EU:s medlemsländer nådde i juli enighet om EU:s fleråriga budgetram för perioden 2021 till 2027. Parlamentet kräver ännu tilläggsförhandlingar men detta kommer knappast att påverka jordbrukets finansiering.
Stats- och regeringscheferna enades om en kompromiss för de direkta stöden till medlemsländerna under den kommande sjuårsperioden. Därmed kan den totala nivån av finansieringen slås fast för landsbygdens utveckling.
I samband med förhandlingarna kom medlemsländerna också överens om vissa allmänna riktlinjer som gäller jordbrukspolitiken. Detta gäller bland annat frivilliga gårdsspecifika stödtak och en utjämning av direktstöden mellan medlemsländerna.
Stödtaket kommer enligt denna modell inte att försvaga det finländska jordbrukets konkurrenskraft och reformer. Tillämpandet är frivilligt och gäller endast en del av de direkta stöden, uppger jordbruksministeriet.
Stödnivån blir nästan intakt
Enligt ministeriet kommer Finland att få nästan lika stora direkta EU-stöd för jordbruket som under den innevarande perioden. Under förhandlingarna försvarade Finland i synnerhet en stark finansiering för landsbygdsutvecklingen.
Enligt de preliminära kalkylerna kommer Finland att få en aning mer pengar, jämfört med den aktuella perioden 2014-2020. Finansieringen för en återhämtning efter coronaepidemin gäller också den gemensamma jordbrukspolitiken.
Detta gäller särskilt anslagen för landsbygdens utveckling. Enligt jordbruksministeriet ger detta välbehövlig ny energi för bekämpningen av klimatförändringar, för främjandet av biogas och tryggandet av digital service på landsbygden.
Enligt beräkningarna kommer Finland att få mer än 900 miljoner euro årligen för jordbruket och landsbygdsutvecklingen. Detta är en ökning med sex procent jämfört med innevarande period.
Av det totala beloppet utgör de direkta jordbruksstöden något mer än 500 miljoner euro. Finansieringen av landsbygdens utveckling tilldelas omkring 400 miljoner euro per år. De exakta beloppen ska ännu preciseras de närmaste månaderna.
CAP-reformen kan nu gå vidare
Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä är nöjd med resultatet. Enligt Leppä hörde en stark landsbygdsfinansiering till Finlands prioriteringar under förhandlingarna. Den stärkta EU-finansieringen är viktig med tanke på målen i Finlands regeringsprogram.
Med hjälp av finansieringen av landsbygdsutvecklingen främjar vi såväl jordbrukets konkurrenskraft som klimat- och miljöåtgärder samt företagsamheten på landsbygden, framhåller Leppä.
CAP-reformen har länge hängt kvar i väntan på att finansieringen ska klarna. Nu kan reformen drivar vidare på EU-nivå. Den nationella beredningen om de framtida stödsystemens detaljerade finansiering och villkor får ny fart.
Man utgår från att reformer ska förverkligas under en tvåårig övergångsperiod, så att den träder i kraft från och med 2023. Genom EU:s finansieringspaket tryggas såväl övergångsperiodens åtgärder som som själva CAP-reformen.
Vi har nu möjligheten att effektivt föra reformen vidare och in i mål. Det är viktigt att finansieringen gör det möjligt att beakta de finländska särbehoven. Vi har arbetat hårt för den aktuella lösningen, framhåller minister Leppä.