Jordbrukets inkomster
Deklarationsarbetet inleds naturligast genom att anteckna jordbrukets inkomster och utgifter på sida 1 och 2 i blankett 2. Här följer några aktuella kommentarer om vissa enskilda skattepunkter.
Huvudgrupperingen följer som tidigare den mervärdesskattesats (24/25, 5, 14 och 10) enligt vilken försäljningen eller inköpet har skett.
I bokföringsprogrammen hittar man information om uppdatering av kontoplan då man kommit så långt i bokföringsarbetet att den nya momssatsen behövs.
Inkomster av biförtjänster
Övriga försäljningsinkomster (punkt 4) omfattar en stor del av inkomsterna från jordbrukets biförtjänster. I deklarationsanvisningarna nämner man arbetsersättningar (entreprenadinkomster) och maskinhyror, men hit kommer också många andra inkomster av biförtjänster, t.ex. inkomster från turistverksamhet (dock inte inkvartering), försäljning av plantor och frö, inkomster av prydnads- och konstföremål etc.
I den här punkten ska också antecknas biförtjänster som hör ihop med skogsbruket. Det är t.ex. sågning av eget virke, entreprenadarbeten med skogsbrukets maskiner etc. Då är motsvarande kostnader, inklusive värdet på eventuellt virke som har använts, också jordbrukets avdragbara utgifter.
Inkomster från inkvartering (bed & breakfast) och motionstjänster, t.ex. ridlektioner (handledning) vilka berörs av 10 procent mervärdesskatt antecknas däremot i punkt 7. Inkvarteringsverksamhet är t.ex. uthyrning av semesterstugor för kortare tid, skatteförvaltningen nämner två månader som riktgivande gräns. Ofta inkluderar inkvarteringsverksamheten även annan service, t.ex. städning, byte av linnekläder etc.
Inkomster av husdjur och växtodling
I punkt 5 och 6 på sidan 1 antecknas inkomster med 14 procent mervärdesskatt. Förutom försäljningen av de regelrätta jordbruks- och trädgårdsprodukterna, antecknas även inkomster från försäljning av förädlade livsmedel direkt till konsumtion, t.ex. försäljning av hemtillverkad ost, mjöl, bröd etc.
EU-varuförsäljning har förekommit i årets exempelfall, men inte försäljning till Åland. Dylika försäljningar hanteras på vissa sätt i mervärdesskatteredovisningen (se avsnittet om mervärdesbeskattningen). Vid försäljning av den här typen antecknas det mervärdesskattefria beloppet i antingen punkt 5 eller 6, beroende på om det är försäljning av husdjurs- eller växtodlingsprodukter.
Restaurangtjänster omfattas även av 14 procent mervärdesskatt. Om man har sådan service inom jordbruket (t.ex. bed & breakfast) borde inkomsten rimligtvis deklareras i punkt 5 eller 6. Det är säkert en smaksak vilken punkt av dessa man använder.
Stöd och inkomstföring av reservering
Jordbrukets stöd inklusive startstödets bidragsdel ska antecknas i punkt 8. Stöden är numera lite besvärliga att kontrollera, inga kvitton kommer över de enskilda betalningarna och årssammandraget sänds inte per post.
Summorna går ändå att kontrollera i Vipu-tjänsten, varifrån det går att skriva ut ett sammandrag över årets utbetalningshändelser. Investeringsbidrag ska inte antecknas här. De inkomstförs via avskrivningsberäkningarna.
Om man inte använder en gammal utjämningsreservering till någon investering inom föreskriven tid (tre år efter det skatteår reserveringen är gjord) ska den inkomstföras i punkt 10. Om man själv glömmer sköter myndigheterna i allmänhet om det. Bokföringsprogrammen påminner också om saken.
Hyresinkomster
I punkt 11 deklareras bl.a. momsfria arrendeinkomster och hyresinkomster för jordbrukets byggnader.
Hyresinkomster för på lägenheten befintliga ekonomibyggnader, bostadshus och fritidsstugor är jordbrukets inkomst. Det gäller även om de skulle vara belägna i gårdens skog. Såvida det är en på långvarig basis uthyrd byggnad (= fastighet) omfattas uthyrningsverksamheten enligt grundregeln inte av mervärdesskatt. Hyran ska således inte påläggas mervärdesskatt och inkomsten ska antecknas i punkt 11.
På motsvarande sätt berättigar inköp av varor och tjänster (el, sotning, renoveringar) för den uthyrda byggnaden inte heller till inköpsavdrag i mervärdesskatteredovisningen. Dessa utgifter dras däremot av inklusive mervärdeskatt i punkt 7 på sid 2.
Om hyresgästen är momspliktig kan man ansöka om att bli momsskyldig för uthyrningsobjektet. Då ska mervärdesskatt läggas till hyran och redovisas. Därmed blir man också berättigad att göra inköpsavdrag i mervärdesskatteredovisningen på utgifterna för hyresobjektet.
Hyresinkomster från skog är jordbrukets inkomst som deklareras i punkt 4 eller 11 på sida 1 beroende på mervärdesskatten. Det kan t.ex. gälla hyra för transformatorområden, arrende för vindkraftverk samt s.k. influensområdesersättningar och andra ersättningar föranledda av vindmöllor. Regeln gäller även om man inte alls idkar jordbruk. En stadsbo som enbart äger skog kan på grund av det här bli tvungen att göra upp en deklaration för jordbruk (blankett 2).
Elbolagens ersättningar för bestående nyttjanderätt då de gräver ner elkablar i åker och skog är inte jordbrukets inkomst. De räknas som överlåtelser och faller inom ramen för beskattning av överlåtelsevinster. De deklareras på blankett 9 och eftersom de kan jämföras med tvångsinlösning kan man som presumtiv anskaffningsutgift dra av 80 procent av den erhållna ersättningen.
Den beskattningsbara överlåtelsevinsten (kapitalinkomst) blir därmed endast 20 procent av ersättningen. Om värdet på alla överlåtelser under skatteåret är mindre än 1.000 euro, är den fri från skatt på överlåtelsevinst.
