Dsc 3998
Den ekonomiska krisen inom pälsnäringen slår hårt mot alla aktörer inom branschen. Minskningen har varit 40 procent på sistone, säger Kaj Wik, ordförande för Svenska Österbottens Pälsdjursodlarförening.
Landsbygdsnäringar Marknad

Kommande året avgör
pälsbranschens framtid

Att Terjärv Frys slutar producera foder är ytterligare en konsekvens av den hårda motvinden inom pälsnäringen. Minskad efterfrågan och produktion går inte att kombinera med samma fasta kostnader, säger SÖP-ledaren Kaj Wik.

I början av veckan kom beskedet om att Terjärv Frys lägger sin pälsdjurstillverkning på hyllan. Den konkreta produktionen har på sistone skötts av Torp Frys, medan det närmare 50 år gamla Terjärvföretaget har ombesörjt faktureringar.

På sistone har Terjärv Frys minskat sin produktion med över 50 procent. Företaget har tappat hälften av sina kunder och enligt uppgift har också en del farmare svårt att betala sina foderräkningar.

– Terjärv Frys har egentligen övergått till viloproduktion. Företaget har inte försatts i konkurs. Verksamheten kan fortsätta om någon intresserad aktör kan hittas, betonar Kaj Wik, ordförande för Svenska Österbottens Pälsdjursodlarförening.

Torp Frys sköter foderproduktionen och leveranserna till de kvarvarande Terjärv Frys-kunderna, åtminstone tillsvidare.

– Läget är fortsättningsvis utmanande även för Torp Frys. Produktionsminskningen har varit omfattande på sistone och lönsamheten är sämre. Efter att Terjärv Frys upphörde med sin produktion har man sålt råvaror som hörde till den biten, kommenterar Wik.

Uteblivet statsstöd en klar besvikelse

Pälsnäringen kämpar vidare i tuff ekonomisk motvind för sjätte året i rad. I början av 2020 såg det lite ljusare ut. Framför allt såg rävpriserna ut att börja stiga. Men så satte den världsomfattande coronapandemin extra käppar i hjulet.

– Hela branschen präglas av en ekonomisk nedgång på 40 procent. I år har endast 15-20 procent av de inhemskt producerade skinnen kunnat säljas. Värdet av försäljningen har uppgått till 50-60 miljoner euro jämfört med 300 miljoner euro under motsvarande period ifjol, säger Kaj Wik.

Att pälsfarmarna i motsats till andra företagare inte fått något statsstöd att tala om under coronakrisens gång är en klar besvikelse för kåren, säger Wik.

– Man har endast kunnat ansöka om kostnadsersättning om 10.000 euro. Pengarna är ämnade för lön till utomstående personal, el och andra fasta kostnader. Stödsumman är dock obetydlig i ett läge då många är i behov av flera hundra tusen euro.

– Påtryckningar om beviljande av statsstöd förekommer nog i både SÖP:s och FiFurs regi. Den senare organisationen för så gott som dagligen diskussioner med både den högsta politiska ledningen och tjänstemän på ministeriet, säger Kaj Wik.

Farmarna tar coronakrisen på allvar

De finländska farmarna – cirka 550 till antalet – sitter för närvarande med fjolårsprodukter som inte har kunnat avyttras. Kaj Wik befarar att det inte just blir fråga om någon ny produktion under 2021.

– Omkring 5-10 procent av farmarna har redan lagt ner sina verksamheter. Det handlar om både äldre och yngre förmågor som har gett upp. Själv har jag minskat min rävproduktion med 40 procent på sistone. Nästa år kommer att vara ett produktionsfritt år på min anläggning, säger Wik.

Samtidigt har Kaj Wik ändå en tydlig optimism i behåll det ihållande mörket till trots. Han tror att den fallande produktionen kommer att pressa upp skinnpriserna till slut.

– Det kommande året kommer att ha en avgörande betydelse för pälsbranschens framtid. Helst bör det ske en positiv vändning redan i januari eller februari 2021. Det är en fråga om är viktig för hela Österbotten. Det berör såväl företag och kommuner. Man brukar räkna med att pälsbranschen sysselsätter 5.000-8.000 personer sammanlagt.

Politisk motvind

På det politiska planet har motståndet gentemot pälsdjursfarmning hårdnat. Vid sidan av SDP:s nyligen aviserade förbudslinje förekommer antipatier också inom Samlingspartiet som av tradition har accepterat näringen.

– Det är en inställning som är populär framför allt hos yngre stadspolitiker. Överlag så riktas det kängor mot så gott som alla lantbruksnäringar nuförtiden, säger Wik.

Apropå de rapporterade covid 19-problemen på danska minkfarmer. Hur påverkar detta tillvaron på finländska anläggningar?

– De inhemska farmarna tar den aktuella virusutmaningen på stort allvar. Man har nyligen infört besöksförbud för yttre personer. Anställda på farmer bör bära munskydd till vardags. Det är via djurskötare och utomstående personer som smittan kan spridas till pälsdjuren. De symtom som smittade djur uppvisar kan variera från tydliga reaktioner till mera lindriga yttringar, säger Wik.