I fall boxaren Robert Helenius har fått dopningsämnet klomifen i sig från hönsägg, har äggen av allt att döma producerats på olaglig väg eller så har de importerats någonstans ifrån.
Klomifen får inte användas inom husdjursproduktionen i EU-området, inte heller i Storbritannien, där Robert Helenius boxade mot Anthony Joshua i augusti. I samband med matchen mot Anthony Joshua testade Robert Helenius positivt i två dopingprov, som utfördes av frivilligorganisationen VADA (Voluntary Anti-Doping Association) samt antidopingorganisationen i Förenade Kungariket UK Anti-Doping.
Det visade sig senare att hans prov innehöll läkemedlet klomifen. I början av november rubricerade Yle en artikel på sin hemsida med uppgiften att Helenius kan ha fått klomifen i sig via hönsägg.
Enligt samma artikel uppgav Robert Helenius manager Markus Sundman att det var under utredning om fyndet av klomifen i testresultaten möjligtvis kunde härstamma från Robert Helenius diet. Han är känd för att äta stora mängder kött och ägg.
Klomifen hittades också i ett prov från den brittiske boxaren Conor Benn i fjol. Han klarade sig delvis ur trångmålet genom att hänvisa till sin konsumtion av hönsägg. Brittiska medier påpekade dock efter testet att klomifen inte är godkänt inom djurhållningen i Storbritannien.
Enligt medierna ville Markus Sundman inte heller ta ställning till om de höjda halterna av klomifen verkligen kunde bero på Helenius äggkonsumtion.
Markus Sundman bekräftar för LF att allt är öppet i det här skedet.
– Vi måste vänta på vilka slutsatser UKAD kommer fram till, säger han. Vi måste jobba med UKAD och göra som de säger. Det går inte att komma med slutsatser på egen hand, så länge processen pågår och det tar tid. Därför kan jag inte heller kommentera närmare.
Små mängder räcker
Enligt ett uttalande i Yles artikel från medicinska experten vid Finlands centrum för etik inom idrotten, FCEI, Pekka Rauhala har klomifen använts på något håll i världen för att främja äggproduktion hos värphöns.
I fall man äter ägg som värpts av sådana höns kommer det att finnas tillräckliga mängder klomifen i kroppen för att det ska synas i ett dopingtest.
Det här bekräftar Pekka Rauhala för LF.
– Testen är emellertid så pass känsliga att även mycket små mängder ger utslag, tillägger han.
Var i världen klomifen används inom äggproduktionen kan han inte ta ställning till. Det hör egentligen inte heller till FCEI:s bevakningsområde.
Enligt Livsmedelsverkets besked till LF hör klomifen till de ämnen, som det är förbjudet att använda på produktionsdjur i EU.
– I hela unionen råder förbud mot att använda ämnen för att stimulera tillväxt och produktionsförmåga inom animalieproduktionen, uppger specialexpert Henriette Helin-Soilevaara vid verket.
Därutöver är det bara de mediciner, där gränsvärdet för resthalter kan fastställas, som får användas inom animalieproduktionen. EU-kommissionens förordning 37/2010 innehåller en förteckning över sådana mediciner. Klomifen finns inte med där.
Knappast fråga om olaglig användning
Om ämnet har använts på värphöns för att främja äggläggningen inom unionen eller i Storbritannien har det alltså varit olagligt. Sannolikheten att så skett är dock minimal.
– Jag har aldrig ens hört talas om att användningen av klomifen skulle ha diskuterats i branschen, säger verkställande direktören för äggpackeriet Dava Närpes, Johnny Grandell.
Han intygar att producenterna och packerierna följer det regelverk som myndigheterna gett till branschen.
– I det arbetet är det viktigaste för oss salmonellakontrollen, säger han. Packeriet gör även kontroll på gårdarna, att de följer god sed i produktionen enligt givna föreskrifter.
Med jämna mellanrum tar Livsmedelsverket dessutom stickprov av producenternas ägg som skickats till packeriet. Detta för att kontrollera huruvida det finns främmande ämnen och om de överskrider gällande normvärden.
Verksamhetsledaren vid Finlands Fjäderfäförbund Veera Lehtilä ger samma bild:
– Klomifen används inte inom fjäderfäuppfödningen i Finland. Det finländska produktionssättet bygger på en produktionsmiljö som stöder fåglarnas hälsa och välbefinnande, ett starkt sjukdomsskydd och en utfodring som tar hänsyn till fåglarnas behov. Det finns varken behov av eller plats för produkter som klomifen i det finska produktionssystemet.
Intresse mest i uländer och då på försök
Klomifens effekt inom djurproduktion har undersökts i västvärlden, närmast från sextiotalet och fram till en bit in på nittiotalet. Numera verkar det som om användningen av klomifen har väckt mest intresse i uländer, men mest som försök.
Ämnet ingår tydligen också i kombinationer med tillskott till djur, som säljs på internet, till exempel genom hemsidan Indiamart.
Klomifen har även undersökts i syfte att påvisa ett eventuellt samband mellan förekomsten i ägg och idrottsutövares dopingtest, bland annat för den internationella världsantidopingbyrån, WADA:s räkning. De undersökningarna baserar sig i huvudsak på kontrollerade försök. Conor Benn hänvisade bland annat till de undersökningarna för WADA, efter att han testat positivt i fjol.