Övriga inkomster
Även försäkringsersättningar antecknas i punkt 11, dock så att ersättningar för skadade maskiner och byggnader med anknytning till investeringar inkomstförs via avskrivningsberäkningarna.
Återbäring av accis på energi (brännolja, el) är skattepliktig inkomst. Observera att skatteförvaltningen har skärpt sin ton gällande möjliga sätt att deklarera denna inkomst: accisåterbäringen ska synas på deklarationsblanketten på rätt ställe, punkt 13.
Återbäringens belopp skall antingen vara bokförd på bokföringskontot som styrs till den rätta punkten eller skrivas in i rätt ruta direkt i blanketten.
Intäktsföring av privatbruket och korrigering av utgifter som inte hör till jordbruket
Ifall utgifterna som deklarerats i punkterna 1-11 på sidan 2 innehåller poster som inte är avdragbara i jordbruket, utan de hänför sig till privathushållet eller skogsbruket, korrigeras det i punkt 12 på sidan 1 genom intäktsföring av privatbruket.
Typiska sådana poster är el- och brännoljeutgifter då man har bokfört hela el- respektive brännoljeräkningen som jordbruksutgift trots att en del av el- och brännoljeanvändningen i själva verket hänför sig till privathushållet och eventuellt till skogsbruket. Ifall bokföringen görs så att man inte bokför t.ex. privata andelar behöver självklart inga korrigeringar göras.
Eventuella belopp och fördelningsgrunder inom intäktsföringen av privatbruket bör antecknas i bokföringsanteckningarna. Normer och tips för fördelningarna finns i skatteförvaltningens anvisningar för harmonisering av beskattningen på skatt.fi. Enda korrigeringen som man kan anteckna direkt i deklarationsblanketten är lantbruksbilens användning i privathushållet och skogsbruket. Detta görs vid punkt 7 på sidan 3 i blankett 2.
Korrigeringar gällande privata andelar (t.ex. el) förutsätter en motsvarande korrigering av inköpsavdragen i mervärdesbeskattningen. En sådan korrigering behöver inte göras för lantbruksbilen i exemplet (terrängbil = personbil) eftersom inget inköpsavdrag har gjorts på dess anskaffnings- och bruksutgifter.
Rättelseposterna som berör skogsbruket överförs som avdragbara utgifter på skogsbrukets blankett 2C punkt 9. Dessa poster förutsätter inte korrigering av momsavdragen eftersom jord- och skogsbruket behandlas som en helhet i mervärdesbeskattningen.
Intäktsföring av privatbruket
I deklarationsexemplet består summan i punkt 12 sida 1 av rättelseposter för lantbruksbilens användning i privathushållet och skogsbruket (500,54 € + 200,21 €), se punkt 7 sida 3. Redogörelse för fordon som ingår i jordbruksinventarier och för deras användning, telefonens användning i skogsbruket (23,12 €) och jordbrukstraktorns användning för leveransarbete i skogen (614,12 €). Alla övriga utgifter (t.ex. brännolja, el, fastighetsskatt, försäkringspremier m.m.) har antecknats i bokföringen så att inte privata andelar ingår.
Bilarna i exemplet hanteras så att en liten del av lantbruksbilens totala körslor (13.477 km) räknas höra till privathushållet (1.346 km) och skogsbruket (539 km). Å andra sidan yrkar man på att få privatbilens jordbrukskörslor avdragna i jordbruket i form av ett s.k. tilläggsavdrag. Privatbilen används i jordbruket för t.ex. längre resor till kurser och mässor. Hanteringen av bilarna blir givetvis mycket enklare om man kan ha jordbruksbilen till 100 % på jordbruket. Då behöver man inte göra någon rättelsepost för jordbruksbilens privatanvändning. Om skattebyrån godkänner ett sådant förfarande och man är nöjd med det finns det ingen anledning att ändra på saken.
Jordbrukstraktorns rättelsepost (614,12 €) hänför sig till traktorns användning vid leveransarbetet i skogsbruket. Till den delen är traktorns kostnader inte avdragbara i jordbruket och eftersom traktorns samtliga utgifter är bokförda som jordbrukets utgifter måste korrigeringen göras. Posten har räknats kalkylmässigt utgående från transporterad virkesmängd och skattemyndigheternas normer (se skogsbrukets deklaration, tabell 1).
Jordbrukets dividender och överskott
I punkt 14-17 på sida 1 antecknas dividender och överskott på jordbrukets aktier och andelar. Det är fråga om aktier och andelar i bolag som behövs för att ha avsättning för jordbruksprodukterna. Det är skäl att kontrollera att summan inte blir dubbelt deklarerad både i punkt 11 (via bokföringen) och i rutorna för dividender och överskott. I praktiken blir punkt 16 aldrig använd då det inte finns ett noterat andelslag i Finland.
Kom ihåg att det är bruttodividenden respektive överskottet som ska deklareras, inte det netto efter skatteinnehållning som betalas in på bankkonto. Överskott på andelskapital utbetalda av skogs- och telefonbolag är inte jordbrukets inkomst.
Av dividender som hör till jordbruket och fåtts från noterade bolag är 15 procent skattefri inkomst. Om dividenden kommer från andra än offentligt noterade bolag är den skattefria andelen 25 procent. Skattepliktig jordbruksinkomst är alltså 85 respektive 75 procent av dividenden.
Av överskott från andelslag är 75 procent skattefritt upp till sammanlagt 5.000 euro. Denna lindrigare beskattade del beaktas dock i första hand på från andelslag som räknas tillhöra privathushållet (t.ex. andelsbank, Metsäliitto) och i andra hand på överskott från jordbrukets andelar (andelsmejeri, -slakteri). Om båda makarna bedriver jordbruket gemensamt gäller den lindrigare beskattningen i princip upp till 2 x 5.000 euro. Om överskotten från andelslag överstiger gränsen för den lindrigare beskattningen är 25 procent av den överstigande delen skattefri och resten (75 %) räknas som jordbrukets företagsinkomst.
Överskott från andelslag
I exemplet är de sammanlagda överskotten från andelskapitalet under 5.000 euro (överskott som räknas som privata finns inte). Bruttobeloppet (300 €) är inskrivet i blankettens anteckningskolumn vid punkt 17. Därefter har 25 procent av totalbeloppet (75 €) antecknats som skattepliktig andel i beskattningskolumnen vid punkt 17, och blir därmed medräknad i jordbrukets inkomster.
