Klimat var också i år ledordet för trädgårdmässan i Lepaa. Klimat både ur skyddsperspektiv och att klara av att producera i de tuffare väderförhållandena.
Lördag var Lepaa-dag för kompisarna Andreas Johansson och Christer Lönnberg. Båda hade också tagit barnen med sig, och det var speciellt maskinerna som intresserade de här besökarna.
Johansson studerar till agronom, och har ett särskilt intresse för just teknik, medan Lönnberg till vardags jobbar på J-Trading, som säljer arbetsmaskiner för miljövård.
– På hela maskinsidan är det ju aktuellt med utsläppsfrågorna, och vi ser allt flera eldrivna maskiner, konstaterar Lönnberg.
De flesta maskintillverkare som ställde ut, oberoende om det handlade om gräsklippare, arbetsbilar, minilastare eller andra maskiner som används inom trädgårdsbranschen, hade maskiner med elmotorer i sitt sortiment.
Miljötänket märktes också i de uppvisade arbetsmetoderna, till exempel ogräsbekämpning med hjälp av vattenånga, och materialen, såsom växtunderlag med mindre torv och ett bredare utbud av nedbrytbara produkter för marktäckning och förpackning.
Allt flera vattnar
De oftare förekommande torra perioderna har lett till att allt flera odlare behöver investera i bevattning för att säkra skörden.
– Inom trädgårdssektorn är det ju vanligt att vattna, men nu märker vi att också till exempel vall- och spannmålsodlare satsar på bevattning. I västra Finland finns det odlare som vattnar höstsäden i maj, berättar Anssi Väättänen vid Avagro.
Nyckelord vid modern bevattning är automation, och styrning via mobilappar – textmeddelandenas tid är förbi.
– Raindancers GPS-Fleet Management är ett styrsystem för att övervaka och styra bevattningen via mobilen och en molntjänst, visar Väättänen.
– Den klarar också av oregelbundna skiften med sektorvis styrning, så att bevattningen blir jämn och inget vattnas i onödan.
Systemet är utrustat med solpanel för sitt energibehov, och kan som kartmaterial utnyttja till exempel Google Earth.
Förebyggande växtskydd
Vid Naturresursinstitutet Luke har man forskat i förebyggande växtskydd i frilandsodling. Det går ut på att till odlingen locka rovinsekter som är skadeinsekternas naturliga fiender.
– Vi har till exempel testat att så in blommande växter intill grönsaksodlingen, och provat olika växtblandningar för att se vad som mest lockar rovinsekterna, säger Pirjo Kivijärvi.
De blommande växternas uppgift är att erbjuda lämpliga livsmiljöer och näring åt rovinsekterna. Försöken har utförts både vid Lukes provåkrar i S:t Michel och i praktisk frilandsodling, bland annat på kålfält.
– Det behövs ytterligare forskning för att påvisa den exakta nyttan av den här typens förebyggande åtgärder. Vi har nu visat att det går att utnyttja till exempel vändtegar och skyddszoner på det här sättet, och vilka växter det lönar sig att så in för att locka vissa rovinsekter, säger Kivijärvi.
Hon hänvisar till Kasvis-projektets resultatsrapport som publicerats som PDF och kan laddas ner från Lukes webbsida.
Solenergi intresserar
Intresset att investera i solpaneler och andra energilösningar som berättigar till investeringsstöd är stort. ProAgrias Maarit Kari jobbar med att räkna ut energiinvesteringens nytta såväl ur ekonomiskt som miljö-, välfärds- och klimatsynvinkel för företaget.
– Det kommer in flera investeringsstödsansökningar än det finns möjlighet att bevilja stöd. Därför lönar det sig att göra ansökan inklusive alla bilagorna noggrant. Dessutom poängsätts ansökningarna utifrån de kortfattat presenterade nyttorna som den planerade investeringen har för gården vad gäller miljön, produktionsförhållandena och gårdens ekonomi. Också detta lönar det sig att satsa på, säger hon.
För energiinvesteringarnas del har intresset för solenergi varit störst, men producenterna har också varit intresserade av att veta var de kan spara.
Kurt H. Andersson från Ålands Hushållningssällskap var på plats för att berätta om HortiHub-projektet (2022–2025), vars mål är att öka den inhemska trädgårdsproduktionens konkurrenskraft.
– Vi har gjort kalkyler och fallstudier för flera trädgårdsföretag både på Åland och på fastlandet. Det handlar om att kartlägga företagets ekonomi och genom flödesscheman identifiera lösningar som kan förbättra ekonomin, förklarar Andersson.
Träfiber alternativ till torv
Novarbos nyhet på mässan var ett av tallflis tillverkat träfibermaterial, som främst används som en torversättande komponent i växtunderlag.
– I Biolans för hobbyodlare riktade produkter har träfibermaterial använts i flera år, men nu försöker vi också på proffssidan minska andelen torv i växtunderlagen, berättar Tero Kerttula.
Novarbo är Biolans dotterbolag.
– Inom Novarbo ser vi att vår träfiber har potential med tanke på export till europeiska länder som Storbritannien och Nederländerna, där torvmotståndet är stort. Träfiber är ett lätt material, vilket underlättar transporterna, konstaterar Kerttula.
En utmaning med träfiber är råvarans varierande pris. Förra vintern var efterfrågan och därmed också priserna på tallflis stort, vilket också påverkade priset på substrat med träfiber.
Ett annat alternativ till torv är vitmossa, som också används i Novarbos substrat.
– Det vore idealiskt om ur produktion tagna torvmossar kunde utnyttjas till att odla vitmossa, som förnyar sig relativt snabbt. Då skulle man inte behöva använda jungfrulig mark för mossproduktionen, påpekar Kerttula.
Branschmässan i Lepaa hölls förra veckan torsdag till lördag och lockade drygt 7.700 besökare. Nästa år firar mässan 60-år, jubileumsutställningen hålls 15–17.8.2024.
