Maskin1
Larvbandstraktorn 9R 540 från John Deere var den största traktorn på mässan. Den sexcylindriga motorn på 13,6 liter ger en effekt på 594 hästkrafter.
Maskin & teknik

Jordbruksmaskinmässan
lockade 17.000 besökare

Jordbruksmaskinmässan som hölls vid Mässcentret i Helsingfors i slutet av senaste vecka lockade en stor publik. Besökarantalet 17.000 var något högre än då mässan senast hölls i Helsingfors 2018.

Det verkade finnas en framtidstro bland besökarna, trots det svåra världsläget, berättar Leo Potkonen som är konceptchef vid Helsingfors Mässcentrum.

På mässan fanns rekordmånga utställare, över 400 stycken. Jämfört med utställningen 2018 så var utställningsytan också betydligt större. Nu var alla utställningshallar i bruk och det fanns också ett utomhusområde.

Att det verkar finnas framtidstro, åtminstone bland spannmålsproducenterna, bekräftas av Claus Blomberg från Kimito som besökte mässan på fredagen.

– De höga spannmålspriserna gör att det nog ser bättre ut nu än vad det gjorde tidigare. Det ger hopp för framtiden, säger Blomberg.

Växer så det knakar

Bland utställarna ser nuläget och framtidsutsikterna olika ut beroende på vem man frågar. Ett bolag som det verkar gå bra för är Väderstad som tillverkar utrustning för jordbearbetning och sådd.

Omsättningen för koncernen har ökat med 100 procent på fem år och den fortsatta utvecklingen ser också positiv ut.

– Bolaget växer så det knakar, säger Sebastian Baarman som är distriktschef för Finland.

Bolaget har till stora delar redan sålt slut produktionen från fabriken för 2023. Men det finns ännu en del osålda maskiner hos återförsäljarna. Det skall till exempel gå att få tag på en ny Rapid-såmaskin ännu till nästa vår, säger Baarman.

Bolaget har inte lidit av komponentbrist, vilket varit fallet för många företag inom verkstadsindustrin, utan det handlar helt enkelt om att efterfrågan överstigit tillverkningskapaciteten. En ny produktionshall skall bli färdig nästa år.

De höjda råvarukostnaderna har förstås påverkat bolaget, stålpriserna har enligt Baarman ökat med 140 procent.

– Men vi har inte varit tvungna att höja produktpriserna med mer än 10-15 procent, säger han.

Maskin2
Sebastian Baarman från Väderstad visar upp den nya Carrier-modellen som bland annat har vridbara tallrikar.

Väderstad visar upp nya harvar

Väderstad visar upp flera nya modeller på mässan, bland annat en 12,5 meter bred harv med modellbeteckningen Extreme. Den skall klara att göra en bra såbädd med bara en överkörning och är försedd med mycket slitstarka Marathon pinnspetsar.

Priset verkar också rätt extremt, 156.000 plus moms, men enligt Baarman har det sålts av harvmodellen också i Finland.

– Harven riktar väl in sig på gårdar med upp mot 1.000 hektar odlat, men det kan hända att det finns en viss ”vill ha”-effekt som påverkar köpbeslutet, konstaterar han.

En annan nyhet som har en större potentiell kundgrupp i Finland är tallriksharvarna i Carrier XT-serien. Modellserien har arbetsbredd från 4,25 till 6,25 meter och har hydrauliskt vridbara tallrikar.

Genom att ändra vinkeln på tallrikarna optimeras bearbetningen, enligt Väderstad, oavsett om man kör grunt eller med stort arbetsdjup.

Enligt Baarman gör inställningsmöjligheterna att tallriksharven studsar mindre vid hög körhastighet. 

– De äldre Carrier-modellerna har använts mycket för att bryta stubb på våren, speciellt här i södra Finland och den nya modellen gör det arbetet ännu bättre.

Maskin5
En intressant liten produkt var ogrässållet från Arskametalli. Det monteras under torken före elevatorn och kan användas till att sortera ut ogräsfrön eller små spannmålskärnor samtidigt som säden torkas.

Höga stålpriser negativt för torktillverkare

Om marknadsutsikterna för Väderstad var positiva så är de mera dämpade för torktillverkaren Arskametalli. Trots de höga spannmålspriserna är de potentiella köparna av nya torkar avvaktande.

De höga stålpriserna har kraftigt slagit ut på torkarnas priser, vilket får jordbrukarna att tveka i detta skede, säger Markku Kankare vid Arskametalli.