Jordbrukets utgifter
Löneutgifter
Jordbrukets löneutgifter inklusive alla sociala omkostnader ska antecknas i punkt 1 sida 2.
Vidare skall summan av de år 2024 betalda löner som är underkastade förskottsinnehållning, alltså själva lönen och värde på naturaförmåner, men inte övriga utgifter som hänför sig till löneutbetalningen (sjukförsäkringsavgift, pensionspremier etc.), antecknas i punkt 13 sida 4. Summan påverkar inkomstfördelningen 2024 så att 30 procent kommer att adderas till jordbrukets nettoförmögenhet.
Om gårdens anställda utfört arbete i samband med investeringar på den egna gården, t.ex. byggnadsarbete, ska avlöningskostnaderna till den delen antecknas i avskrivningsberäkningen. Själva lönen ska även i det fallet ingå i summan i punkt 13 sida 4. Ersättning för arbete åt entreprenörer, mot faktura, är inte lönekostnader, inte heller ersättningar som betalats för avbytar- och vikarietjänster.
Lön åt eget barn
Man får betala lön åt eget barn som fyllt 14 år före skatteårets ingång (år 2024: född 2009 eller tidigare). Summorna i punkt 13 i exemplet gäller lön åt jordbrukarens dotter som är 16 år. Sjukförsäkringsavgift, som socialskyddsavgiften numera heter, ska betalas. Den är 1,16 procent 2024, d.v.s. 46,40 euro (barnet över 16 år). År 2025 är sjukförsäkringsavgiften högre: 1,87 procent.
Man bör också se till att barnet har någon form av olycksfallsskydd. Premien på olycksfallsförsäkringen ingår i summan vid punkt 1 på sida 2. Övriga arbetsgivarpremier behöver inte erläggas. Om barnet är äldre blir det aktuellt med arbetslöshetsförsäkring (17 år, arbetslöshetsförsäkringsfonden TVR) och pensionsförsäkring (17 år, LPA eller pensionsförsäkringsbolag).
Lönen är så låg att barnet, med beaktande av alla automatiska avdrag, inte behöver betala skatt under förutsättning att hon inte har andra inkomster. Detta ”skattefria” belopp är i själva verket lite högre, men bäst att hålla sig på den säkra sidan. Dessutom kan man inte betala mera lön åt ett eget barn än vad man skulle betala åt andra för motsvarande arbete. Glöm inte heller att studiepenningen utgör skattepliktig förvärvsinkomst (= lön). Trots att barnet i slutändan inte behöver betala skatt ska arbetsgivaren/jordbrukaren göra förskottsinnehållning enligt anvisningarna i skolelevens skattekort.
En jordbrukarfamilj med eget barn i lämplig ålder förtjänar i allmänhet på att betala lön för utfört arbete. För år 2024 är det redan för sent, men verkställ en lönebetalning för 2025 i god tid. Skattefördelen på basis av lönen i exemplet blir cirka 1.200 euro. Tilläggskostnaderna utgörs av cirka 240 euro samt arbetet med att anmäla löneuppgifterna till inkomstregistret, betala förskottsinnehållningen och sjukförsäkringsavgiften till skatteförvaltningen, samt teckna en olycksfallsförsäkring.
Inköp som omfattas av moms
I punkt 2 sida 2 kommer en stor del av alla jordbrukets utgifter att deklareras, nämligen de som berörts av 24 eller 25,5 procent mervärdesskatt.
I punkt 5 och 6 antecknas utgifter med 14 procent respektive 10 procent mervärdesskatt, bl.a. foder och mediciner för djuren. Även t.ex. utgifter för jordbrukets facklitteratur (tidningsprenumerationer, böcker) och hotellinkvartering i samband med t.ex. studieresor antecknas här.
Övriga utgifter
I punkt 7 antecknas utgifter som inte omfattas av mervärdesskatt. Det är allt från arrenden och försäkringspremier till medlemsavgifter, fordonsskatt för lantbruksbilen och bankens expeditionsavgifter (observera att bankens serviceavgifter i dagens läge kan innehålla mervärdesskatt).
Fastighetsskatten på jordbruksbyggnader och deras byggnadsplats ska man inte heller glömma. I takt med att fastighetsskatten stiger blir det ett ansenligt belopp på nya, stora byggnader.
LFÖPL-premien får dras av antingen på blankett 2 eller i någondera makens privata förhandsifyllda deklaration. Det är fördelaktigast att dra av den där marginalskatten är som högst, t.ex. på den förhandsifyllda deklarationen om någondera maken har löneinkomster.
Premien för den obligatoriska olycksfalls- (OFLA) och grupplivförsäkringen dras alltid av på blankett 2. Även premien för OFLA-fritidsförsäkringen får dras av. Andra fritidsförsäkringar är inte avdragbara.
Avskrivningar
Byggnader
Avskrivningarna ska deklareras på sidorna 2 och 3 i blankett 2. Varje enskild byggnads avskrivning måste räknas ut i en egen beräkning som arkiveras med det övriga bokföringsmaterialet. De enskilda byggnadernas beräkningar adderas sedan ihop gruppvis och summorna förs till deklarationsblanketten.
Regeln att byggnader vars utgiftsrest är under 1.000 euro ska avskrivas helt tillämpas fortfarande.
Motsvarande regel för jordbrukets maskiner och inventarier har nu inkluderats i detaljanvisningarna, där det sägs att när den oavskrivna utgiftsresten för maskiner eller inventarier sjunker under 1.200 euro kan denna tillgång avskrivas i sin helhet.
I deklarationsexemplet finns det endast en byggnad som avskrivs med maximalt 6 procent. Det är en på lägenheten befintlig uthyrd bostadsbyggnad. Den byggnadens avskrivningsberäkning kan följaktligen göras direkt i deklarationsblanketten. Den maximala avskrivningen på bostäder är alltså 6 procent.
