EU:s jordbrukskommissionär Christophe Hansen besökte Finland under slutet av förra veckan. I programmet ingick bland annat ett besök på en mjölkgård i Sysmä och en träff med SLC:s ordförande Mats Nylund I Helsingfors.
– Det är första gången jag besöker en gård, ett aktivt lantbruk, i Finland utbrister Christophe Hansen när han går omkring i lösdriftsladugården i Sysmä.
Gården drivs av Matti och Anni Kivelä och kommissionären, som är hemma från en gård i Luxemburg, har uppenbarligen van hand med djur.
– Vi måste göra saker för att underlätta generationsväxlingar och göra lantbruket som bransch mera intressant för unga, säger han.
En konkret sak som Hansen säger sig vilja titta på är att överväga ett system för avträdelsestöd eller tidig pensionering, enligt österrikisk modell.
– I Österrike har de ett system för det här som verkar fungera bra, säger han.
I övrigt är Hansen oroad över djurhållningens framtid i EU.
– På ett år har djuhållningen minskat med 7,8 procent i EU och det är oroväckande. Konsumtionen av kött ligger ändå på ungefär samma nivå som tidigare. Jag anser att vi behöver en strategi för jordbrukets husdjur (livestock) i EU, säger Hansen.
Kommer att kännas på båda sidor av Atlanten
USA:s och Trumps tullar är aktuella är just nu och kommissionär Christophe Hansen är bekymrad över dem.
– De kommer att kännas av för såväl företag som konsumenter på båda sidor av Atlanten.
EU vill till förhandlingsbordet så fort som möjligt.
– Det är viktigt att vi inom EU står enade i den här frågan, men vi vill ändå till förhandlingsbordet med USA så fort som möjligt, säger han.
Hansen påpekade också att EU behöver ett så kallat säkerhetsnät för att hantera tullarnas och mottullarnas följder och där ska det ingå juridiska instrument och lagförslag, men också ett ekonomiskt paket.
– Vissa EU-länder, beroende på vad man producerar och exporterar, drabbas speciellt hårt, säger Hansen.
Den lantbruks- och livsmedelsrelaterade exporten från EU till USA omfattar i första hand ost samt vin och sprit. När det gäller importen så importerar man till exempel sojabönor från USA.
Tydligaste framtidsvisionen på trettio år
På fredagen träffade Christophe Hansen SLC:s ordförande Mats Nylund i Helsingfors. Nylund passade på att kommentera EU-kommissionens vision om jordbrukets och livsmedelsproduktionens framtid och hur den gemensamma jordbrukspolitiken ska se ut efter 2027.
– Det är den bästa och tydligaste framtidsvisionen för EU:s jordbruks- och livsmedelsproduktion som EU har presenterat under Finlands trettio år som medlem i unionen. Det framgår tydligt av kommissionens vision att förtroende och dialog med sektorn har varit viktiga vägledande principer. Jordbrukarnas röster har hörts, säger Nylund.
Jordbrukets främsta uppgift är att producera mat. De senaste årens olika kriser har dock visat att maten inte kan tas för given.
– Det största hotet mot Finlands livsmedelsproduktion och försörjningsberedskap är jordbrukets svaga lönsamhet, vars enskilt största orsak är de låga producentpriserna.
Det långvariga problemet med jordbrukets lönsamhet syns nu också i de finländska mataffärerna, där hyllorna för köttfärs gapar tomma.
– Många husdjursproducenter har tyvärr redan avslutat sin verksamhet, trots att det finns en efterfrågan, säger Nylund.
Svag lönsamhet begränsar ungas intresse
Mats Nylund påpekar att den svaga lönsamheten i sektorn är den enskilt viktigaste faktorn som begränsar ungdomars intresse för att bli jordbrukare. En annan stor utmaning för utvecklingen av sektorn är svårigheten för producenter att få bankfinansiering för investeringar.
– Dessa problem måste lösas snarast. Jordbruket är en framtidssektor, eftersom vi behöver finländsk mat varje dag. Men man kan inte förvänta sig att någon företagare ska utföra detta arbete utan lön, slår Nylund fast.
Vad kan då EU och jordbrukskommissionär Christophe Hansen göra?
– EU:s uppmärksamhet och åtgärder måste inriktas på marknadsfrågor. Viktiga åtgärder för att förbättra det europeiska jordbrukets konkurrenskraft och öka marknadsinkomsterna är bland annat en översyn av UTP-direktivet om otillbörliga handelsmetoder, den gemensamma marknadsordningen och regleringen av private label-produkter. Jordbrukspolitiken måste förenklas, begränsande villkor minskas samtidigt som sporrande åtgärder igen bör ökas. Gemensamma EU-regler inom jordbrukssektorn, till exempel om djurskydd, måste också respekteras i alla medlemsländer, avslutar Nylund.