När sångerskan Chloé Pimont ville byta bana och bli bonde, sa den franska banken nej till lån.
– Då fick jag oväntat stöd av ett jordbukshypotek som hjälper unga att starta eget, säger 41-åriga Chloé som nu har eget lantbruk i Bougogne.
När franska Chloé Pimont hittade en gård på 45 hektar i byn Cheminots i franska Bourgogne, sade banken nej till lån. Hon var kvinna och hade tre barn. Det minskade chanserna, fastän hon redan varit bonde i fyra år och hade examen vid en jordbruksskola.
Gårdens ägaren ville dock sälja snabbt och flera var intresserade av affären.
– Banksystemet i Frankrike är mycket tufft. Kunden ska redan ha en stor summa pengar i bagaget när hen frågar efter lån och det hade inte jag, berättar Chloé Pimont när vi strosar på en sluttande äng ned till halva flocken av totalt 160 får.
En bit längre bort ligger största staden Autun med sina cirka 13.000 invånare.
Håll bondgårdar vid liv
Via sociala medier hade Chloé hört talas om Feve (Fermes En Vie), vilket betyder ”Hålla bondgårdar vid liv”. Ägarstrukturen är en ideell förening, men uppbyggt likt ett hypotek som lånar ut pengar med förmånlig ränta.
I detta fallet handlar det om ett socialt entreprenörskap med jordbruk som enda specialitet. Feve ställer enbart upp med ekonomisk hjälp till nya och unga bönder.
Chloé fyllde snabbt i en tjugofem sidor lång ansökan. Sedan fick hon vänta i ett par veckor, innan det blev ett ‘oui’, alltså ett ja till affären.
– Kanske hjälpte det lite att jag är kvinna. Vem vet? I alla fall vill Feve uppmuntra kvinnor att bli bönder, vilket är bra, tycker hon.
Hypoteket köpte in gården och marken år 2023, för att sedan hyra ut den till Chloé Pimont.
– Detta blev räddningen. Om något år hoppas jag kunna köpa och äga gården, säger Chloé.
Chloé Pimont var duktig på att sjunga och medverkade under flera år i en rad olika musicals i födelsestaden Paris.
2018 sadlade hon om och började hyra olika gårdar. Livet som bonde lockade mer.
Pengar är inte det viktigaste
– Det kan låta som en smal aktivitet att idag ha 160 får. Men med hundratals kilo ull, kan 3.000 strumpor tillverkas varje år och nästan lika många vantar, berättar Chloé.
Hon säljer även lammkött, en marknad som ökade under 2022 med nästan 2 procent i Frankrike. Konsumtionen ligger på över 155.000 ton årligen i landet.
– Dessutom ger tackorna mjölk som blir till dryck eller tvål.
Som de flesta små bönder tjänar Chloé Pimont inte mer än den lagligt installerade minilönen på omkring 1.800 euro före skatt. Men hon säger att pengar inte är det viktigaste.
– Jag saknar inte den musikala scenen i Paris. Att jobba med djur och natur är bra mycket roligare, säger hon medan ett får kommer fram för att kela.
Det blir många klappar.
Samtidigt pekar Chloé på två slott vid horisonten i det historiskt rika Bourgogne. Kontrasten är slående.
Lantbruket ska gå med vinst
Det som driver Feves fyra grundare är vår miljö. De vill få unga att starta eget jordbruk.
– Inom ett tiotal år kommer hälften av dagens jordbrukare att gå i pension. Med andra ord kommer det att fattas folk på fälten i Frankrike framöver, säger Vincent Kraus på Feve.
Han berättar att företaget totalt har ett femtontal anställda. Det existerar sedan fyra år med säte i sydvästra staden Bordeaux.
Feve hjälpte 40 unga jordbrukare med ekonomisk hjälp under år 2024. De har bland annat mjölkkor, spannmål eller grönsaks- och fruktodlingar.
Totalt kom nästan tusen förfrågningar in.
– Vi är alltså sparsamma innan vi ställer upp. Detta för att försäkra oss om att lantbruket kan gå med vinst, säger han.
Kravet för att få ansökan accepterad är ekologisk produktion, medan andra jordbrukshypotek accepterar konventionellt jordbruk.
– Man ska inte kasta sten på de som har konventionell odling. Jag kan förstå de som använder växtskyddsmedel, även om jag inte gör det, säger Chloé Pimont.
Ett annat krav för Feve är att gården ska vara liten och på max 100 hektar.
Kapitalet kommer från företag och privatpersoner
Förra året skänkte eller lånade över 1.600 företag eller privatpersoner hela 19 miljoner euro till hypoteket, vilket anses vara en stor summa.
Vincent Kraus är dock inte överraskad.
– Vi utgår från att det i Frankrike finns många människor som hellre investerar i att hjälpa andra, än att investera på börsen eller låta pengarna sova på banken, förklarar Vincent Kraus per telefon till LF.
Vinsten återinvesteras i det sociala företaget istället för att delas ut som vinst till grundarna.
Vincent Kraus berättar att 25 procent av den skänkta summan är avdragsgill.
– Den som bidrar med 1.000 euro kan alltså dra av 250 euro på skatten. Även om de franska bankerna ofta är hårda, finns det vissa förmåner i vårt skattesystem.