Avskrivningsberäkning för ekonomibyggnader
I tabell 1 här intill har avskrivningarna för de byggnader som avskrivs med max. 10 procent (ekonomibyggnader) beräknats för deklarationsexemplet. De sammanlagda summorna har sedan flyttats till det rätta stället i deklarationsblanketten.
När alla ekonomibyggnaders enskilda avskrivningsberäkningar är gjorda adderas summorna (den högra kolumnen i tabell 1) och beloppen flyttas till deklarationsblanketten, sida 2 tabell A.
Bland ekonomibyggnaderna i deklarationsexemplet finns det en byggnad, nämligen värmecentralen, som har en utgiftsrest under 1.000 euro. Byggnaden avskrivs därför 100 procent detta år, och utgiftsresten blir således 0,00 euro för denna tillgång.
Avvikande från produktionsbyggnader ska den oavskrivna anskaffningsutgiften (punkt 7) på bostadsbyggnaden inte flyttas till nettoförmögenhetsberäkningen. Det skattevärde som utgör grund för nettoförmögenheten på jordbrukets bostäder är inte lika med den oavskrivna anskaffningsutgiften, utan bestäms på annat sätt (återanskaffningsvärde minus åldersavdrag). Ett värde för det finns i senaste fastighetsbeskattningsbeslut och det ska antecknas i punkt 3 på sidan 4.
Ytterligare en kategori av jordbruksbyggnader finns. Det är s.k. miljöinvesteringar som antecknas i kolumnen för sådana konstruktioner som får avskrivas med maximalt 25 procent. Det kan t.ex. vara fråga om grundförbättring av eller nytt stabilare tak för stallgödselförrådet.
När man investerar i byggnader är det viktigt att särskilja den del av investeringen som kan anses vara maskiner (löstagbara, flyttbara). Det kan vara betydande belopp vid t.ex. investeringar i ladugård, spannmålstork eller värmecentraler. Byggnadsinvesteringar höjer nämligen fastighetsskatteunderlaget, vilket inte är fallet med maskiner.
Utjämningsreservering till byggnadsinvestering
Om det finns byggnadsinvesteringar som får avskrivas med 10 procent lönar det sig att i första hand använda gamla utjämningsreserveringar till dem. Fördelen med detta är att värdet på vilket fastighetsskatten beräknas blir lägre. Motvikten är att också nettoförmögenheten sjunker vilket kan var till nackdel om man skulle vara betjänt av kapitalinkomster.
Då man använder en reservering får man dela en och samma reservering på flera olika användningsobjekt. Man kan också använda en del och spara resten, förutsatt att reserveringen inte är så pass gammal att den måste användas ifrågavarande år.
I exemplet finns det en reservering på 13.500 euro från 2022. Reserveringen måste användas senast skatteår 2025, och kan därför lämnas kvar orörd med tanke på nästa skatteårs stora investering. I brist på kommande investeringar kunde reserveringen ha använts till anskaffningsutgifterna på maskinhallen (5.834,35 €), i samband med årets maskinanskaffning (4.435,48 €) eller intäktsförts direkt i punkt 10 på sida 1.
Maskiner
När avskrivningarna på jordbrukets maskiner beräknas får man hantera dem som en klumpsumma. Ifall man har en lantbruksbil lönar det sig emellertid att räkna avskrivningen på den separat. Observera att de maskiner som berörs av lagen om förhöjda avskrivningar måste hanteras i bokföringen så att de kan särskiljas från det övriga maskinkapitalet, eftersom de utgör separata avskrivningsobjekt.
Nya maskiner, inventarier och därmed jämförbara anläggningstillgångar köpta och i bruk tagna under tiden 2020-2025 ger möjligheten till förhöjd avskrivning, upp till 50 procent. I bokföringen måste de tillgångar som berörs av förhöjda avskrivningar behandlas så att man enkelt och tillförlitligt kan särskilja dem från övriga tillgångar i bokföringen. Avskrivningens storlek får variera mellan 0 och 50 procent under åren 2020-2025 enligt eget val.
Lagen om förhöjda avskrivningar gäller inte köp av begagnade maskiner, dessa läggs som tidigare år till klumpsumman av jordbruksmaskiner med maximal avskrivning 25 procent. Notera att skogsbrukets maskiner inte berörs av den här lagen.
Maskiner som köps mot en handpenning (+ eventuell bytesmaskin) och i övrigt finansieras på avbetalning hanteras så att hela investeringsbeloppet skrivs in i avskrivningsberäkningen när köpet görs (trots att största delen av köpeskillingen betalas först senare, under kommande skatteår). Under förutsättning att maskinen är tagen i bruk kan full avskrivning göras. Inköpsavdraget i momsredovisningen kan också göras till fullo när maskinen är levererad till gården. Avkortningen på avbetalningen får sedan inte dras av i beskattningen under de kommande skatteåren, däremot nog räntan.
Deklarationsexemplets maskininvestering
Maskininvesteringen i deklarationsexemplet omfattar en ny och i bruk tagen slåtterkross, antecknad i punkt 2 i tabell B i den kolumn som gäller maskiner och inventarier. Ifall en bytesmaskin är involverad i köpet antecknas försäljningspriset för den i punkt 4, men någon sådan finns inte i årets exempel. Eventuell utjämningsreservering som används till maskinanskaffning antecknas i punkt 3.
De maskiner som berörs av lagen om höjda avskrivningar noteras vid punkt 6 ”Specifikation av skattelättnadsavskrivningar”. Förutom att här antecknas summan av skatteårets anskaffningsutgifter samt skatteårets avskrivningar på dessa tillgångar, skall här också redogöras för tidigare års gjorda investeringar och avskrivningar, liksom också skatteårets avskrivning på tidigare års investeringar. Notera att samma siffror för årets anskaffningsutgifter och avskrivning också ingår i tabell B vid punkterna 2 respektive 6.
I år har man valt att inte göra fulla avskrivningar på maskinerna. Orsaken är att jordbrukets resultat i så fall skulle sjunka i jämförelse med tidigare år. Man strävar istället efter att hålla en jämn resultatnivå och avskriver maskinerna det här året med endast 15 procent. Vid behov hade man kunnat avskriva 50 procent på två maskiners utgiftsrest (köpta som nya år 2020 och 2024), och 25 procent på det övriga maskinkapitalet.
