Nya grödor utvecklas ständigt för att anpassa jordbruket till förändrade förutsättningar som klimatförändringen tvingar fram. Ett av de tänkbara alternativen är det fleråriga vetegräset, som tyska forskare vid universitetet i Hohenheim arbetar med.
De flesta av dagens grödor är ettåriga. Det innebär att jorden årligen ska plöjas, vilket kräver gödningsmedel. Marken förlorar kol och vatten förorenas. Den perenna stråsäden har enligt växtforskarna potential att förändra spannmålsodlingen.
I USA bär växten den skyddade beteckningen Kernza. Land Institute i den amerikanska delstaten Kansas har forskat kring den nya grödan sedan mitten av 1980-talet. Forskarna talar inofficiellt om ”en kusin till vetet”.
Skördarna är ännu blygsamma
Än så länge odlas Kernza i blygsam utsträckning på försök i USA, Frankrike och Sverige. Skördarna är betydligt lägre i jämförelse med vanlig, ettårig spannmål. I försöken har skördarna rört sig kring ett ton spannmål per hektar.
De mogna plantorna kan bli upp till 1,70 meter höga. Kornen påminner till formatet om vanliga gräsfrön. Experterna betecknar följaktligen kornen som ett slags gräsfrö. Den systematiska förädlingen av Kernza har ännu inte startat på allvar.
Vid universitetet i tyska Hohenheim pågår ett av de första försöken med Kernza i Europa. Än så länge är skördarna blygsamma. Forskare från sju europeiska länder deltar i försöket, som åtföljs med stort intresse bland växtförädlarna.
Vanligt vete är som känt ettårigt medan vetegräset är en flerårig gröda. Det sparar tid, arbete och kostnader, eftersom jordbrukaren bara måste harva och så sitt fält en gång. Därefter kan grödan skördas år efter år.
Än så länge har förädlingen bara börjat men förväntningarna är stora. Den fleråriga växten återkommer upp till sju år, beroende på förhållandena. En åker som inte måste bearbetas varje år sparar bränsle, utsäde och tid.
En nackdel är den rätt beskedliga avkastningen. Skördarna är betydligt mindre, jämfört med motsvarande ettåriga spannmål. Hittills har skördarna i Hohenheim begränsats till omkring ett ton spannmål per hektar. Det blir ingen ännu glad över.
Å andra sidan löper produktutvecklingen på, inte minst i USA. Där räknar man redan med en ny marknadsnisch för jordbrukare och förädlare. Bagare kan till exempel leverera bröd med tillsatt Kernza som specialitet.
Forskarna i Hohenheim anser att det vore orättvist att uteslutande värdera grödans användbarhet på basen av skördnivån. Odlingen kan bidra till positiva ekologiska effekter inom hela odlingssystemet.
Som exempel noterar tyskarna att marken kan lagra betydligt mer kol i form av humus om den inte bearbetas varje år. Det vore om något ett viktigt bidrag när det gäller att sänka effekterna av klimatförändringen.
Parallellt förbättras levnadsförhållandena för daggmaskar och andra viktiga organismer i jorden. Vid flerårig odling får marken och allt som rör sig under jord leva och utvecklas i lugn och ro. Det har också sina fördelar.
Vill locka nya odlare
De första proverna som utvärderades i Hohenheim tyder på ett större mångfald av markorganismer och en totalt sett rikligare biomassa. Flerårig odling kan på ett positivt sätt bidra till ett mer uthålligt jordbruk, fastställer forskarna.
Forskarna vill möjligast snart övertala de första jordbrukarna i Tyskland att pröva Kernza och de nya odlingsmetoderna. I USA ställer man stora förhoppningar till den tåliga och fleråriga grödan, särskilt med avseende på den tilltagande uppvärmningen.
Världens livsmedelsproduktionen förorsakar stora utsläpp av växthusgaser och slukar stora mängder färskvatten. Kernza kunde lösa åtminstone några av dessa problem.
Åkrar med fleråriga grödor måste inte plöjas varje år. En flerårig gröda skulle binda mer kol i marken och förhindra erosion. Traktorerna skulle köra mer sällan, vilket skulle minska utsläppen av växthusgaser som driver på klimatförändringen.
Fleråriga grödor motverkar många av de miljöproblem som jordbruket bidrar till. Parallellt förbättrar grödorna jorden på åkrarna. Det beror dels på att marken är bevuxen året om och dels på att den värdefulla myllan stannar kvar i jorden.