Det nya spannmålsåret 2020/21 och den kommande skörden av huvudspannmålsslagen (vete, råg, korn och havre) inleds med märkbart förstärkta ingående spannmålslager (+0,4 miljoner ton, totalt 1,2 miljoner ton) jämfört med föregående spannmålsår 2019/20, som nyss avslutades (1.7.2020).
Spannmålsåret före det, med torkan 2018, minskade lagren ungefär lika mycket som de nu förstärktes (-0,4 miljoner ton). Detta balanserade tillfälligt upp utbud och efterfrågan och lager i förhållande till den årliga konsumtion (”stock to use”), vilket skapade hösten 2018 och våren 2019 förutsättningar för en positivare prisutveckling i Finland jämfört med börspriser. Även skördeåren 2016 och 2017 lyckades vi minska på lagren med 0,2 miljoner ton.
Nu känns det som om vi är i ruta ett igen med allt som det medför. En snabb titt på priserna bekräftar farhågorna med en stor skillnad på -26 euro per ton mellan börspriser (6.8. 2020: Euronext Sept-20 kvarnvete futurkontrakt 179 €/t) och våra inhemska noteringar (vårvete, kring 153 €/t). När marknaden drar bra bör skillnaden vara betydligt mindre.
Globalt har börspriserna, till exempel på Parisbörsen, pekat neråt under de senaste veckorna på grund av på det stora hela positiva skördeutsikter och en allt starkare euro i förhållande till US-dollarn (€/$, 1,19) som försämrar EU-ländernas konkurrenskraft på exportmarknaden utanför EU. Inte så länge sedan låg vi på typ €/$ 1,11, en skillnad som har en märkbar påverkan på spannmålspriset (200 € = 238 USD eller 200 € = 222 USD).
Naturresursinstitutet Luke publicerade i mitten av juli skördeuppskattningen för i år enligt situationen 13.7, som bygger på ProAgria-rådgivarnas bedömningar. För de finländska huvudspannmålsslagen (vete, råg, korn och havre) beräknas den totala spannmålsskörden uppgå till 3,3 miljoner ton. Medelskördenivån beräknas ligga mellan 3,4-3,5 ton per hektar oberoende av spannmålsslag, arealerna enligt stödansökningarna. Medelskörden i fjol låg på mellan 3,9 och 4,8 ton per hektar beroende på spannmålsslag, betydligt högre än uppskattningarna för i år.
Utanför huvudspannmålsslagen kan konstateras en positiv ökning av ärtarealen från 11.000 hektar till 23.000 hektar, medan oljeväxtarealen fortsätter sin kräftgång och är nu nere på 30.000 hektar, det sämsta på över fyrtio år. Vi får hoppas att oljeväxtsektorn gemensamma projekt Rybsraps 2025 under ledning av ProAgria lyckas vända trenden och hitta nya lösningar som för odlingen och lönsamheten inom oljeväxtodlingen framåt.
Följande skördeuppskattning publicerar Luke 28.8. och då preciseras förstås uppgifterna.
Den totala efterfrågan på spannmål i fjol 2019/20 (VYR spannmålsbalansuppskattning, uppdaterad 18.6.2020) uppgick till 3,6 miljoner ton, varav den inhemska användningen står för 2,9 miljoner ton och exportens andel är 0,7 miljoner ton.
Exporten drog relativt bra i fjol, under åren 2014/15–2019/20 har exportmängderna varierat mellan 0,4 och 1,0 miljoner ton, störst 2014/15 och minst under 2018/19, då skörden drabbades av torka.
En stor utmaning för spannmålssektorn är att den inhemska användningen av spannmål minskar sakta men säkert. Någon större draghjälp på marknaden är inte att vänta från hemmamarknaden. Ännu 2014/15 låg den på 3,1 miljoner ton, nu senast 2019/20 på 2,8 miljoner ton.
En snabb beräkning ger vid handen att vi odlare behöver jobba fördomsfritt tillsammans med spannmålshandeln och industrin för att hitta ny tillväxt, nya marknader och underlätta exporten av finländskt spannmål för att stärka vår ställning på marknaden.
I dagsläget ser det ut som vi behöver exportera under spannmålsåret 2020/21 minst 0,4 miljoner ton av årets produktion och lika mycket till av det ingående lagret, totalt 0,8 miljoner ton för att balansera upp marknaden.
Rikard Korkman
SLC:s ombudsman