Det är värt att notera att eventuella investeringsstöd i form av räntestödslån inte ska tas in i avskrivningstabellerna. De är regelrätta lån, och betalda räntor (och expeditionsavgifter) dras av i normal ordning som årsutgifter. Den erhållna ränteförmånen beskattas inte och behöver således inte uppges.
Övriga avskrivningar
Övriga avskrivningar får beräknas för täckdiken samt t.ex. broar och asfalteringar. I deklarationsexemplet finns ett asfalterat område kring ladugården och gödselförrådet. Maximala årsavskrivningen på den investeringen är 10 procent.
När avskrivningsberäkningarna på byggnader, maskiner, täckdiken och övriga grundförbättringar är gjorda ska samtliga avskrivningar räknas ihop och antecknas i punkt 8 på sidan 2 i blanketten.
Gällande avskrivningar kan man ytterligare notera att problematiken inom lantbruket vanligen handlar om balansgången mellan avskrivningarnas storlek och hur mycket nettoförmögenhet man strävar efter med tanke på inkomstfördelningen. En högre nettoförmögenhet ger mera flexibilitet kring val av kapitalinkomstandel av jordbrukets resultat. Noteras kan också att det lönar sig att spara på avskrivningsunderlag för egendomsslag med högre avskrivningsprocent, då detta ger mera flexibilitet för framtida behov.
Maskiner som inte tagits i bruk
Eventuella maskiner (och byggnader) som skaffats under skatteåret men inte har tagits i bruk antecknas i tabell C punkt 1-2 på sidan 3. Det kan t.ex. vara fråga om en skördetröska som köps i december. En sådan maskinanskaffning berättigar inte till avskrivning före tröskan är i bruk tagen.
Däremot kan man använda gamla utjämningsreserveringar till en dylik investering (punkt 3 tabell C) och om maskinen är levererad till gården, kan man även göra inköpsavdrag i momsredovisningen. Det år maskinen sedan tas i bruk ska man dessutom komma ihåg att addera dess värde till det totala maskinkapitalet i den egentliga avskrivningsberäkningen.
Om man köper en ny tröska som inte blir i bruk tagen och följaktligen inte berättigar till avskrivning kan det vara av intresse att hålla kvar den gamla tröskan (göra avskrivning på den) och inkomstföra den först följande år (när nya tröskan tas i bruk). Det är möjligt om man i verkligheten fysiskt levererar den gamla tröskan först följande år. Då är det skäl att se till att det i köpeavtalet klart framgår när den gamla tröskan levereras bort från gården och äganderätten överlåts.
Årets utjämningsreservering
Efter avskrivningarna kommer årets utjämningsreservering i punkt 9 på sida 2 i blanketten. I det skedet är det emellertid inte möjligt att räkna ut den maximala reserveringen eftersom den nettoinkomst som ligger som grund för reserveringen inte ännu kan beräknas.
För att kunna räkna ut den nettoinkomst som reserveringen grundar sig på behövs egentligen en hjälpberäkning. Efter att inkomsterna, utgifterna, rättelseposterna och de uppskattade utgifterna är behandlade kan eventuell utjämningsreservering göras. Det är fråga om att intäktsföringen av privatbruket, eventuella övriga tillägg, skattepliktiga delar av dividender och överskott, och övriga avdrag ska räknas till respektive dras av från skillnaden mellan jordbrukets inkomster och utgifter (inklusive avskrivningar).
I exemplet är beräkningen emellertid onödig eftersom man direkt kan se att maximal reservering i vilket fall som helst är möjlig (resultatet är så högt), men i det fall att reserveringens storlek är beroende på inkomsten är det nödvändigt. Bokföringsprogrammen sköter denna beräkning automatiskt.
Reglerna för utjämningsreserveringen har inte ändrat, däremot har det maximala beloppet höjts rejält. Utjämningsreserveringen görs på nettoinkomsten före reservering. Den får vara högst 40 procent, minimibeloppet är 800 euro och maximibeloppet från och med skatteår 2024 25.000 euro. En nettoinkomst på 62.500 euro berättigar till maximireservering. Reserveringen antecknas i hela hundra euro.
Reserveringen ska användas inom tre år efter skatteårets utgång. En reservering som görs nu ska användas senast skatteår 2027.
Maximalt kan man alltså samla på sig reserveringar på upp till 52.000 euro i nuläget, och inom två år har beloppet stigit ytterligare till 75.000 euro. Det är en oerhört stor summa för vilken man måste ha en konkret plan över användningsändamålet. Det kan t.ex. vara en byggnadsinvestering eller stora maskininvesteringar.
Jordbrukets räntor
I punkt 10 på sidan 2 antecknas ränteutgifterna för de skulder som hör till jordbruket.
Övriga avdrag (tilläggsavdrag och utbildningsavdrag)
I punkt 11 på sidan 2 antecknas en samling av olika uppskattade utgifter. Det är t.ex. avdraget för eget virke som använts i jordbruket, de så kallade tilläggsavdragen, avdraget för arbetsrum samt det kalkylmässiga utbildningsavdraget.
Här kan man också anteckna kalkylmässigt avdrag för köpta livsmedel till måltider som man har bjudit åt avbytare, servicemän, rådgivare etc. Normvärdet år 2024 är 8,50 euro/dag/person.
Användning av eget virke
Reglerna för virkesavdraget finns i de detaljerade deklarationsanvisningarna (skog). Normer för enhetspriserna finns däremot inte i anvisningarna. De publiceras i de s.k. harmoniseringsanvisningarna (skatt.fi).
Om det inte finns andra värden att tillgå kan man använda 25,67 euro/kubikmeter för gagnvirke och på brännved (= medeltalet av värdet på massaved enligt harmoniseringsanvisningarna). När flis används till uppvärmning av ekonomibyggnader är värdet på basvirket (slanor) 1,70 euro/kubikmeter (0,68 euro/löskubikmeter).
Värdet på byggnadsvirke för renovering och byggande av jordbrukets byggnader beaktas inte. För det gäller tyst kvittning. Det värdet ska följaktligen inte heller tas upp som inkomst i skogsbruket.
