Jordbrukaren Kjell Nyström har tillträtt som vikarierande växtodlingsrådgivare på Pro Agria Österbottens Svenska Lantbrukssällskaps kontor i Närpes. Han siktar på att inneha posten fyra dagar i veckan från oktober.
Sedan början av september har Kjell Nyström innehaft posten som vikarierande växtodlingsrådgivare på ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskaps kontor i Närpes. Nyström ersätter moderskapslediga Mari Lönnqvist och det fortlöpande arbetskontraktet gäller i nio månader inledningsvis.
Kjell Nyström kan sägas vara en nygammal förstärkning. Han har haft samma tjänst åren 2002-2006. Närpeskontoret låg för övrigt i Övermark på den tiden.
– 2006 tog jag över familjejordbruket hemma i Petalax via en generationsväxling. Sedan dess har jag varit jordbrukare. Jag har haft potatisproduktion som huvudinriktning samt spannmålsodling, säger Nyström.
Vad har fått dig att söka dig tillbaka till växtodlingsrådgivningen?
– Omstruktureringar i den egna produktionsverksamheten. Packeriet och transporterna direkt till kunderna faller bort. Jag går in för att vara månskensjordbrukare framöver.
– Ytterligare en orsak är en sjukdom som drabbat min högerhand. Det handlar om Reynolds syndrom. Fingrarna blir vita och mycket styva och stela om temperaturen underskrider 17 plusgrader. Detta går förstås inte att kombinera med lagerarbete i 5-10 graders temperatur, tillägger Nyström.
Breda kunskaper om EU-stödansökningar
Att Kjell Nyström har ett förflutet som växtodlingsrådgivare i området mellan Pörtom och Ömossa är naturligtvis fördelaktigt i sammanhanget.
– Jag har verksamhetsområdet i ryggmärgen och jag känner personerna som driver gårdarna. I vissa fall har den yngre generationen tagit över vid det här laget, säger Nyström.
– Det är till fördel att Kjell Nyström känner till de verktyg som används inom fältarbetet. Att han dessutom är väl insatt i ämnet EU-stödansökningar är ett extra plus, inflikar Jan-Erik Back, växtodlingsrådgivare på ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap.
– EU-stödansökningar ingick inte i växtodlingsrådgivarens arbete i början av 2000-talet. Men efter digitaliseringen har också den biten kommit med i bilden alltmer, säger Nyström.
Hur har de första veckorna som vikarierande växtodlingsrådgivare varit?
– På grund av den aktuella höstskörden har jag varit på plats sporadiskt till att börja med. Jobbet är 80-procentigt och från oktober siktar jag på att vara tillgänglig i Närpes fyra dagar i veckan, säger Nyström.
Förutom Kjell Nyström är Magnus Långskog tillgänglig som växtodlingsrådgivare på Närpeskontoret.
Ansvarig inom projektet Österbottens näringshjul
Kjell Nyström är även en österbottnisk nyckelperson inom det aktuella interregionala projektet Österbottens näringshjul. Tyngdpunkten ligger här på markstruktur – åkrarnas egenskaper och skick – och näringsbelastning på vattendrag.
– Ju bättre skick åkern är i desto mindre är näringsläckaget till vattendrag, konstaterar Nyström samtidigt som han plockar fram boken ”Håll åkern i skick”.
Det interregonala projektet som pågår till slutet av 2020 omfattar Österbotten, Mellersta Österbotten, Södra Österbotten och de sydligaste delarna av Norra Österbotten. Projektledare är Satu Järvenpää från Österbottens Vatten och Miljö.
– Tre centrala österbottniska områden är mellersta delarna av Närpes å, Vörå å och samt ett vattendrag i norra svenska Österbotten, säger Jan-Erik Back.
– Hittills har projektet pågått i ett år men det egentliga fältarbetet startar i höst, säger Kjell Nyström.
Österbottens näringshjul ska introduceras till jordbrukare och andra aktörer i samband med tre fältträffar i oktober. Den 17 oktober arrangeras en träff i Kalax, Närpes. Liknande evenemang i Vörå och någonstans i norra svenska Österbotten är också på gång under andra halvan av oktober.
– I november ska det i ovannämnda områden även ordnas smågruppsverksamheter eller så kallade studiecirklar med teman kring ämnet markstruktur, säger Nyström.
Därtill planeras en större fältträff i Vörå hösten 2020. Avsikten är bland annat att med hjälp av en grävd grop på ett tydligt vis förevisa variationer i olika grödors växtlighet.
Vattenhushållningens inverkan viktigt att beakta
Vattenhushållningens inverkan på markstrukturen är viktigt att beakta i sammanhanget, framhåller Simon Nässlin, dräneringsplanerare på Pro Agria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap.
– Underbevattning med självfall är en möjlighet för producenter. Ett annat alternativ är att pumpa in vatten i dräneringssystemen, säger Nässlin.
Via Österbottens näringshjul är det möjligt att få hjälp med planering av bevattningsbassänger. Detta är något som bland annat frilandsodlare kan dra nytta av.
– Med tanke på det ojämna klimat vi haft under de senaste åren och som ser ut att fortsätta framöver är det här verkligen en nödvändig satsning. Bevattningsbassänger skyddar effektivt både mot torka och översvämningar, säger Nyström.
– Det kommer att att tas vattenprover i olika vattendrag och göras uppföljningar under projektets gång, tillägger Jan-Erik Back.
– Med tanke på den pågående klimatdiskussionen och framtida grödval har frågorna kring markstrukturen och vattenhushållningen en viktig ekonomisk betydelse. Det verkar exempelvis som om importen och användningen av soja kan komma att ersättas med ökad odling av bondböna i framtiden, säger Back.
Back påminner om att det arrangeras intressanta Österbottens näringshjul-relaterade evenemang också på finskösterbottniskt håll i höst.
På en tillställning i Ilmola (Ilmajoki) den 8 oktober kretsar det ämnesmässigt kring användning av stallgödsel på åkrar. Bland annat demonstreras en ny slangspridningsmetod.