MTK och SLC lanserade i veckan sitt jordmånsprogram som öppnar upp inbördes förhållanden mellan jordmånens egenskaper och markvårdens möjligheter som grund för bioekonomin. På tisdagen hölls ett webbinarium kring samma tema under rubriken Miljösnack – Tillbaka till rötterna.
MTK:s och SLC:s jordmånsprogram lanserades på tisdagen. Samtidigt ordnades ett webbinarium i serien Miljösnack som presenterade jordmånsprogrammet och varför ett sådant behövs.
Webbinariet öppnades av MTK:s ordförande Juha Marttila som konstaterade att jordmånsprogrammet är ännu ett viktigt steg i vägen mot ett hållbart och lönsamt jordbruk.
– Tidigare har MTK och SLC publicerat omfattande program kring klimat, biodiversitet och vatten. Nu är det dags att rikta blicken mot jordmånen.
Trots att programmen utgår från finländska förhållanden har de uppmärksammats stort också utomlands, bland annat i Bryssel. Marttila förväntar sig det samma av jordmånsprogrammet, och hoppas också att tjänstemän och beslutsfattare ska ta del av programmet. En välmående jord ligger i allas intresse.
– Det handlar inte längre om saker som är bra att göra, utan saker vi måste göra, för jordbrukets lönsamhet och hela den globala matsäkerheten, sade Marttila.
62 åtgärder
Jordmånsprogrammet består av 62 åtgärder som jord- och skogsbruksaktörerna ser som väsentliga steg för att trygga jordmånens avkastningsförmåga och renhet.
– Som utgångspunkt ligger FN:s mål för hållbar utveckling, säger Liisa Pietola, MTK:s miljödirektör. Ett mål är också att öka förståelsen inom samhället så vi tillsammans kan arbeta för bättre jordhälsa och uppnå vår miljöagenda.
Programmet lyfter upp hur ett hållbart jord- och skogsbruk kan värna om jordmånens livskraft. Grunden ligger i tillväxtfaktorernas funktion och balans, säkra insatser, tillförlitlig mätning och skydd av markägandet. I programmet betonas också vikten av forskning och markförvaltning.
– Jordens bördighet är en helhet som baserar sig på fysikaliska, biologiska och kemiska egenskaper och funktioner. När vi känner till bakgrunden via forskning och markvetenskap, kan vi skrida till åtgärder, sade Pietola.
Enligt enkäten Miljökompassen (Ympäristöluotain) som förra sommaren genomfördes bland MTK:s medlemmar, hör jordmånens produktionsförmåga och renhet till jordbrukarnas och skogsägarnas viktigaste miljölöften. Jordbrukarna har däremot svårt att uppnå dessa mål, eftersom lönsamheten fortsätter vara svag.
– Utgångspunkten måste alltid vara ett lönsamt jordbruk, konstaterade SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback under webbinariets paneldebatt. Då har jordbrukaren möjlighet att sätta in nödvändiga åtgärder för att förbättra jordmånens tillstånd.
Laxåback påpekade också att det behövs mera forskning och växtförädling för att kunna hitta sätt att ersätta näringsämnen som faller bort i och med minskad boskapshållning. Forskningsresultat bör också fås i en form som jordbrukaren kan utnyttja i sin vardag. Även markägarfrågor är viktiga.
– Vid arrende borde markägaren som känner sina skiften komma ihåg att gå igenom jordmånsfrågor med den som arrenderar jorden, eftersom det är i allas intresse att jorden sköts, sade Laxåback.
Måste veta vad vi inte vet
Thomas Antas, SLC:s viceordförande och ordförande för SLC:s miljö- och markpolitiska utskott, konstaterade att jordmånsprogrammet har betydelse för jord- och skogsbrukare och för samhället.
– En viktig aspekt är att vi listar för oss själva vad vi vet om jordmånen, vad vi inte vet, och vad vi behöver veta mera om. Den vägen kan vi använda programmet för att påverka politiskt beslutsfattande kring jordbruk och markägande, sade Antas.
Samtidigt framkommer vilka områden som är i mest akut behov av mera forskning.
– Men framför allt bör programmet implementeras hos våra medlemmar, sade Antas. Jorden är jordbrukarens användargränssnitt som fungerar åt båda hållen. Vi måste ta hand om den så tar den hand om oss.
Johannes Tiusanen och Niclas Sjöskog stod för jordbrukarnas och skogsägarnas syn på programmet. Tiusanen påpekade att det är bra att forskning och politik kan samsas i programmet.
– Jag är mera intresserad av metoderna än av politiken, men i programmet kombineras de äntligen på ett bra sätt, sade Tiusanen. Programmet tar avstamp i markvetenskap och lyfter fram de politiska frågor som följer.
Tiusanen var dessutom glad över att markägarfrågor uppmärksammats, och Sjöskog höll med.
– Hela den finländska skogsindustrin baserar sig på äganderätt, sade Sjöskog. Om den inte finns förlorar vi den goda utveckling vi haft i skogarna. Den ökning i tillväxt som skett de senaste 50 åren hade inte skett utan att ägarna tagit hand om sin egen mark. Det är viktigt att trygga en välmående och produktiv mark också inom skogsbruket, sade Sjöskog.
Producentorganisationernas jordmånsprogram kan läsas på slc.fi/tillbakatillrotterna. På samma sida publiceras 17.6 det inspelade webbinariet med svensk textning.