Jordbrukets företagarinkomst fortsätter att minska. Matens konsumentpris stiger under det här och nästa år. Det här enligt Pellervos ekonomiska forskningsinstitut PTT:s senaste prognos.
Jordbrukets företagarinkomst minskar ytterligare det här året. Det här i synnerhet på grund av att producentpriset på foderspannmål och kött minskar. Också energi- och gödselkostnaderna höjs och det här påverkar förstås företagarinkomsten.
Enligt PTT:s prognos kommer företagarinkomsten fortsätta att minska under nästa år. Den enda produktionsgren vars företagarinkomst ökade var växtodlingen. Fjolårets svaga skörd ledde till att spannmålspriserna steg.
– Nästa höst kan spannmålspriserna ta sig tillbaka till en slags normal nivå. I praktiken går prisutvecklingen hand i hand för brödsäd och fodersäd i Finland, på senare tid till och med så att nivån för brödsäd och fodersäd varit den samma. Det här tror jag dock att kommer förändras inom kort och odlarna kommer igen att få ett högre pris för till exempel brödsäd och maltkorn, säger forskningsdirektör Kyösti Arovuori vid PTT.
Veteskörden mindre
Den globala veteskörden under 2018 var betydligt mindre än under de föregående åren. 2016 och 2017 var dock rekordår.
– Veteskördens volym har särskilt stor betydelse eftersom vetet leder den globala prisbildningen, egentligen för alla spannmålsslag.
Förutom att den inhemska veteavkastningen per hektar ökar kommer också den sådda arealen att öka enligt PTT:s prognos. I synnerhet havre finns det väldigt lite av i lager just nu.
– Inför den kommande odlingssäsongen finns det ett betydande förändringstryck på priserna, säger Kyösti Arovuori.
Bättre balans på EU:s mjölkmarknad
Mjölkmarknaderna i EU är nu sundare än under de senaste åren.
– Vi har nu en bättre balans på EU:s mjölkmarknader än på länge. När kvoterna försvann fick vi en överproduktion i EU, men efterfrågan har nu hunnit i fatt. Brexit är ett hot, men eventuella förändringar på mjölkmarknaden kommer med fördröjning om de kommer, säger Arovuori.
Såväl producentpriset på nöt- och svinkött sjunker. Producentpriset på kött i Finland är lägre än EU:s medelnivå.
– Konsumtionsminskningen av svinkött beror på trenden att ersätta rött kött med ljust kött eller växtproteiner. Globalt sett ökar konsumtionen av svinkött enbart i Asien, närmast i Kina, säger Arovuori.
Matens pris stiger
Efter att ha sjunkit under några år vände utvecklingen för matens konsumentpris i fjol. Under det här året stiger matpriset med 1,2 procent, under nästa år med 1,6 procent.
– Utvecklingen för matens pris vände ifjol och nu har det börjat stiga igen. Höjningen fortsätter under det här året om än försiktigare. Nästa år kommer ändå takten på höjningen att öka igen. Prisökningar följer i regel den allmänna inflationsnivån, säger PTT:s ekonom Hanna Karikallio.
Konsumentpriset på livsmedel har stigit för alla produktgrupper. Av de olika produktgrupperna är det köttet som stigit mest. Mjölkprodukternas pris har stigit en aning fortare än spannmålsprodukternas pris.
Under fjolåret var utbudet av grönsaker begränsat på grund av svaga odlingsförhållanden, det här ledde till att priserna steg. I år återgår deras prisnivå till det normala.
Också det ekonomiska läget i samhället inverkar.
– Människor behöver mat varje dag. Enligt vår uppföljning genom åren förändras inte volymerna särskilt mycket beroende på hur det går ekonomiskt i samhället. Det som ändå förändras är vad människorna förbrukar. Går det bra konsumeras värdeprodukter och är det ekonomiskt tuffa tider köper man helt enkelt mindre värdefulla produkter. Till exempel mer malet kött i stället för helkött, säger Kyösti Arovuori.
Beklämmande siffror
SLC:s ordförande Mats Nylund anser att det är väldigt bekymmersamt att jordbrukets företagarinkomst fortsätter att minska.
– PTT:s prognos visar på att jordbrukets företagarinkomst fortsätter minska och det är förstås ytterst beklämmande. Lönsamheten minskar också för alla produktionsgrenar förutom växtodling, säger han.
Nylund hoppas vidare på att de sätt att förbättra jordbrukets lönsamhet som behandlas i Karhinens rapport kommer att beaktas i regeringsförhandlingarna och när den tillträdande regeringen gör upp sitt regeringsprogram.
– Karhinen kommer med flera olika förbättringsförslag när det gäller jordbrukets lönsamhet men också för livsmedelskedjan som helhet. De här förslagen bör ligga på bordet när den regering som tillträder efter valet gör upp sitt regeringsprogram, säger han.