Det finns inte utrymme att räkna virkesavdraget i blanketten. För det måste man ha separata anteckningar. I exemplet är värdet på eget virke som använts i jordbruket 187,34 euro. Det är 80 fastkubikmeter slanor till flis och 2 kubikmeter gagnvirke.
Det sammanlagda värdet av eget virke som använts i jordbruket utgör skattepliktig inkomst i skogsbruket (se blankett 2C punkt 4.1). Skogsbrukets kapitalinkomst stiger alltså i samma utsträckning som jordbrukets resultat (ofta förvärvsinkomster) sjunker. Lönsamheten i att anteckna det egna virket beror då på om jordbruket genererar förvärvsinkomst och dess marginalskatt.
Dagtraktamente och kilometerpeng
För enskilda jordbrukare är reglerna gällande tilläggsavdragen för tillfälliga arbetsresor och privatbilens jordbrukskörslor samma som förut.
Dödsbon och sammanslutningar behandlas på speciellt sätt. När delägare i dödsbon och sammanslutningar använder sina privata bilar för jordbrukskörslor kan dödsboet respektive sammanslutningen betala kilometerersättning (0,57 €/km) åt delägaren. Den kilometerpengen dras av i dödsboets/sammanslutningens deklaration och är skattefri för mottagaren.
Tilläggsavdrag
Tilläggsavdragen redovisas på sidan 3 i blankett 2. Jordbrukarfamiljen i exemplet brukar använda den privata personbilen för längre jordbrukskörslor. Enligt kördagboken uppgår de till 837 km. Privatbilens utgifter är inte till någon del avdragna i jordbruksbokföringen.
I exemplet yrkar man på att tilläggsavdraget för privatbilens jordbrukskörslor ska vara 837 km á 0,57 €/km, alltså sammanlagt 477,09 euro.
I exemplet yrkar man på tilläggsavdrag för tillfälliga arbetsresor för fyra längre (över 10 h; 51 €) och två kortare (6-10 h, 24 €) arbetsresor. Några ökade levnadskostnader har inte antecknats (avdragits) i jordbruksbokföringen. Sålunda blir det totala tilläggsavdraget antalet resdagar multiplicerat med maximibeloppet per resdag.
Om dödsboet/sammanslutningen inte har betalat kilometerersättning åt delägaren kan man dra av bilens verkliga kilometerkostnader (inklusive avskrivning), vilket givetvis förutsätter att bilens kostnader är bokförda.
Om inte heller det är gjort återstår alternativet att dra av privatbilens jordbrukskörslor enligt den kilometertaxa som tillämpas för arbetsresor mellan bostaden och arbetsplatsen, alltså 0,27 €/km.
Arbetsrum
Arbetsrumsavdraget är antecknat i punkt 11 sida 2 enligt det som en löntagare får dra av om det egna arbetsrummet används för förvärvande av huvudförvärvsinkomst. Normbeloppet för det är 960 euro.
I exemplet är det fråga om ett heltidsjordbruk där bägge makarna jobbar på gården. Ett rimligt krav är då att man får ett avdrag som är lika stort som löntagarens. På en växtodlingsgård kan det vara mera relevant med den lägre normen vilken skatteförvaltningen rekommenderar i samtliga fall, det är 480 euro.
Jordbrukets resultat och företagaravdraget
Efter att eventuell utjämningsreservering är hanterad och räntorna avdragna kan jordbrukets beskattningsbara resultat räknas fram på sidan 2 i blankett 2. I exemplet blir det 132.793,84 euro. Härifrån avdras 5 procent företagaravdrag så att det beskattningsbara resultatet blir 126.154,15 euro. Det beloppet delas sedan i en kapital- respektive förvärvsinkomstandel.
Inkomstandelarna fördelas sedan ännu på respektive make. Också här ska man fundera på fördelningarna, speciellt gällande förvärvsinkomstandelen. Om ena maken har förvärvsarbete utanför gården lönar det sig oftast att styra en större andel av jordbrukets förvärvsinkomst på den andra maken.
Företagaravdraget och fördelningarna behöver inte beräknas i deklarationsblanketten, de görs automatiskt av skattemyndigheterna. För delägarna i en sammanslutning dras företagaravdraget av från delägarens andel av sammanslutningens nettoresultat.
I praktiken betyder företagaravdraget att jordbrukets resultat, på vilket skatterna räknas, sänks med 5 procent. Det betyder i sin tur mindre skatt. Den absoluta skatteeffekten är beroende på vars och ens marginalskatt. Vid låga inkomster (= låg marginalskatt) kan den vara nästan obefintlig och vid högre inkomster blir skatteeffekten drygt 2,5 procent av jordbrukets resultat.
Om resultatet blir negativt kan man välja mellan att låta myndigheterna fastställa en förlust för jordbruket eller yrka på att dra av förlusten (eller en del av den) från årets eller kommande års kapitalinkomster, t.ex. från skogsbruket. En fastställd förlust dras av under kommande 10 år under förutsättning att man presterar positiva resultat i jordbruket. Ytterligare kan konstateras att företagaravdraget inte alls beaktas om verksamheten är förlustbringande.
Förmögenheten och skulderna 31.12.2024
Tabellen med tillgångarna och nettoförmögenheten finns på sidan 4. De tillgångar och skulder i slutet av år 2024 som här antecknas har inte så stor betydelse för beskattningen 2024. Uppgifterna påverkar nämligen inte inkomstbeskattningen det året.
Summorna fås i huvudsak från andra delar av deklarationsblanketten eller från beskattningsbesluten. Följ anvisningarna, här ges endast några kommentarer.
Summan i punkt 2 (produktionsbyggnader) ska endast omfatta de byggnader vars maximala avskrivningsprocent är 10 eller högre. Bostadsbyggnader (maximal avskrivning 6 %) behandlas på ett annat sätt i punkt 3. Deras skattevärde fås från fastighetsbeskattningsbeslutet.
Andelsandelar
Som värde på andelar (och aktier) i punkt 5 använder man andelens matematiska värde utgående från bolagets nettoförmögenhet i senaste bokslut. Det är inte samma som den inbetalda (eller innehållna) andelsinsatsen. Även obetalda andelar får beaktas.
