkförädling och lönsamma export, som framför allt växer på finländska fastlandet.

– En viktig del av ÅCA:s affärsverksamhet är också att importera europeisk ost för den finländska marknaden, påpekar Blom.

Gesterby Mjölk med drygt 300 mjölkande kor startades för ca 15 år sedan under namnet Östergårds Mjölk Ab i Sund Gesterby och var då Ålands första mjölkgård i bolagsform. När Östergårds hotades av konkurs köptes bolaget i fjol av företagaren Kristoffer Lundberg, som sedan knappt tio år sedan driver mjölkgården i Saltvik Haga.

Kungsgårdens marker arrenderar Lundberg av landskapsregeringen, men det är han som låtit bygga de två nya mjölkladugårdarna med plats för över 400 mjölkande kor.

De skenande produktionskostnaderna efter Rysslands krig mot Ukraina har som känt slagit hårt mot jordbruksproducenterna och för att säkra tillgången på foder för sina djur har de två mjölkgårdarna också tvingats betala höga priser för arrendemarker.

Svårt få lönsamhet med hög skuldbörda

I sitt beslut att bevilja Ålands centralandelslag 250.000 euro i krisstöd betonar landskapsregeringen att det handlar om att trygga råvarutillgången för mjölkproduktionen som är hotad ”som en konsekvens av de följder som Rysslands invasion av Ukraina haft på mjölkmarknaden och produktionen på gårdarna”.

Insatsvaror som konstgödsel, bränslen, oljor och reservdelar har stigit kraftigt i pris och samtidigt har spannmålspriserna också ökat.

– Detta har i sin tur orsakat en kraftig prisutveckling gällande kraftfoder vilket särskilt drabbat djurhållande gårdar hårt där kraftfoderanvändningen är viktigt för produktionen, motiverar landskapsregeringen i sitt beslut om krisstödet.

Mjölkpriserna har enligt LR till viss del ökat men inte i paritet till de kraftiga kostnadsökningarna. Den ökade Inflationen ”som kan härledas mer eller mindre direkt till Ukrainakrisen” har också inneburit att räntekostnaderna för mjölkgårdarna som kännetecknas av en relativ hög skuldbörda som ytterligare anstränger lönsamhetssituationen.

Aca Dsc07130
I sitt beslut att bevilja Ålands centralandelslag 250.000 euro i krisstöd betonar landskapsregeringen att det handlar om att trygga råvarutillgången för mjölkproduktionen som är hotad ”som en konsekvens av de följder som Rysslands invasion av Ukraina haft på mjölkmarknaden och produktionen på gårdarna”.

Positiv utveckling för mejeriets del

Ålands centralandelslag har enligt landskapsregeringen ”varit kraftigt påverkade av den oroliga mjölkmarknaden”, men har det senaste året visat ”en positiv resultatförbättring och är i ett expansivt utvecklingsläge” där den fortsatta utvecklingen är beroende av ytterligare tillgång av råvara för förädlingen och därmed förbättra möjligheterna för såväl företagets som mjölkgårdarnas utveckling.

Landskapsregeringen ger därför ÅCA 250.000 euro som ”ett tillfälligt krisstöd i syfte att trygga råvarutillgången till företaget och därmed skapa fortsatt förutsättning för utveckling av mjölknäringen på Åland och därmed också tryggandet av en del av den lokala livsmedelsförsörjningsberedskapen”.

Stödet ska användas till att rekonstruera ägandet i råvaruledet så att andelslaget integrerar och därmed säkrar en del av företagets råvaruförsörjning på Åland och beviljas uttryckligen ”för övertagande av ägande av Gesterby Mjölk Ab”.

Utbetalningen av stödet förutsätter ännu Europeiska kommissionens godkännande.

Stödpengar också till mjölkgårdarna

Också de övriga åländska mjölkproducenterna får ett ”tillfälligt nationellt krisstöd” med anledning av kostnadskrisen.

Ålands lagting har i årets budget reserverat pengar i budget för krisstöd till lantbruksföretag och nu beviljas ett stöd på maximalt 140 euro per mjölkko som kompensation för ”en kraftig prisutveckling gällande kraftfoder”. Detta har särskilt drabbat djurhållande gårdar hårt eftersom kraftfoderanvändningen är viktigt för produktionen.

– Under 2022 rådde dessutom en betydande torka som ledde till svaga vallskördar där gårdarna tvingades köpa in kompletterande foder till stora kostnader för att trygga mjölkproduktionen, skriver landskapsregeringen.

Det nya stödet beviljas till mjölkproducerande företag förutsätter att kostnaderna för foder, bränsle, smörjmedel, el och gödsel samt räntor utgör minst 15 procent av företagets totala utgifter.

Om mjölkgårdarnas totala stödansökningar överstiger 250.000 euro minskas stödnivån från 140 euro per mjölkko så att den totala reserverade summan inte överskrids.

Läs också:
ÅPF-ordföranden: Växtodlarna behöver också stöd
”Skitsnack på landsbygden” kring krisstöd för åländska mjölksektorn