På skogsbrukets vinterdagar i Mässcentrum i Helsingfors i medlet av februari diskuterades bland annat skogsskadeläget och skogens skadeinsekter samt hur stormskador hanteras och förebyggs.
Forskare Juha Honkaniemi på Naturresursinstitutet Luke underströk att skogsskador och olika störningar är en naturlig del av skogsekosystemet.
– Vår informationstjänst om skogsskador är till för alla. Det är bara att skicka bland annat fotografier och prover till oss, påminner Honkaniemi.
Naturresursinstitutet tillhandahåller också bland annat riskkartor för insektsskador.
– Det handlar om information kring när insekter kläcks och när man ska ta bort träd och obarkat virke från skogen för att undvika nya angrepp.
Honkaniemi berättar att barrskogsnunnan (Lymantria monacha) redan förekommer i Finland, så det lönar sig att hålla ögonen uppe.
– Den ger sig på både gran och tall, men man har inte ännu forskat kring den i Finland. En annan skadeinsekt är lövskogsnunnan (Lymantria dispar) som också är på kommande till Finland. Den gör liknande skador på lövträd som barrskogsnunnan på barrträd.
Till de skadegörare som orsakar de viktigaste biotiska skogsskadorna i Nyland hör rotticka. Den bryter ner granens och tallens rotsystem och orsakar röta i stammen.
– Rottickan orsakar förluster för minst femtio miljoner euro varje år i Finland. Det blir tillväxtförluster, reducerad virkeskvalitet, timmer som blir till massaved och så vidare. Här är stubbehandling viktig, säger Honkaniemi.
Granbarkborren värst
Granbarkborrepopulationerna ökar lokalt i Finland och har gynnats av de två senaste somrarnas torra och varma somrar.
– Granbarkborren (Ips typographus) är den värsta skadeinsekten i våra europeiska skogar. Om man har skador av granbarkborre i sin skog så lönar det sig att agera snabbt.
En bra åtgärd är att spara gamla, döda granar och på det sättet öka den biologiska mångfalden och hjälpa naturliga fiender till granbarkborren.
Också klövviltet, som ökat markant under de senaste tio åren, orsakar skador i skogen.
– Klövviltrelaterade skador har ökat, men det är svårt att göra korrekta uppskattningar utan bra data.
Gällande skogsskadeläget i framtiden i Finland menar Honkaniemi att klimatförändringen oundvikligen kommer att öka skogsskadorna.
– Också den globala handeln ökar antalet främmande skadedjur och sjukdomar. Finland har tillsvidare klarat sig ganska bra undan importerade insekter, men bland annat risken för stora utbrott av granbarkborre blir alltmer sannolik.
För att försöka minska skaderisken lönar det sig därför att vara på alerten.
– Kolla regelbundet läget i din skog och planera smart. Tänk på hur en åtgärd inverkar på en annan, till exempel ökar eller minskar risken för vindskador.
Honkaniemi förespråkar också en ”söndra och härska”-teknik:
– Plantera blandskog, det vill säga också något annat än gran.
Flygfotografier god hjälp
Mikael Sandvik, byråchef på Skogsbruksbyrån på Åland, kommer med goda råd ifall stormskador inträffar.
– Stormen Alfrida som drabbade Åland den andra januari 2019 hade medelvindar på 32 meter i sekunden med 42,6 meter i byarna, vilket var de högsta vindstyrkorna som någonsin uppmätts i Finland. Resultat var omfattade skador på både skog och infrastruktur och över 14.000 abonnenter som blev utan el, en del av dem i ett par veckor.
Eftersom stormen var så omfattande var det en helt ny situation för alla och det kom att räcka flera veckor innan man på allvar började reda upp skadorna i skogarna då maskinerna först måste hjälpa till att röja upp infrastrukturen.
– Vägar var blockerade, det var svårt att ta sig fram och vissa saker tog slut i affärerna. Prioriteringarna var att rädda så mycket timmer som möjligt och att först reda upp större fällningar med mycket gran för att minimera risken för insektskador. Även säkerhetsfrågor var högt prioriterade och det arrangerades också en kurs i uppbearbetning av stormfälld skog. Vidare ordnades möten för skogsägarna samt olika pressinformationer.
Något Sandvik speciellt uppmanar till vid fall av stormskador är flygfotograferingar.
– Lantmäteriverket utförde flygfotograferingar över Åland i april 2019 för att kunna uppskatta spridningen och omfattningen av stormskadorna. Det är bilder man har stor nytta av också i framtiden.
Det framkom att skötta gallringsbestånd var väldigt hårt drabbade. Totalt var cirka en miljon kubikmeter skog stormfälld, det vill säga ungefär tio procent av det totala virkesförrådet. 57 procent var tall, 29 procent gran och fjorton procent lövträd. Den östra skärgården klarade sig bättre men hela fasta Åland drabbades hårt.
Lönar sig att agera snabbt
Vid årsskiftet 2019/2020, alltså ett år efter stormen, var cirka 500.000 kubikmeter stormfälld skog upparbetad.
– Drivningsförhållandena har tyvärr varit svåra med allt regn. Beklämmande var också att endast 10-15 procent av skogen var privat försäkrad.
Enligt Sandvik är huvudmålsättningen att återställa hela skogsresursen på Åland. Stödet för återbeskogning åren 2020-2022 gäller endast för områden som måste nyplanteras och har en total budget på cirka 600.000 euro, beroende av årliga anslag.
Sandvik kommer också med några goda råd ifall en hård storm drabbar skogen.
– Det gäller att agera snabbt och reda upp så mycket som möjligt så fort som möjligt, dels för att rädda virket och dels för att undvika angrepp av granbarkborre. Vidare behöver man samarbeta över alla gränser, begära hjälp om inte resurserna räcker till, visa flexibilitet och som sagt, skaffa flygbilder. De är till ovärderlig hjälp och bra också för det historiska arkivet. Snabb och tillräcklig information är också avgörande.
