I Finland är skogspolitik av samma vikt som säkerhetspolitik. I båda bör vi hålla oss till fakta, vara långsiktiga och sträva till nationellt samförstånd. Ny teknik ger möjligheter till en faktabaserad, mångsidig och balanserad skogs- och miljöpolitik. Fastän skogsbruket i Finland har nått avundsvärt bra resultat är bilden man får från medier ofta en helt annan.
I en värld där känslor ofta styr debatten, kan det vara svårt att skilja på emotionella och kalla fakta. Emotionella fakta har lätt övertaget i skogsdebatten. Känsloladdade motstridiga åsikter väcker ofta starka känslor och tvister.
Exempel på emotionella fakta är att skogarnas kolsänkor har kollapsat och trefjärdedelar av Finlands skogsnaturtyper är hotade. Det finns verkliga fakta i påståendena, men de är starkt emotionellt laddade och väcker i värsta fall sorg och rädsla samt förstärker polariseringen till ingens nytta.
Fakta utan emotionell färgning har ofta väldigt svår att få genomslag. Vi har bevisliga fakta på att virkesförrådet i våra skogar har ökat med 1.000 miljoner kubikmeter under de senaste 50 åren och att 13 procent av Finlands skogar är skyddade, vilket är en femfaldig ökning sedan 1980-talet.
Ofta körs dessa positiva resultat över av det sensationella och emotionella budskapet därför att de inte säljer.
Traditionellt rationellt men ensidigt
Skogsbruk har traditionellt baserat sig på vetenskapliga fakta och rationella beslut. Det är lätt att döma skogsdikningarna, men vi måste komma ihåg att besluten gjordes i en tid när vi var tvungna att hitta utvägar för att betala krigsskadeståndet och öka vår välfärd.
Nu är situationen en annan. Vi har möjlighet att ändra våra metoder och beakta klimatfrågor och mångfalden.
Idag finns det tillgång till betydligt mångsidigare skoglig information. God information är lättfattlig och tillförlitlig samt ger en bra helhetsbild.
Beslutsfattarna och influencers bör hålla sig till fakta och beakta helheterna i stället för att söka politiska poäng eller mera klickar. Samtidigt måste vi i skogsbruket bättre ta i beaktande de emotionella aspekterna vid argumenteringen och i våra mål och metoder.
Genom att töja på sanningen och deklarera partiella sanningar skapas inget gott. Även om man har olika åsikter måste man sakligt argumentera och söka förståelse.
I stället för att polarisera och politisera borde vi försöka hitta något som är faktabaserat, vetenskapligt bevisat och gemensamt godtagbart som vi kan bygga lösningarna på.
Hållbart med digital skogsintelligens
Med hjälp av ny fjärranalysteknik, artificiell intelligens (AI) och maskinlärning kan vi nu skapa något som man kan kalla skogsintelligens och en digital skogstvilling.
Högupplöst laserdata ihopkopplat med satellit och övriga tillgängliga data kan med sofistikerade algoritmer och AI ge en otroligt noggrann helhetsbild av våra skogar.
Med ny digital teknik kan man positionera och volymberäkna enskilda träd för att utöka tillväxten och utbytet, identifiera naturvärden, på förhand upptäcka risker för skogsskador och negativa påverkningar på mark och vatten.
En helhetsoptimering av hållbarheten är inom räckhåll, där man får en större ekonomisk, ekologisk, social och kulturell nytta av skogarna och minskar riskerna, baserat på fakta men med beaktande av det emotionella.
En ekvation där skogens värde ökar och alla vinner, inte minst skogsägarna.
Sixten Sunabacka