Jord- och skogsbruksministeriet (JSM) föreslår att det i budgeten för nästa år ska tas in cirka 70 miljoner euro i finansiering från återhämtningsinstrumentet till Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Medel bör enligt ministeriet riktas till bland annat investeringar i jordbruket, ersättningar för djurens välbefinnande, bredbandsinvesteringar och ekologisk produktion. Tilläggsfinansiering föreslås också för beskogning av impedimentmark och övervakning av distansförsäljning av livsmedel.
Handeln med bland annat livsmedel, foder, växter och gödsel har under coronapandemin i allt större grad flyttat till nätet. För Livsmedelsverket föreslås därför tilläggsfinansiering på 0,650 miljoner euro för övervakningen av distansförsäljning och bekämpning av den brottslighet som gäller livsmedelskedjan. Förslaget baserar sig också på EU-förordning (2017/625) som medförde strängare bestämmelser som kräver effektiviserad övervakning av livsmedelsbedrägerier.
Nästa år, det vill säga det andra året av övergångsperioden för EU-stöd, fortsätter verkställigheten av stöden till jordbruket och landsbygden med medel från fondperioden 2021-2027. Stöden enligt den nya gemensamma jordbrukspolitiken tas i bruk 2023.
Dessutom kan finansiering från återhämtningsinstrumentet till Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) användas. Finlands tilldelning av återhämtningsmedel ur Ejflu uppgår till sammanlagt cirka 209 miljoner euro, varav Fastlandsfinlands andel är cirka 207 miljoner euro.
Tilläggsanslag till beskogning av impedimentmark
För stöd för beskogning av impedimentmark föreslås ett tilläggsanslag på 6 miljoner euro och en fullmakt på 8,2 miljoner euro, vilket innebär en avsevärd ökning jämfört med i år. Med beskogningsstödet eftersträvas större skogsarealer och stärkta kolsänkor.
Stöd kan beviljas privata markägare för att beskoga impedimentmark, till exempel åkerskiften som inte längre används för jordbruk eller gamla torvutvinningsområden. Stödsystemet började gälla vid ingången av 2021 och markägarna har ansökt om stöd i betydligt större utsträckning än väntat.
För att utveckla digitaliseringen av Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter föreslås en tilläggssatsning på 2,2 miljoner euro för 2022. Utvecklingsbehovet baserar sig på den ökade efterfrågan av tjänster via Forststyrelsens digitala servicekanaler och målet är att förbättra kund- och användarerfarenheterna och att kunna tillhandahålla allt smidigare och aktuella digitala tjänster.
För främjande av fiskerinäringen föreslås ett anslag på 2 miljoner euro mer än i år. Tillägget föranleds i huvudsak av det ökade fiskeintresset och av att de influtna fiskevårdsavgifterna därför har ökat under coronapandemin. Medlen från fiskevårdsavgifter används för att planera och genomföra en hållbar användning och förvaltning av fiskevattnen, fiskeövervakning, främjande av fritidsfisket, fiskerirådgivningstjänster, verksamheten i fiskeriområdena samt för ägarersättningar.
Det föreslås även att de avtalsbaserade ersättningarna i anslutning till skyddet av saimenvikaren höjs, eftersom den arealbaserade ersättningsnivån har varit oförändrad sedan 1982. Höjningen skulle innebära att ersättningen stiger från nuvarande 1,7 euro till 2,5 euro per hektar. Avsikten är att de avtalsbaserade ersättningarna används till att ersätta vattenområdenas ägare för de olägenheter som frivilliga avtal om begränsning av fisket medför.
Förvaltningsområdets anslag för 2022
Jord- och skogsbruksministeriet föreslår anslag på sammanlagt drygt 2,7 miljarder euro för sitt förvaltningsområde. Anslagen minskar således med ett nettobelopp på 44 miljoner euro jämfört med budgeten för 2021. De minskade anslagen beror i huvudsak på att den EU-finansieringsandel som reserverats för kompensationsersättningar minskat.
De beräknade inkomsterna för 2022 är något över 974 miljoner euro, vilket är cirka 12 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten 2021. Minskningen beror i första hand på att intäktsföringen av EU-medel har minskat.
Av anslagen under huvudtitel står jordbruk och livsmedelsekonomi för 65,9 procent (1.783 miljoner euro), landsbygdsutveckling för 18,2 procent (491 miljoner euro), naturresursekonomin för 8,3 procent (224 miljoner euro), förvaltning och forskning för 5,4 procent (147 miljoner euro), lantmäteri och datalager för 1,8 procent (49,3 miljoner euro) och Forststyrelsen för något under en procent (10 miljoner euro).
Beredningen av budgetpropositionen för 2022 fortsätter denna vecka. Budgetförhandlingarna mellan ministerierna och finansministeriet förs den 25-26 augusti.
Regeringen sammanträder på Ständerhuset den 7-8 september för att förhandla om budgetpropositionen för 2022. Regeringens budgetproposition offentliggörs den 27 september efter att den behandlats vid finansutskottets extraordinära sammanträde och vid statsrådets allmänna sammanträde.