Jordmånsprogrammet som idag lanserats av MTK och SLC öppnar upp inbördes förhållanden mellan jordmånens egenskaper och markvårdens möjligheter som grund för bioekonomin. Lösningarna tar avstamp från praktiskt jord- och skogsbruk, men som en förutsättning krävs att markens växtskick ges en chans.
Jordmånen bär på många lösningar gällande försörjningsberedskapen, klimatförändringen och tryggande av miljöns goda tillstånd. Enligt enkäten Miljökompassen (Ympäristöluotain) som förra sommaren genomfördes bland MTK:s medlemmar, hör jordmånens produktionsförmåga och renhet till jordbrukarnas och skogsägarnas viktigaste miljölöften.
Näringsverksamhetens svaga lönsamhet, strukturutvecklingen och osäkerheten kring besittningsrätten till marken försvårar däremot möjligheterna för jordbrukarna att förverkliga sina egna målsättningar.
Jordmånsprogrammet består av åtgärder som jord- och skogsbruksaktörerna ser som väsentliga steg för att trygga jordmånens avkastningsförmåga och renhet. Programmet lyfter i sin helhet fram den gårdsspecifika och behovsbaserade bedömningen som görs på gårdarna.
– Det är dags att gå tillbaka till rötterna och använda jordmånen och andra naturresurser så att de främjar ekosystemtjänsterna. Vi vill producera mat, foder, fibrer och trä så hållbart och resurseffektivt som möjligt, säger Liisa Pietola, MTK:s miljödirektör.
I programmet betonas vikten av forskning och markförvaltning. Grunden ligger i tillväxtfaktorernas funktion och balans, säkra insatser, tillförlitlig mätning och skydd av markägandet.
– Vi behöver mera jordmånsforskning för att kartlägga effekterna av olika odlingsåtgärder. Nu är informationsklyftan för stor, till exempel i klimatpolitiken, konstaterar Jonas Laxåback, SLC:s verksamhetsledare.
Producentorganisationernas jordmånsprogram kan läsas här.