Med 38 procent av åkerarealen arrenderad i Finland är arrendevillkoren avgörande för odlingsmarkens skötsel och utveckling. Eftersatt underhåll riskerar att försvaga gårdarnas lönsamhet, något jordbrukarna inte har råd med. Arrendeåkrarnas skick har även en stor inverkan på jordbrukets miljöpåverkan och Finlands livsmedelsberedskap.
I samarbetsprojektet ”Arrendeåkrarna i skick”, som drivs av Baltic Sea Action Group tillsammans med SLC, MTK och Jordägarnas förbund, lyfter vi fram praktiska exempel på hur markägare och arrendatorer gemensamt kan ta ansvar för åkerns långsiktiga produktionsförmåga.
Även under pågående arrendeperiod kan avtalet kompletteras i samförstånd mellan parterna.
Under 2025 genomförde vi en enkät bland markägare och jordbrukare i Fastlandsfinland. Resultaten visar både hinder och möjligheter i dagens arrendesystem.
En central fråga gäller avtalens längd. Femåriga arrendeavtal är vanliga, men de flesta jordbrukare anser att arrendetiden borde vara minst tio år.
Underhållsåtgärder har ofta längre återbetalningstid än dagens avtalsperioder. Samtidigt upplever en majoritet av jordbrukarna att arrendepriserna är höga och flera anser att arrendeåkrar har svag avkastningsförmåga.
I denna ekonomiska verklighet fattas beslut om underhåll eller också skjuts de upp.
Kalkning är ett tydligt exempel. Nästan hälften av jordbrukarna uppger att en betydande del av arrendearealen inte har kalkats på tio år. Om nödvändig kalkning uteblir försämras åkerns bördighet och grödornas förmåga att utnyttja näringsämnen.
Trots problemen finns det många positiva exempel på delade värderingar mellan parterna. Markägarna anser det viktigt att deras åkrars produktionsförmåga bevaras och bidrar till att säkra tillgången på inhemsk mat. Samtidigt vill de att odlingen sker på ett sätt som minimerar risken för utlakning av näringsämnen. Välskött åkermark lagrar vatten och näringsämnen effektivare, producerar mer tillförlitligt och behåller sitt värde bättre.
Över hälften av markägarna uppger att de är beredda att förlänga arrendetiden. I flera fall har parterna kommit överens om att investeringar som jordbrukaren gör ger arrendefria år.
I andra fall har markägaren stått för materialkostnaderna medan jordbrukaren ansvarat för arbetet.
För att skapa samsyn kring vilka åtgärder som behövs kan det löna sig att gå ut på åkern tillsammans och diskutera situationen. För objektiv bedömning av markens skick kan man anlita en oberoende expert. Ett konkret råd är också att räkna på kostnader och nyttor för båda parter och ta hänsyn till eventuella stöd.
Det är klokt att i ett tidigt skede diskutera innehållet innan arrendekontraktet görs upp. Många faktorer påverkar möjligheterna till investeringar, men parterna kan själva påverka hur samarbetet utformas. Ett långsiktigt samarbete är en förutsättning för att hålla arrendeåkrarna i gott skick och därmed trygga produktionen, miljön och livsmedelsberedskapen.
Anne Antman
projektchef, BSAG
anne.antman(at)bsag.fi
Rikard Korkman
ombudsman, SLC
rikard.korkman(at)slc.fi
Här hittar du mera information: https://www.bsag.fi/sv/regenerativt-jordbruk/arrendeakrarna-i-skick-genom-samarbete/