I tisdags samlades jordbrukarkåren i Nyland till den traditionella Bondedagen på Furcenter i Vanda, där SLC Nyland och NSL höll sina höstmöten. På SLC Nylands möte var det bland annat stödtidtabellerna och konkurrenslagstiftning som diskuterades.
– Jag har svårt att förstå att Livsmedelsverket redan ett år på förhand ensidigt kan meddela hur stöden utbetalas. Det blir ännu konstigare, då jord- och skogsbruksministeriet enligt egen uppgift inte kan påverka utbetalningstidtabellen, påpekade SLC Nylands ordförande Thomas Antas i sitt öppningsanförande.
Enligt Antas är det viktiga inte att hitta en skyldig, utan en lösning på problemet. Problemet i sin enkelhet består av att 250-300 miljoner euro jordbruksstöd enligt Livsmedelsverkets tidtabell inte skall betalas ut nästa år, utan först 2024. På flera gårdar innebär detta stora likviditetsproblem inkommande höst.
Växtodlingsgårdar som tidigare har sålt sin skörd först året efter skördeåret, kan eventuellt kompensera stödförskjutningen genom att tidigarelägga försäljningar. Men det gäller inte husdjursgårdarna. För husdjursgårdarna i södra Finland accentueras problemen genom att de nationella stöden till exempel för nötkreatur betalas först följande år, jämfört med att mjölkproduktionsstödet betalas månatligen på C-området.
I diskussionen tog Bengt Nyman upp en annan aspekt av att en stor del av stöden i fortsättningen betalas ut alldeles i slutet av året. Förutom att orsaka likviditetsproblem kan detta samtidigt nämligen vara skattemässigt mycket ofördelaktigt.
– Jag tycker att producentorganisationen borde förhandla med Skatteförvaltningen om att utöka utjämningsreserveringen. Det kan vara svårt att göra nödvändiga inköp alldeles i slutet av året så att de kan bokföras på det året. En större utjämningsreservering skulle underlätta situationen.
I debatten på mötet diskuterades också om det i dagens läge är ändamålsenligt att bokföringen i jordbruket görs enligt kassaprincipen. Aktiebolag använder sig av prestationsprincipen, det vill säga att fakturor bokföres då de kommer in och inte när betalningen sker.
Prestationsprincipen har sina fördelar, men på mötet kom också kritiska kommentarer som konstaterade att den bokföring som aktiebolag använder skulle kräva att jordbrukarna värderar sina lager och justerar värdet enligt prisläget, vilket i sin tur ger extra bekymmer till gårdarna.
Konkurrenslagstiftning och producentorganisationer
Konkurrensverket kommer i vinter att reda ut hur konsumentpriset fördelas i livsmedelskedjan. Det är en positiv sak enligt Thomas Antas och någonting som från producenthåll har efterlyst redan länge. Han efterlyste också en ordentlig revidering av konkurrenslagstiftningen under nästa regeringsperiod.
– Marknadsekonomi förutsätter fungerande konkurrens. Samtidigt har vi en konkurrenslagstiftning som tillåter att 1.100 köpmän i samma kedja samarbetar kring inköp, annonsering och prissättning. Det samma gäller samarbetet mellan tiotals konsumentandelslag. Sådant samarbete är okej enligt vår konkurrenslagstiftning. Men enligt samma reglering är det inte okej att jag som ordförande för SLC Nyland skulle framställa min uppfattning om den rätta prisnivån för till exempel kvarnvete för er. Det skulle nämligen rubba den fria konkurrensen så till den milda grad, att vitet skulle hota SLC Nylands existens.
Antas lyfte upp att det finns en väg till samarbete mellan producenterna som borde utnyttjas bättre, nämligen möjligheten att bilda så kallade producentorganisationer vilka kan fungera som ett slags lagliga karteller. Som exempel på befintliga producentorganisationer nämnde Thomas Antas Närpes Grönsaker och Ålands trädgårdshall.
De båda nämnda företagen är andelslag, men det finns inga krav på företagsform för godkännande som producentorganisation. Det kan vara fråga om andelslag, aktiebolag eller till och med en förening.
Thomas Antas förklarade att en producentorganisation är en sammanslutning som bildas av producenter på initiativ av dem själva. Producentorganisationen förverkligar mål som gäller medlemmarnas produktion av jordbruksprodukter. Målet kan vara att hjälpa medlemmarna vid planering av produktionen, marknadsföring eller utveckling av odlingsmetoderna. Målet för systemet med producentorganisationer är att stärka producenternas marknadsställning.
