Jordbrukets Deklaration
Jordbruk Tema

Jordbrukets deklaration

Jordbrukets inkomster

Deklarationsarbetet inleds naturligast genom att anteckna jordbrukets inkomster och utgifter på sida 1 och 2 i blankett 2. Här följer några aktuella kommentarer om vissa enskilda skattepunkter.

Huvudgrupperingen följer som tidigare den mervärdesskattesats (24, 14 och 10) enligt vilken försäljningen eller inköpet har skett.

Inkomster av biförtjänster

Övriga försäljningsinkomster (punkt 4) omfattar bland annat en stor del av inkomsterna från jordbrukets biförtjänster. I deklarationsanvisningarna nämner man arbetsersättningar (entreprenadinkomster) och maskinhyror, men hit kommer också många andra inkomster av biförtjänster, till exempel inkomster från turismverksamhet (dock inte inkvartering), försäljning av plantor och frö, inkomster av prydnads- och konstföremål etc.

Här deklareras även försäljningsinkomster av stödrättigheter (försäljning separat från gårdsbruksenhet) samt hyror av dem. Samtliga dessa inkomster omfattas av 24 procents mervärdesskatt.

I den här punkten ska också antecknas biförtjänster som hör ihop med skogsbruket. Det är till exempel sågning av eget virke, entreprenadarbeten med skogsbrukets maskiner etcetera. Då är motsvarande kostnader, inklusive värdet på eventuellt virke som har använts, också jordbrukets avdragbara utgifter.

Inkomster från inkvartering (bed & breakfast) och motionstjänster, till exempel ridlektioner (handledning) vilka berörs av 10 procents mervärdesskatt antecknas däremot i punkt 7. Inkvarteringsverksamhet är till exempel uthyrning av semesterstugor för kortare tid, skatteförvaltningen nämner två månader som riktgivande gräns. Ofta inkluderar inkvarteringsverksamheten även annan service till exempel städning, byte av sängkläder etcetera.

Inkomster av husdjur och växtodling

I punkt 5 och 6 på sidan 1 antecknas inkomster med 14 procents mervärdesskatt. Förutom försäljningen av de regelrätta jordbruks- och trädgårdsprodukterna, antecknas även inkomster från försäljning av förädlade livsmedel direkt till konsumtion, till exempel försäljning av hemtillverkad ost, mjöl, bröd etcetera.

I deklarationsexemplet har det sålts halm till Åland för 4.500 euro. Momshanteringen motsvarar handel med andra än EU-länder (export) och har specifika fält på deklarationsblanketten (se avsnittet om mervärdesbeskattningen). Försäljningsbeloppet är antecknat i punkt 11 på sidan 1 ”Övriga momsfria jordbruksinkomster”.

Restaurangtjänster omfattas även av 14 procents mervärdesskatt. Om man har sådan service inom jordbruket (till exempel bed & breakfast) borde inkomsten rimligtvis deklareras i punkt 5 eller 6. Det är säkert en smaksak vilken punkt man använder.

Stöd och inkomstföring av reservering

Jordbrukets stöd inklusive startstödets bidragsdel ska antecknas i punkt 8. Stöden är numera lite besvärliga att kontrollera, inga kvitton kommer och årssammandraget kommer sent. Summorna finns dock i Vipu-tjänsten, varifrån det är möjligt att skriva ut ett sammandrag över årets utbetalningshändelser. Investeringsbidrag ska inte antecknas här. De inkomstförs via avskrivningsberäkningarna.

Om man inte använder en gammal utjämningsreservering till någon investering inom föreskriven tid (tre år efter att reserveringen är gjord) ska den inkomstföras i punkt 10. I år är det reserveringen från år 2015 som måste användas. Om man själv glömmer sköter myndigheterna i allmänhet om det. ADB-bokföringsprogrammen påminner automatiskt om saken.

Hyresinkomster

I punkt 11 deklareras bland annat momsfria arrendeinkomster och hyresinkomster för jordbrukets byggnader.

