EU-kommissionen lade på onsdagen fram ett förslag till en framtida klimatlagstiftning. EU ställer upp målet att bli den första klimatneutrala världsdelen senast 2050. Det innebär att kolsänkorna ska motsvara klimatutsläppen.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterade förslaget på onsdagen i Bryssel. Hon framhöll att klimatlagen uttrycker EU:s politiska åtagande att styra in på vägen mot en hållbar framtid. Det är kärnan för den europeiska gröna given.
Med den europeiska klimatlagen föreslår kommissionen ett rättsligt bindande mål om nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050. Ett specifikt EU-mål ska också läggas fram för en minskning av växthusgaserna fram till 2030.
Senast i juni nästa år ska kommissionen se över alla relevanta politiska instrument och föreslå ändringar där det är nödvändigt. Enligt von der Leyen spelar jordbruket en nyckelroll för den gröna given.
Översyn av utsläppshandeln
Fastställandet av nationella mål för handeln med utsläpp, transporter och byggnader samt jordbruk är särskilt viktiga, framhåller von der Leyen. Kommissionen ska vart femte år följa upp framstegen i medlemsländerna.
För att uppnå det reviderade 2030-målet ska kommissionen bland annat föreslå översyner av handeln med utsläppsrätter, markanvändning och skogsbruk (LULUCF) samt direktiven för energieffektivitet och förnybar energi.
Kommissionen framhåller att den gemensamma jordbrukspolitiken ska stöda ett hållbart jordbruk. Bland kraven noteras en uthållig användning av naturresurser för vatten och mark.
Beslutsfattarna i Bryssel ställer också tilltro till EU-böndernas förmåga att anpassa sig till förändrade klimatförhållanden. Kommissionen vill särskilt främja samarbetet mellan medlemsländerna.
Detta ska bland annat ta sig uttryck i en förstärkt forskning när det gäller klimatet och jordbruket. Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken ska stöda jordbruket och landsbygdens regioner i den föränderliga processen.
Kommissionens viceordförande Frans Timmermans ansvarar för den gröna given. Han framhåller att kommissionen nu börjar omsätta ord till handling i klimatfrågan. Alla åtgärder tillsammans ska bidra till ett nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050.
Den europeiska klimatlagen är också ett budskap till EU:s internationella partner. Europa signalerar att det nu är hög tid att höja den globala ambitionsnivån för att nå de gemensamma målen från Parisavtalet.
Åtgärderna ska följas upp
Klimatlagen ska bli ett paket som fokuserar och disciplinerar EU, håller riktningen och fastställer ansvaret för resultaten. EU-institutionerna och medlemsländerna är gemensamt skyldiga att vidta åtgärderna, såväl nationellt som på EU-nivå.
EU-kommissionen får befogenheter att utfärda rekommendationer till medlemsländer vilkas åtgärder inte är förenliga med klimatneutralitet. Ifrågavarande medlemsland måste beakta detta och motivera orsaken till att rekommendationerna inte följs.
Kommissionen ska samtidigt granska åtgärdernas effekter och se till att de håller måttet. Medlemsländerna ska dessutom utarbeta anpassningsstrategier i syfte att öka motståndskraften gentemot klimatförändringens effekter.
Kommissionen inleder nu ett offentligt samråd om en ny europeisk klimatpakt, Enligt Ursula von der Leyen ska enskilda personer och parter får möjlighet att säga sin åsikt, dela information och starta gräsrotsinitiativ.
Samrådet pågår i tolv veckor. Synpunkterna kommer att beaktas i samband med utformningen av klimatpakten som ska lanseras inför FN:s klimatkonferens i skotska Glasgow i november detta år.