Mycket möda och forskning har genom åren ägnats åt att optimera tidpunkten för första vallskörden, främst för att få en för djuren lämplig smältbarhet i fibern.
Av flera orsaker har skördetidpunkten för andra skörden inte kunnat optimeras alls på samma sätt. Ungefär sex veckor efter första skörden har varit en gammal regel man försökt följa, knoppning i timotejdominerade vallar en annan. Väderutsikterna har naturligtvis också avgjort när andra skörden bärgats.
Kortare intervall mellan första och andra skörden tycks nu bli allt vanligare och det är en mycket positiv utveckling. Fokus på mängden är inte längre lika stark utan kvaliteten har blivit viktigare. Det medför fördelar i första hand för de djur som fodret används till, men inverkar också på de andra vallskördarna.
Kvaliteten på den andra vallskörden styrs i hög grad av vädret under högsommaren i kombination med vallens sammansättning. Ju högre temperatur desto snabbare utvecklas fibern i vallväxternas strån och stjälkar. Växlingar i väderleken ger variation i fiberns kvalitet men också olika vallväxters egenskaper påverkar dess mängd och smältbarhet.
Fuktigt väder kan ställa till det
Högsommaren är inte enbart varm, den är ofta även fuktig. Under sådana förhållanden försämras den hygieniska kvaliteten på vallskörden betydligt snabbare än under försommaren.
Mängden av döda växtdelar i olika grad av nedbrytning ökar närmare markytan ju högre och tätare beståndet blir och ju varmare och fuktigare vädret är. Det syns i att D-värdet i återväxten kan variera både uppåt och neråt under växtperioden.
En betydande andel mer eller mindre nedbrutna växtdelar i växtmassan försvårar ensileringen och ger oftast sämre jäsningskvalitet i ensilaget. Det i sin tur ger sämre smaklighet i fodret, som i sin tur minskar foderintaget och därmed djurens produktion.
En tidigareläggning av andra vallskörden med 1-2 veckor minskar betydligt nämnda nackdelar. Visserligen kan vallens avkastning minska kännbart, men en stor mängd från andra skörden kan vanligen inte kompensera den kvalitetsförsämring en sen eller försenad bärgning medför.
Andra vallskörden ger nästan alltid mindre avkastning hos produktionsdjuren än första skörden, ibland också mindre än tredje skörden.
Ifall första vallskörden av någon orsak blivit klart mindre än vanligt, är det oftast en större andra skörd som skall kompensera bortfallet. I ett flerskördesystem (tre till fyra skördar per år) i finländska förhållanden ger en tidigare andra skörd den fördelen att första skörden inte behöver bärgas tidigare än vanligt. Kvaliteten i den är alltför bra för att bärgas onödigt tidigt, även om målet är tre eller fyra skördar per säsong.
Tidigare andra skörd medan det ännu är sommar
En annan klar fördel med tidigare andra skörd är att följande skörd kan bärgas medan det ännu är sommar och torrare luft för förtorkning av grönmassan. Det höjer kvaliteten på fodret och förbättrar möjligheterna att använda det också till högavkastande djur.
Sammantaget kan vi konstatera att tidigare andra skörd ger följande fördelar och nackdelar:
- Högre näringsvärde i fodret (hygienisk kvalitet, smältbarhet).
- Bättre smaklighet, större foderintag.
- Förbättrar förutsättningarna för övriga skördar.
- Mindre mängd från andra skörden, men kanske inte sammanlagd skörd.
Även om man inte går inför en kortare intervall mellan första och andra skörden kan det vara bra att ha beredskap för bärgning av andra skörden tidigare än planerat.
Om ostadigt och varmt väder utlovats för tiden när skörden borde bärgas är det om möjligt skäl att utföra den i förtid. Ifall bärgningen till följd av regn försenas en vecka eller eventuellt ännu mera, kan skördens kvalitet försämras kraftigt.
En stor mängd är då till liten eller ingen nytta.
Jan-Olof Johnsson
Pensionerad vall- och husdjursrådgivare