Året 2022 har bevisat att skog är en mycket spännande förmögenhetsform där både marknad och politik har bjudit på överraskande händelser och vändningar. Året slutar i tvådelad stämning för skogsägaren; fast det samtidigt har funnits positiva utsikter på marknadssidan har de mörka molnen i den internationella och nationella skogspolitiken inte lättat.
Efterdyningarna av pandemin samt den globala maktpolitiken och Rysslands anfallskrig ökade osäkerheten i den globala ekonomiska situationen. Påverkningar har inte undgåtts heller på skogssektorn. Bland annat ledde sanktionerna mot Ryssland till ett 9 miljoner kubikmeters hål av rundvirke och flis i Finland som tidigare fyllts av ryskt virke. För att kunna täcka det hålet ökade avverkningstrycket i Finland.
Förändringar som skett och sker i energipolitiken och energimarknaden medför också fortsatt oförutsägbarhet på virkesmarknaden.
Fastän vissa steg mot recession har tagits, har den finska skogsindustrin ändå visat sig äga konkurrenskraft. Själva efterfrågan och prisnivån har varit exceptionellt bra för träbaserade produkter som den finländska skogsindustrin producerar för världsmarknaden.
För sågvaran har setts rekordpriser och till och med inom pappersindustrin har bevittnats hyfsade priser efter jämkning av kapacitet enligt efterfrågan. Oavsett tilldragelser i världspolitiken och globala ekonomin, minskningar i pappersindustrins kapacitet samt strejker har utmärkta resultat gjorts av skogsindustrin.
Framtiden för marknaden ser också bra ut i stora drag. Tilläggskapacitet i sågindustrin förväntas att öka Finlands produktion och export av sågade trävaror nästa år, medan priset ändå förväntas sjunka. Investeringar i massa och kartong har också skett. Massapriserna förväntas vara fortsatt höga nästa år.
För skogsägaren har det stigande massavedspriset varit länge väntat på grund av industrins höga betalningsförmåga och den extrakonkurrens som ökande efterfrågan på energived bjuder på. Höjningen av massavedspriser förväntas fortsätta nästa år, men däremot ser det ut som om att priserna på barrstock sjunker under 2023. Genom konkurrensutsättning i virkesförsäljningen har skogsägarna dock möjlighet att själv påverka prisutvecklingen positivt.
Långt ifrån en dans på rosor
Sedan kommer vi till delen som har varit långt ifrån en dans på rosor för skogsägarna. Skogsbrukets verksamhetsförutsättningar har beskuggats av politiska risker hela året då kris har följt på kris. Bakgrunden till utmaningarna är att lösningar till klimatförändringen, förlusten av den biologiska mångfalden samt övriga miljöproblem söks genom att införa begränsningar i skogsbruket. Bioekonomin ses inte av alla som en lösning.
Största utmaningarna kommer fortfarande från Bryssel där EU-kommissionen strävar efter en starkare roll och nosar på skogspolitiken även om skogarna inte direkt hör till EU:s kompetens. Det har lyckats genom att gå via andra politikområden, främst klimat- och miljöpolitik. Även om vi om några år har en ny kommission, kan stämpeln av dagens beslut ha verkningar långt in i framtiden.
Trilogiförhandlingar mellan Europaparlamentet, kommissionen och EU rådet är i gång för många skogsrelaterade paket. Under året 2023 fås svar bland annat om avskogningsförordningen, direktivet om förnybar energi och EU:s skogsstrategi.
Nyligen offentliggjorda miljökriterier i EU taxonomi om hållbar finansiering är likaså besvärliga för det traditionella nordiska skogsbruket. I kommissionens förslag till en restaureringsförordning togs på hemmaplan sist och slut positiva riktlinjer för skogsägaren, men i Bryssel finns det ännu en brant uppförsbacke. Vad gäller klimatmålen för markanvändningssektorn, LULUCF-förordningen, har de senaste nyheterna varit mer acceptabla.
Skogarnas avtagande tillväxt i Finland och således minskande kolsänka blev en av de stora skogsnyheterna i hemlandet som även noterades i Bryssel. Orsakerna bakom förändringen är delvis ännu oklara, men bland annat har den ökade avverkningsnivån och beståndens åldersklasser påverkat.
En orolig trend som har fortsatt är mängden av försenade skogsvårdsåtgärder och den låga användningen av skogsbruksstöd, i synnerhet för plantskogsskötsel och vård av ungskog. För att få tillväxten på stadigare spår behövs aktivare skogsvårdsverksamhet. Friska växande skogar är även en grund för en trovärdig skogsbevakning.
Också på hemmaplan finns mängder av frågor
Till hjälp för skogsvården kommer det nya incitamentsystemet för skogsbruket, det så kallade METKA, som ersätter nuvarande KEMERA. Ibruktagande förbereds under 2023 och förutom utom några finslipningar är det nya systemet närmast klart.
Den nationella skogsbruksstrategin färdigställs i december 2022 och den kommer att ge vägledning för användningen av inhemska skogar.
Revideringen av naturvårdslagen har varit en problematisk helhet för skogsägaren sedan början av beredningsprocessen och beredningen kulminerade till en regeringsfråga. De svåraste punkterna i propositionen har stegvis lindrats, men ännu fanns det behov för en slutspurt för att bättre trygga egendomsskyddet.
Fast största delen av skogsnyheterna har har sitt ursprung i EU-kommissionen och miljöministeriet, har också flera andra skogsteman varit aktuella i år, för att nu nämna några: skogscertifikationsrevisionerna, vind- och solkraft, planläggning och hjortdjursnivåer.
FSC-skogsstandarden godkändes under året 2022 och samma förväntas ske för PEFC:s del innan årsskiftet. Nästa år är de nya standarderna en del av det praktiska arbetet i ekonomiskogarna i Finland. I den nya PEFC-standarden beaktas miljön mera genom bland annat bredare skyddszoner, flera sparträd och mera dödved.
Den massiva utbyggnaden av vindkraft, solenergi och elöverföringsnäten har krävt skärpa av markägarna. Lyckade lösningar förutsätter samarbete och klara spelregler som ännu håller på att utforma sig.
Spelregler och nya lösningar för utsläpps- och ekologisk kompensation har utvecklats under året. Via skogsvårdsföreningarna kan man numera få så kallade koltjänster där askgödsling producerar additionalitet. I framtiden kan vi se till exempel naturvärden mera inkopplade på virkeshandeln. Fältet är ännu i barnskor, men det finns potential till både miljönyttor och alternativa inkomster för skogsägaren.
Våren 2023 hålls riksdagsval i Finland och markägarorganisationerna efterlyser kraftfulla verksamhetsvillkor för skogssektorn samt föresatser som tryggar skydd av egendom. Med fakta och öppen dialog kan vi fortsätta att bearbeta skillnaderna i synsätten till dagens ekonomiska, sociala och ekologiska utmaningar.
Viktor Harvio
Skogsombudsman, SLC