Valio har koldioxidneutral mjölk som mål senast 2035. Något som kommer medföra en rad olika åtgärder på gårdsnivå. Kaj Nymans redogörelse om vad som kommer att ske satte igång en livlig klimatdebatt på ÖSP:s höstmöte.
– 93 procent av koldioxidutsläppen för att producera en liter mjölk uppstår på gårdsnivå. Sex procent kommer från tillverkningen av produkter och en procent från transport. Det är inom de här områdena som Valio ska sätta in åtgärder, säger Kaj Nyman, utvecklingschef för primärproduktionen inom Valio.
Han var på plats på ÖSP:s höstmöte för att berätta om Valios mål att göra mjölkproduktionen koldioxidneutral fram till 2035. LF redogjorde för åtgärderna i temanumret för mjölk nyligen, men i korthet handlar det om att på alla områden minska kolavtrycket.
– Alla branscher bör minska koldioxidutsläppen och lantbruket är en del av lösningen. Från Valios sida vill vi bli bättre på att binda kol i vallen och minska utsläpp från torvjordar samtidigt som gödsel kan omvandlas till biogas så att vi kan ersätta fossila bränslen. Allt det här är genomförbart, säger Nyman.
Det handlar också mycket om tekniska innovationer för att minska utsläppen. Aveln kan bidra till att förbättra kornas foderutnyttjande och förlänga livslängden, vilket minskar kolavtrycket. Tillsatsämnen i foder kan också bidra till att minska på metanutsläpp.
– Till exempel en förkylning av mjölk kan göra att mjölktanken behöver vara igång bara 7-8 timmar i stället för 18-19 timmar per dygn. Som bäst forskar vi i en rad olika lösningar.
Halverad humushalt sedan 1960
Efter Nymans anförande följde föga överraskande en debatt om jordbrukets klimatpåverkan. Debatten blev stundtals intensiv inte minst med tanke på att höstmötet var ovanligt välbesökt.
Bengt Norrback konstaterade att humushalten i våra jordar har halverats sedan 1960.
– Hur ska den här trenden vändas om antalet djur minskar och behovet av vall också gör det. Det är en ekvation som jag inte få ihop, säger han.
Nyman höll med om att det är en knepig situation, men Valio har som mål att djuren inte ska minska.
– Valios mål är att bibehålla antalet nötkreatur i Finland. Det ska vara lönsamt att vara mjölkproducent och syftet med omställningen är också skapa ett mervärde för våra producenter. Den ska inte bara få kosta, säger han.
ÖSP:s ordförande Tomas Långgård konstaterade att helheten ofta saknas i dagens klimatdebatt.
– Det påpekas ofta att man ska minska konsumtionen av rött kött för att göra en insats. Men det leder till att nötkreaturen minskar, likaså vallproduktionen med resultatet att mindre kol binds i marken, säger han.
Koldioxid är livets gas
Henrik Strandberg tycker att det är bra att Valio utvecklar tekniker som kan tillämpas på gårdsnivå. Men han påpekade också att koldioxid är livets gas.
– Utan koldioxid växer ingenting och vi får inte alla fara iväg som en fårhop utan vi måste samtidigt konstatera att det finns något positivt med koldioxid också. Diskussionen bör bli mera balanserad och trots att det politiska trycket nu är kolossalt gäller det att hålla balansen så att våra företag kan leva i snålblåsten av koldioxiddebatten, säger Strandberg.
Kompensationen av kolavtrycket är något som också är på tapeten. Tom Jungerstam berättade om en resa till södern och att flygbolaget meddelade att det valt bort rött kött och serverade i stället kyckling.
– Genom den åtgärden ansåg bolaget att man klimatkompenserat. Som jag ser det krånglar Valio till det. Allmänheten förstår inte det. Skriv i stället att Valio klimatkompenserar. Det jag menar är att det pågår ett informationskrig och många andra branscher kompenserar genom att utnyttja vår skog.
– Vi gör det för svårt för oss. Säg bara att vi klimatkompenserar, vilket alla andra gör, säger Jungerstam och fick applåder.
”Vi är en del av lösningen”
Hans poäng var till viss del ironisk, men klimatkompensering är något som används för flyktigt i dagens läge, vilket Carita Häger spann vidare på.
– Alla klimatkompenserar. Om du flyger kan du plantera ett träd i Afrika så är flygresan kompenserad. Som det är nu vet inte konsumenterna om att det är skogsägarna som klimatkompenserar. Vi borde bättre föra fram vad vi gör och inte erkänna att vi är en del av problemet – utan en del av lösningen, säger hon.
Johnny Granqvist lyfte upp behovet av utökat samarbete mellan växtodlingsgårdar och djurgårdar.
– Där har vi mycket att vinna.
Bengt Norrback tycker det är bra om jordbruket kan bli bättre på att binda kol i marken. Det stora problemet är dock användningen av fossila bränslen.
– Den måste vi få bort och i stället göra som Bjarne Mara som investerat i solceller och investerat i biogas. Det är vägen framåt, säger han.
Kunskapen om kolbindning är fortfarande på en låg nivå, men något som både Valio och SLC arbetar med att förbättra. Valio har i dag 200 försöksgårdar – så kallade kolbindande jordbruk. På sikt ska alla gårdar inom Valio vara med i det programmet.
– SLC har också ett projekt där alla våra gårdar kan vara med. Projektplanen ska vara klar i vår och målet är att hitta modeller som fungerar på gårdsnivå, säger han.