Hur kan man producera vallsorter mera effektivt och ekonomiskt? Det var en central nyckelfråga på en välbesökt valldag nyligen. Att det behövs mera klimattoleranta vallsorter var ett annat huvudbudskap.
Vallsorter bör kunna anpassas till det faktum att det finländska klimatet blir varmare och växtsäsongen längre som en konsekvens av klimatförändringarna. Detta underströk växtförädlingsexperten Merja Veteläinen från Boreal Växtförädling genast i början av sitt anförande på valldagen i Edsevö, Pedersöre i mitten av februari.
– Det gäller att kunna att utveckla sorter som har de rätta egenskaperna och som tål de mera utmanande väderförhållanden som framtiden kommer att präglas av. Extremväder såsom åskskurar, översvämningsperioder och långvarig torka blir vanligare, säger Veteläinen.
Hos oss i norra Europa är det främst ökade nederbördsmängder, i synnerhet i slutet av växtsäsongen, som väntas spöka alltmer. I södra Europa är däremot extrem torka redan ett mycket svårt gissel.
Merja Veteläinen betonar vidare att de lämpliga vallsorterna bör kunna karaktäriseras som ”robusta växter” som har bra stråstyrka samt resistens mot nya sjukdomar och skadedjur.
– I fråga om övervintring bör sorterna vara tillräckligt härdaiga samtidigt som de är kapabla att uppnå optimal vintervila. Resistens mot snömögel är också viktigt, säger Veteläinen.
Sortblandningar kring olika typer av timotej
En mera effektiv och ekonomisk vallproduktion kan i förlängningen främja både mjölkproduktionen och mjölksammansättningen, framhöll Merja Veteläinen.
Veteläinen redogjorde allmänt för egenskaperna hos den vanligaste sorten timotej samt för ängsvingel, rörsvingel, engelskt rajgräs och rödklöver.
– Speciellt de som har vallodlingar som överskrider 150 hektar gör klokt i att utnyttja sortskillnader. En planering av sortblandningar som baseras på olika typer av timotej rekommenderas. Blandningar med tidigare timotejsorter lämpar sig för mineraljordar, medan blandningar med senare sorter används i organiska jordar.
Smältbarheten eller D-värdet i vallen är viktigt i sammanhanget eftersom det bidrar till att öka mjölkproduktionen. En sortblandning med ett högt D-värde är i praktiken mera värdefull även om skördepotentialen skulle vara lägre än för andra blandningar.
Förutom att höja mjölkproduktionen ökar D-värdet både protein- och fetthalten i mjölken samtidigt som det minskar metanutsläppen.
I fråga om rörsvingel har Boreal Växtförädling på sistone tagit fram en ny och bättre sort med högre D-värde. Detta banar väg för jämnare och säkrare kvalitet i skördarna framöver, framhölls det på valldagen.
Apropå vallodlandet påminner Veteläinen om att man bör klara av gödslingsbestyren i god tid på våren. I fråga om skördandet ska man till exempel inte avverka vallen på för låg höjd. Tio centimeter är lagom och intervaller bör undvikas.
– Det är också viktigt att gödsla efter första och andra skörden. Tredje skörden består främst av blad med höga D-värden, säger Veteläinen.
Klimatsmarta lösningar för vall och mjölk
Globalt sett står jordbruket för cirka sju procent av utsläppen av växthusgaser. En betydande del av utsläppen kommer från världens risodlingar.
– Genom att använda rätt foder kan man bidra till att minska de metanutsläpp som mjölkproduktionen förorsakar, säger Merja Veteläinen.
Kanadensisk forskning har påvisat att ökad smältbarhet i fodret resulterar i minskade metanutsläpp. Ett högre foderintag rekommenderas liksom användning av grovfoder och minskningar av ämnet lignin i foderportioner och därmed högre smältbarhet i fodret.
Genom att nå medelvädret 800 kilo per hektar i fråga om kolbindning skulle mjölkproduktionens koldioxidavtryck kunna minskas med 30-40 procent. Kogödsel kan återföras till åkermark med en potentiell kolbindning på 900 kilo per hektar, framhölls det.
Att de avhandlade ämnena intresserar jordbrukarna står klart. Ett hundratal producenter hade anmält sig till evenemanget i Edsevö för att ta del av aktuell information och ställa frågor. Många av dem är verksamma som mjölk- respektive nötköttsproducenter i norra svenska Österbotten.
Valldagen arrangerades av J Käldman i samarbete med Boreal Växtförädling, Peltosiemen och ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap.