De obetalda andelarna antecknas sedan som skuld värderade enligt det nominella värdet. Bolagen brukar skicka ut redogörelser över situationen för deklarationen.
I exemplet är det fråga om tre LSO-andelar vars värde enligt bolagets redogörelse är 4.959,33 euro per andel (värdet är för 2024, nominellt värde 2.000 euro per andel).
Beloppet i punkt 6 i deklarationsexemplet är utgiftsresten för asfalteringen. Värdet på stödrättigheter adderas inte längre till jordbrukets nettoförmögenhet eftersom systemet med stödrätter avslutades 31.12.2022.
Efter avdrag av skulderna fås nettoförmögenheten för år 2024 i exemplet, 144.903,22 euro. Den ligger som grund för kapitalinkomstandelen 2025. I själva verket är det inte den slutliga nettoförmögenheten utan endast ett närmevärde eftersom summorna i punkterna 1 och 3 gäller ”fel” (föregående) årsskifte när man har tagit dem från beskattningsbeslutet respektive fastighetsskattebeslutet.
Nettoförmögenhet för 2024-års kapitalinkomstandel
Nettoförmögenheten som ligger som grund för kapitalinkomstandelen 2024 bestäms utgående från situationen i slutet av år 2023. Den nettoförmögenheten hittar man i beskattningsbeslutet för 2023 (Övriga specifikationer: Jordbruk: Jordbrukets nettoförmögenhet under skatteåret).
Det beloppet justeras dock ännu utgående från de under år 2024 utbetalda lönerna (punkt 13 sidan 4). Av de under 2024 utbetalda, under förskottsinnehållning underkastade lönerna (4.000 €) sätts 30 procent till nettoförmögenheten 31.12.2023. Det görs av skattemyndigheterna oberoende av om man vill det eller inte. Den summan kommer således att höja nettoförmögenheten och därmed också kapitalinkomstandelen för år 2024. Förvärvsinkomstandelen sjunker i motsvarande grad.
Den maximala kapitalinkomstandelen för år 2024 är sedan 20, 10 eller 0 procent av den på så sätt korrigerade nettoförmögenheten i slutet av föregående år.
Val av kapitalinkomstandelens storlek
Utgångsläget är att kapitalinkomstandelen är 20 procent av den aktuella nettoförmögenheten. Om det är fördelaktigt kan man sedan göra anspråk på att kapitalinkomstandelen ska vara 10 procent av nettoförmögenheten eller att hela företagsinkomsten ska räknas som förvärvsinkomst, dvs. att kapitalinkomstandelen är 0 procent.
Det är skäl att notera att man inte behöver välja lika som föregående år utan väljer det alternativ som är bäst.
Man måste yrka på lägre kapitalinkomstandel
Den som önskar 10 procent av nettoförmögenheten som kapitalinkomstandel ska yrka på det genom att sätta ett kryss i rätt ruta i punkt 11 på sidan 4. I exempelfallet kommer kapitalinkomstandelen då att sjunka från 32.311,13 euro till 16.155,57 euro (10 % av 161.555,67 €). Därmed kommer förvärvsinkomstandelen att öka med motsvarande belopp, från 93.843,02 euro till 109.998,58 euro.
Den som vill att hela jordbrukets resultat ska vara förvärvsinkomst ska sätta kryss i motsvarande ruta i punkt 11. Då räknas hela företagsinkomsten i exemplet, 126.154,15 euro till förvärvsinkomst.
Förvärvsinkomsten är alltid som lägst när kapitalinkomsten är 20 procent av nettoförmögenheten. När man sedan yrkar på att kapitalinkomsten ska vara 10 procent eller 0 procent sjunker alltså kapitalinkomstandelen, medan förvärvsinkomstandelen stiger med motsvarande belopp. Det att förvärvsinkomstandelen blir större och i hur stor utsträckning är den springande punkten när valet ska avgöras. Närmare bestämt är det marginalskatten på förvärvsinkomsten när den stiger inom ett givet inkomstintervall som är avgörande.
Därvid måste båda makarnas samtliga förvärvsinkomster tas i beaktande, inte bara förvärvsinkomstandelen från jordbruket. Nettoförmögenheten har också betydelse eftersom den bestämmer hur mycket förvärvsinkomstandelen förskjuts.
Att ge enkla, allmängiltiga och entydigt korrekta rekommendationer för valet av kapitalinkomstandel är inte möjligt. Det att skatten på kapitalinkomster har blivit mera progressiv försvårar ytterligare saken. Egentligen borde varje enskilt fall räknas separat. Speciellt om företagarmakar har olika stora förvärvsinkomster och/eller kapitalinkomsterna är över 30.000 euro. Att räkna manuellt är krångligt, men med hjälp av ett bokföringsprogram går det rätt så smidigt.
Marginalskatt
Marginalskatten på förvärvsinkomster varierar beroende på inkomstens storlek. Marginalskatten anger hur mycket skatt man får betala till om inkomsten stiger med ett visst belopp. Den progressiva statsskatten och att olika automatiska avdrag stiger och sjunker när inkomsten ändrar påverkar marginalskatten. T.ex. det att ett avdrag sjunker när inkomsten ökar höjer upp marginalskatten.
Marginalskatten på förvärvsinkomster stiger med ökade inkomster. Den påverkas dessutom på kommunskattens (och eventuell kyrkoskatt) storlek. Räknat med en kommunskatt på 6,60 procent samt kyrkoskatt 1,35 procent är marginalskatten cirka 35 procent i största delen av inkomstintervallet 20.500-30.500 euro. Ca 40 procent på förvärvsinkomster mellan 30.500 euro och 50.400 euro för att stiga till cirka 50 procent på inkomster mellan 50.400 euro och 88.200 euro. Därefter stiger marginalskatten till över 55 procent.
Marginalskatten på kapitalinkomster är 30 procent på den del av kapitalinkomsterna som understiger 30.000 euro. På överskjutande delen är den 34 procent. Denna ökade progressivitet av kapitalinkomstskatten inverkar också på valet av kapitalinkomstandel.
