Klimatet var på agendan när SLC ordnade ungdomsträff i Karleby förra helgen. Ett viktigt tema som väckte diskussion. Jordbruket ska vara med i utvecklingen men lönsamheten måste också beaktas, säger deltagarna Mats Edström och Sofie Nylund.
Kolneutral mjölkkedja, grödor för framtiden, klimatuthållighet. Det var några av rubrikerna på SLC:s ungdomsträff som ordnades förra helgen i Karleby. Att klimatet är ett mycket aktuellt tema var tydligt när de drygt trettio deltagarna började diskutera.
– Det känns lite som att de finländska jordbrukarna alltid ska sitta i framsätet och styra upp riktningen för övriga världen. Vi har redan i dag mycket rena produkter med lågt klimatavtryck och därför tycker jag att vi kunde sitta i baksätet någon gång. Våra jordbruk reder inte upp världens klimatbekymmer. Vi kan alla hjälpas åt med att förändra klimatet men då skall det också vara ekonomiskt för oss jordbrukare, säger Sofie Nylund, som har grisproduktion och slutuppfödning av köttnöt i Ytterjeppo.
Hon får medhåll av Mats Edström, dikoproducent från Purmo i Pedersöre.
– Klimatet är ett ämne som ligger i tiden och som jag som jordbrukare aktivt tänker på. Det går inte att undvika. Men ska vi haka på utvecklingen som ska ske nu och som kanske förväntas av oss måste vi få ut ett mervärde. Vi har redan nu en ren och klimatvänlig produktion men ändå får vi inte betalt, säger Edström.
Han hänvisade bland annat till Kaj Nymans föredrag om Valios satsning på en kolneutral mjölkkedja.
– Det projektet handlar om ett samprojekt med gårdarna och Valio och för att det ska lyckas måste konsumenterna vara med och betala. Samma gäller med allt, menar Edström.
Vill belysa jordbrukets perspektiv
Syftet med just klimatet som upplägg för ungdomsträffen var att belysa jordbrukarens perspektiv. Det säger SLC:s ungdomsombudsman Annika Öhberg.
– Vi jordbrukare brukar jorden i ett föränderligt klimat och nu handlar diskussionen mest om vad bonden inte borde göra och att vi inte ska äta kött. Här vill vi komma över det tankesättet och i stället för att ha klimatångest är det nu perfekt tidpunkt att komma med nya idéer och nya tillvägagångssätt, förklarar hon.
Hon tyckte diskussionerna varit livliga.
– Under båda dagarna har det varit mycket bra diskussioner.
Edström konstaterar att handeln på ett skickligt sätt tar ut sin del av kakan inom livsmedelskedjan i dag. Han tror det kan bli svårt att få jordbrukets andel att öka i framtiden.
– Om vi inte lyckas nu få ut ett mervärde för våra fina produkter så blir det också utmanande att lyckas när det vänder. Då vill alla andra också ha ut mer pengar och handeln är skicklig på det. Det enda som jag eftersträvar för att klara mig är att ha en så bra produktion som möjligt. Som dikoproducent har jag inte råd att ha en dålig produktion och det är endast så jag tror jordbruket kan vara lönsamt, säger han.
Sofie Nylund hoppas att inkomsterna ökar inom jordbruket. Men det är svårt med tanke på att jordbrukarna längst ner i produktionskedjan.
– Därmed har vi en sämre utgångspunkt än handeln. Utöver det blir vi jordbrukare färre i antal, vilket är en nackdel. Men jag har ändå framtidstro. Människan ska äta varje dag och först då folk bestämmer sig för att sluta äta, ja då kan vi också sluta producera. Men så länge folk äter har vi en plats att fylla, säger hon.
Diskussionen om att äta kött börjar Edström vara trött på.
– Jag tycker fakta ofta saknas och det har blivit acceptabelt att säga vad som helst. Att äta inhemskt kött är inte dåligt för miljön och det börjar jag som dikoproducent bli trött på, säger han.
Viktigt med åsikter
Båda tycker det är viktigt att unga producenter uttrycker sina åsikter.
– Personligen tycker jag om att diskutera och det är bra att ungdomsträffarna ordnas för det är viktigt att träffa kolleger och dela åsikter. Jag tycker också unga borde våga trycka till oftare. Det innebär inte att vi behöver vara negativa men jag tror det är bra att vara sunt kritisk nu som då, säger Nylund.
Hur mår ungdomarna inom SLC? Annika Öhberg skulle gärna se att fler unga engagerar sig, men att det samtidigt är en utmaning att göra det.
– För att unga producenter ska kunna engagera sig behöver de tillgång till vad som är aktuellt och det är också viktigt att bli intagen i processen, till exempel inom SLC. Det är svårt att komma med utifrån utan resurser, konstaterar hon.
Här kan nya CAP möjligen hjälpa till.
– Den nya europeiska gemensamma jordbrukspolitiken har som mål att sätta unga producenter i fokus för den kommande programperioden. Om målet förverkligas är det en förbättring, säger hon.
Öhberg tycker också att unga kunde få mer utrymme inom SLC.
– Jag tycker unga producenter inom SLC borde få en representant i styrelsen, i likhet med MTK. Unga producenter har ett annat perspektiv än äldre generationer och jag tror en ungdomsrepresentant i styrelsen kunde tillföra mycket, säger hon.