– Det viktiga är att samarbetet tar avstamp i gräsrötterna. Det är också orsaken till att varken MTK eller SLC eller deras förbund kan vara initiativtagare. Tills vidare har det av allt att döma varit alltför lönsamt att bedriva jordbruk, eftersom intresset för producentorganisationer och motsvarande samarbete har varit ganska lamt, påpekade Antas lite cyniskt.
I den lantbrukspolitiska genomgången lyfte SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback också upp frågan om konkurrenslagstiftning och producentorganisationer.
– Nu har vi momentum så nu borde vi agera och försöka ändra konkurrenslagstiftningen. Vi har två stora kedjor som missbrukar sin ställning inom handeln, påpekade Laxåback.
Han lyfte fram att grundandet av producentorganisationer är ett bra redskap för att bli starkare på marknaden genom samarbete.
– Det fungerar inte så bra då till exempel ni alla jordbrukare på Bondedagen här enskilt försöker förhandla om priserna. Även ekosektorn borde aktivera sig och börja samarbeta mera kring försäljningen.
Vad är det som borde skyddas i skogen?
I sitt anförande tog Thomas Antas också upp de skogsfrågor som nu är på tapeten. Antas konstaterade att det är viktigt för jordbrukarkåren att stärka trovärdigheten i frågor som berör ekologisk hållbarhet och biodiversitet.
– EU-kommissionens förslag till restaureringsförordning har väckt en hel del debatt i Finland. Det är helt befogat, eftersom förordningsutkastet i sin nuvarande form skulle påverka vårt jord- och skogsbruk i mycket stor omfattning. Samtidigt är det skäl att försöka se förslagets innehåll bakom all populism som frodas kring förslaget. Dels är det inte meningen att återföra hela samhället och markanvändningen till vad de var 1952. Dels är det bra att förstå proportioner lite grann, sade Antas.
Med den strama tidtabellen och de ambitiösa målen finns det en reell risk för att det börjar tummas på det grundlagstryggade egendomsskyddet. Risken blir inte mindre av att vårt land med stor sannolikhet kommer att ha ekonomiskt utmanande tider framför sig.
– Om vi på riktigt vill åtgärda den ekologiska mångfalden och hjälpa hotade arter, måste vi skräddarsy åtgärderna och se till finansieringen. Allra först borde vi komma överens om vad vi vill rädda. Är det hotade arter, livsmiljöer eller något annat? En betydande del av våra hotade arter finns i lundar, en sällsynt miljö. Ingen av dessa arter gagnas av att man dränker en massa myrar under vatten, konstaterade Thomas Antas.
Projekt ger hjälp med orken
Pia Franzén från Lantbrukets Pensionsanstalt informerade på möte också om läget för projektet Ta hand om bonden. I höstens budgetförhandlingar fick projektet två miljoner euro, vilket gör att verksamheten är tryggad fram till 2024.
Projektet började som ett krisprojekt 2017, då det framgick att det psykiska välmåendet inte var bra hos jordbrukarkåren. Meningen är att erbjuda hjälp till jordbrukarna med låg tröskel både för stora och små utmaningar i livet.
För att hjälpa jordbrukarna att orka och lätta på den psykiska belastningen är det möjligt att via projektet ansöka om en köptjänstförbindelse som kan användas för arbetshandledning och terapitjänster. Hittills har över 4.000 köptjänstuppdrag genomförts i projektet.
Som ett exempel på verksamheten berättade Franzén om en psykisk första hjälputbildning som ordnas i Esbo i februari. Hon påpekade att det bara är jordbruksföretagare som deltar i kursen, vilket gör det lättare att få förståelse för sina problem. För vanliga förvärvsarbetare är det svårt att sätta sig in i situationen för jordbrukare som under bråda tider måste jobba långa dagar alla dagar i veckan.
De egentliga mötesförhandlingarna skedde utan större dramatik. Alla styrelsemedlemmar och ordinarie fullmäktigeledamöter i SLC Nyland omvaldes för nästa år. Samma sak gällde representanterna i SLC:s förbundsfullmäktige för år 2023.
På mötet fick Johanna Wasström från Raseborg ta emot SLC:s förtjänsttecken i guld.