De höga energipriserna har däremot ökat intresset för att installera biopannor i torkarna, men också där har Kankare lite dåliga nyheter.

– Vi sålde slut biopannorna i lagret redan i våras och nu är det lång leveranstid.

På mässan visar Arskametalli upp en intressant produkt, dessutom till ett rätt förmånlig pris. Det är fråga om ett ogrässåll som monteras under torken före elevatorn och där kan ogräsfrön eller små spannmålskärnor sorteras bort under torkningen.

Enligt Kankare har sållet använts också för att sortera bort små kärnor i spannmålspartier med höga halter DON-toxin. Det är nämligen ofta så att de små kärnorna är mer kontaminerade av toxiner än stora kärnor.

Ny ISOBUS-maskin från Tume

En annan nyhet är Tumes nya Orion kombimaskin, som fick ett hedersomnämnande på mässan. Det är fråga om en ISOBUS-maskin, som skall kunna styras via traktorns egna dataskärmar. Förutsatt förstås att traktorn är så modern att den är försedd med ISOBUS-teknik.

Den kan också utnyttja styrfiler för att exakt reglera gödsel- och utsädesmängden på åkern. Det är främst tänkt att maskinen skall användas för kombisådd på normalt bearbetade eller lättbearbetade skiften, men den billtrycket som kan ökas ända till 125 kg gör det också möjligt att direktså på lättare jordar.

Såmaskinen är också försedd med vinklade skivbillar av en ny modell som skall vara bättre på att hålla exakt sådjup, oavsett om bearbetningsdjupet varierar.

Maskin6
Logmaster är en liten elektronikbox som ansluts till traktorn. Den mäter bränsleförbrukningen och positionen med GPS. Informationen skickas sedan över som mobildata till Dataväxts servar som kan göra rapporter till exempel om bränsleåtgång under olika arbetsskeden.
Hur utnyttja teknikens fulla potential?

Ett företag som satsar hårt på att utveckla och utnyttja datateknik inom jordbruket är svenska Dataväxt. På mässan visar företaget upp Logmaster, ett system som gör att jordbrukaren kan få noggrann koll på bränsleåtgången vid arbetet på gården.

Systemet består av en liten elektronisk box som monteras på traktorn och mäter bränsleförbrukning samt platsdata. Information om bränsleförbrukning och hur traktorn rört sig överförs sedan via mobildata till Dataväxts servrar, där informationen kan utnyttjas till att analysera bland annat hur mycket tid och bränsle det gått vid odlingen på olika skiften.

Informationen kan också användas för att ge exakt underlag vid fakturering av entreprenadtjänster. Moderna traktorer som är försedda med AGCO-connect behöver inte ens elektronikboxen, utan kan direkt kopplas upp till Logmasters datasystem.

Logmaster kan alltså användas för att exempelvis jämföra om det lönar sig att kultivera två gånger, eller plöja och harva en gång. Men Mattias Andersson vid Dataväxt ser en mycket större potential i all den data som man i dagens läge kan samla ihop på gården.

– Om man kombinerar uppgifterna om bränsleförbrukningen med andra data från odlingsplaner, satellitbilder och skördekartor får man väldigt mycket data som kan användas till att analysera produktionskostnader och planera verksamheten.

I Sverige är mycket av detta redan praktiskt möjligt eftersom Logmaster kan integreras med Dataväxt-programmet, vilket är det mest sålda växtodlingsprogrammet i Sverige. Systemet kan också skapa styrfiler för exakt dosering av växtskyddsmedel, utsäde eller gödsel på traktorer med ISOBUS-system.

– Tekniken finns redan, det handlar om sådant som GPS, skördekartor, satellitbilder, frågan är hur vi skall få jordbrukarna att utnyttja all den potential som finns i den teknik vi redan har?

Konsumenterna är intresserade av frågor som spårbarhet, miljö och klimatfrågor. Det är sådana uppgifter som i många fall redan finns på gårdarna i digital form.

– Om vi för över de här siffrorna till konsumenterna, hur skall vi i så fall få någon bondenytta av det? Det viktigaste är ändå att det inte ställs krav på att jordbrukarna skall lämna ut uppgifterna från gården utan att det kan göras frivilligt på ett sätt som jordbrukarna själva kan dra nytta av, säger Mattias Andersson.

Maskin7
Mattias Andersson från Dataväxt säger att det redan finns mycket teknik och data tillgängligt på gårdarna. Frågan är hur den fulla potentialen skall kunna utnyttjas till nytta för bonden.