En ökad efterfrågan på energived har höjt priserna och gjort att energiveden blivit attraktiv på virkesmarknaden på bekostnad av massaveden.
Speciellt i södra Finland har behovet av energived ökat efter att användningen av skogsflis i värmeverk ökat i Nyland och Egentliga Finland. Det har gjort att anskaffningspriserna stigit mera i södra Finland än i övriga delar av landet.
Under årets tredje kvartal var snittleveranspriset på energived i landet omkring 40 euro per fast kubikmeter mot 45 euro i södra Finland.
Priserna fortsätter att stiga i takt med att efterfrågan ökar. Enligt uppgifter som LF tagit del av har det gjorts virkesaffärer med energived där snittpriset varit över 50 euro per kubikmeter.
Henrik Holmberg, utvecklingschef vid skogsvårdsföreningen Södra skogsreviret, säger att efterfrågan på klenvirke är speciellt stor. Klenvirke är i praktiken kvistade stammar, helträd och massaved från bland annat åkerkantsklippningar och gallringar av ungskog som säljs som energived.
– Avverkningarna av klenvirke har ökat kraftigt i Nyland, säger Holmberg.
Under åren 2017-2022 ökade avverkningarna från 500.000 kubikmeter klenvirke om året till 1,1 miljoner kubikmeter. Trenden är en följd av den ökande användningen av skogsflis i värmeproduktionen.
Massaved säljs som energived
Samtidigt är efterfrågan på massaved också stor och priserna går uppåt. Ändå finns det skogsägare som säljer massaved som energived eftersom de får ett bra pris för energiveden.
– Man vet att det här förekommer. Men det är inte känt i vilken omfattning massaved säljs som energived. Det finns mig veterligen ingen exakt statistik på hur mycket av det virke som registreras i statistiken som klenvirke som fyller måtten och kvalitetskraven för massaved till cellulosaindustrin, säger Holmberg.
Konkurrenssituationen som uppstått på virkesmarknaden ogillas av skogsindustrin. Inom cellulosa- och pappersindustrin anser man att virke som duger till cellulosa inte ska användas till energi.
Holmberg, som nyligen höll en presentation över läget på virkesmarknaden vid SLC Åbolands och Finska hushållningssällskapets höstmöten, vill inte ta ställning i frågan.
Hans uppfattning är att skogsvårdsföreningarna inte har någon uttalad linje om virke ska användas till cellulosa eller energi.
Positivt med ökad konkurrens
– Ur vår synvinkel är det positivt med ökad konkurrens om virket. Det höjer priserna och är positivt för den som säljer, säger Holmberg.
Södra skogsreviret, som har Nyland och Kimitoön som sitt verksamhetsområde, förmedlar via sitt dotterbolag Nyved virke till skogsindustrin samt energived till värmeverk.
Skogsägarna befullmäktigar reviret att avgöra åt vem virket ska förmedlas. 99 procent av revirets virkesaffärer görs som leveransaffärer. Leveransvirket överlåts vid väg och reviret sköter oftast virkesdrivningen.
Holmberg ser ingen risk för intressekonflikter när det gäller till vem virket levereras och om det levereras som massaved till cellulosaindustrin eller som energived. Han säger att det handlar om en balansgång där man levererar både till industrin och till värmeverken.
Han påpekar att revirets målsättningar inom virkeshandeln är identiska med skogsägarens.
– Vi har samma intressen som skogsägarna. Det virke som man får ett bättre pris för ska man sälja. Vet man att man får ett bättre pris för energived lönar det sig inte att göra att avtal om massaved. Vill industrin ha mera massaved måste de höja priserna, säger Holmberg.