Huvudregeln är att när marginalskatten på förvärvsinkomster är lägre än marginalskatten på kapitalinkomster (30 eller 34 %) ska man välja en lägre kapitalinkomstandel. Och, på motsvarande sätt, när marginalskatten på förvärvsinkomster är högre än motsvarande på kapitalinkomster ska man föredra en högre kapitalinkomstandel (och därmed lägre förvärvsinkomst).
Nedan följer ett försök att ge några generella rekommendationer för valet. Inkomstgränserna nedan gäller för en person och den skattskyldigas samtliga förvärvsinkomster ska beaktas. Om båda makarna jobbar på gården och delar inkomsten jämnt kan beloppen dubbleras när man ser det ur hela gårdens synvinkel (blankett 2).
Förvärvsinkomst att föredra
Allmänt taget ska man välja kapitalinkomstandelen 0 procent (dvs. att hela inkomsten blir förvärvsinkomst) när förvärvsinkomsterna är små. Speciellt ska man välja detta alternativ då de totala beskattningsbara förvärvsinkomsterna håller sig under 20.500 euro per skattskyldig oberoende av vilket kapitalinkomstalternativ man väljer.
Gränsen 20.500 euro kommer av att statens inkomstskatt då kommer in i bilden. I praktiken är gränsen lite högre beroende på att inkomstskatten till staten fastställs på inkomsten efter att dagpenningpremien är avdragen. Dagpenningpremien är 1,01 procent och räknas för en jordbrukare på den s.k. LFöPL-arbetsinkomsten. Den varierar med andra ord från gård till gård oberoende av resultatet. Därför används här summan 20.500 euro.
Så stor kapitalinkomstandel som möjligt
Generellt sett ska detta alternativ användas när inkomsterna är höga och/eller den skattskyldiga jordbrukaren har förvärvsinkomster utanför jordbruket i betydande grad.
Man ska föredra en kapitalinkomstandel på 20 procent av nettoförmögenheten om förvärvsinkomsten då är över 20.500 euro och speciellt om den stiger en bit över 25.000 euro om man yrkar på något av de övriga alternativen (10 eller 0 %) varvid förvärvsinkomstandelen som sagt alltid blir högre.
Om förvärvsinkomsten rör sig i intervallet 20.500-30.500 euro när man betraktar de olika kapitalinkomstalternativen måste man räkna vilket alternativ som är det förmånligaste. Kommunskattens storlek inverkar. En låg kommunskatt och/eller det att man inte hör till någon församling leder till att tumregeln ovan inte håller. Däremot ju högre kommunskatten är desto sannolikare är det att man ska välja 20 procent alternativet. Höga kapitalinkomster (> 30 000 €) påverkar också valet.
Trösten på den här punkten är att man inte förlorar stora summor i skatt om man skulle välja fel.
I vissa fall 10 procent kapitalinkomstandel
Om man inte passar in i de ovanstående grupperna, om förvärvsinkomsterna rör sig på bägge sidor om 20.500 euro kan man använda tumregeln att välja det alternativ där förvärvsinkomsten stannar närmast gränsen 20.500 euro. Den regeln håller inte alltid, men vid nettoförmögenheter under 100.000 euro per skattskyldig innebär ett felval i det här fallet endast en förlust på några tiotal euro. Det kan man bra tolerera.
Största felet med den enkla tumregeln här ovanför sker om nettoförmögenheten är högre än 100.000 euro och förvärvsinkomsten vid 0 procent kapitalinkomstandel är under 40.000 euro. Förvärvsinkomsten blir då rejält under 20.500 euro (kan t.o.m. bli nära 0) om man väljer 20 procent alternativet. Då är det inte bra att blint följa denna tumregel. Alternativet 10 eller 0 procent kan vara fördelaktigare trots att man inte med det hamnar närmast gränsen 20.500 euro med förvärvsinkomsterna.
Ett felval i det läget kan innebära förlust på flera hundra euro, t.o.m. mera än 1.000 euro.
Val av kapitalinkomstandel i exemplet
I exemplet är jordbrukets resultat (efter företagaravdraget) cirka 63.100 euro per företagarmake. Företagaren har lite högre förvärvsinkomst som en följd av skattepliktigt leveransarbete (cirka 390 €). Att göra anspråk på att hela inkomsten ska vara förvärvsinkomst är inte aktuellt. Marginalskatten är så hög att det lönar sig att sänka förvärvsinkomsterna till förmån för kapitalinkomster.
Om man väljer en kapitalinkomstandel som är 20 procent av nettoförmögenheten blir förvärvsinkomsten för respektive make cirka 46.900 euro och när man väljer 10 procent stiger den till cirka 55.000 euro. Nettoförmögenheten är cirka 80.800 euro per make.
Högst säkerligen är det 20 procent kapitalinkomstandel som gäller i det här fallet. Den enkla tumregeln ovan att välja den kapitalinkomstandel där förvärvsinkomsten stannar närmast 20.500 euro stämmer i detta fall. Förvärvsinkomsten går 34.500 euro över 20.500 euro när man väljer 10 procent kapitalinkomstandel.
En kontrollräkning visar att om man väljer den högre kapitalinkomstandelen får båda makarna sammanlagt betala skatter och avgifter cirka 35.300 euro (totala skatten, inkluderar även kapitalskatt på skogsbrukets resultat och förvärvsinkomstskatt på skattepliktigt leveransarbete). Om man skulle välja den lägre kapitalinkomstandelen 10 procent (och samtidigt högre förvärvsinkomstandel) blir skatterna sammanlagt 37.400 euro.
I exemplet är skillnaden alltså ganska stor, man förtjänar cirka 2.100 euro genom att låta bli att sätta kryss vid punkt 11 på sidan 4. Ifall man i misstag skulle göra anspråk på att hela inkomsten ska vara förvärvsinkomst skulle skatterna bli drygt 40.000 euro, alltså en markant skillnad på cirka 4.700 euro jämfört med kapitalinkomstandel 20 procent.
Men många faktorer kan vända på steken i förnuftigaste val av kapitalinkomstandel. En lägre kommunskatt, det att man inte hör till någon församling, eventuella överlåtelseförluster och dylikt kan betyda att något av de andra alternativen skulle vara förmånligare.