Hyresinkomster för på lägenheten befintliga ekonomibyggnader, bostadshus och fritidsstugor är jordbrukets inkomst. Det gäller även om de skulle vara belägna i gårdens skog. Såvida det är en på långvarig basis uthyrd byggnad (= fastighet) omfattas uthyrningsverksamheten enligt grundregeln inte av mervärdesskatt. Hyran ska således inte påläggas mervärdesskatt och inkomsten ska antecknas i punkt 11. På motsvarande sätt berättigar inköp av varor och tjänster (el, sotning, renoveringar) för den uthyrda byggnaden inte heller till inköpsavdrag i mervärdesskatteredovisningen. Dessa utgifter dras däremot av inklusive mervärdeskatt i punkt 7 på sidan 2.

Om hyresgästen är momspliktig kan man ansöka om att bli momsskyldig för uthyrningsobjektet. Då ska mervärdesskatt läggas till hyran och redovisas. Därmed blir man också berättigad att göra inköpsavdrag på utgifterna för hyresobjektet.

Hyresinkomster från skog är jordbrukets inkomst som deklareras i punkt 4 eller 11 på sidan 1 beroende på mervärdesskatten. Det kan till exempel gälla hyra för transformatorområden, arrende för vindkraftverk samt så kallade influensområdesersättningar och andra ersättningar föranledda av vindmöllor. Regeln gäller även om man inte alls idkar jordbruk. En stadsbo som enbart äger skog kan på grund av det här bli tvungen att göra upp en deklaration för jordbruk (blankett 2).

Elbolagens ersättningar för bestående nyttjanderätt när de gräver ner elkablar i åker och skog är inte jordbrukets inkomst. De räknas som överlåtelser och faller inom ramen för beskattning av överlåtelsevinster. De deklareras på blankett 9 (eller mindre summor direkt på den förhandsifyllda blanketten) och eftersom de kan jämföras med tvångsinlösning kan man som presumtiv anskaffningsutgift dra av 80 procent av den erhållna ersättningen. Den beskattningsbara överlåtelsevinsten (kapitalinkomst) blir därmed endast 20 procent av ersättningen. Om värdet på alla överlåtelser är under 1.000 euro per år, är den fri från skatt på överlåtelsevinst.

Övriga inkomster

Även försäkringsersättningar antecknas i punkt 11, dock så att ersättningar för skadade maskiner och byggnader med anknytning till investeringar inkomstförs via avskrivningsberäkningarna. Återbäring av accis på energi (brännolja, el) är skattepliktig inkomst. Lika bra att bokföra och anteckna summan i punkt 11 på deklarationsblanketten.

Om återbäringen inte är bokförd kan man skriva in den direkt i punkt 13.  Punkt 12 intäktsföring av privatbruket och korrigering av utgifter behandlas efter utgifterna i ett senare skede av texten.

Jordbrukets dividender och överskott

I punkterna 14-17 på sidan 1 antecknas dividender och överskott på jordbrukets aktier och andelar. Det är fråga om aktier och andelar i bolag som behövs för att ha avsättning för jordbruksprodukterna. Det är skäl att kontrollera att summan inte blir dubbelt deklarerad både i punkt 11 (via bokföringen) och i rutorna för dividender och överskott. I praktiken blir punkt 16 aldrig använd då det inte finns något noterat andelslag i Finland. Kom ihåg att det är bruttodividenden respektive överskottet som ska deklareras, inte det netto efter skatteinnehållning som betalas in på bankkonto. Överskott på andelskapital utbetalda av skogs- och telefonbolag är inte jordbrukets inkomst.

Av dividender som hör till jordbruket och fåtts från noterade bolag är 15 procent skattefri inkomst. Om dividenden kommer från andra än offentligt noterade bolag är den skattefria andelen 25 procent. Skattepliktig jordbruksinkomst är alltså 85 respektive 75 procent av dividenden.

Av överskott från andelslag är 75 procent skattefritt upp till sammanlagt 5.000 euro. Denna lindrigare beskattade del beaktas dock i första hand på överskott från andelslag som räknas tillhöra privathushållet (till exempel andelsbank, Metsäliitto) och i andra hand på överskott från jordbrukets andelar (andelsmejeri, -slakteri). Om båda makarna bedriver jordbruket gemensamt gäller den lindrigare beskattningen i princip upp till två gånger 5.000 euro. Om överskotten från andelslag överstiger gränsen för den lindrigare beskattningen är 25 procent av den överstigande delen skattefri och resten (75 procent) räknas som jordbrukets företagsinkomst.

Överskott från andelslag

I exemplet är de sammanlagda överskotten andelskapitalet under 5.000 euro (överskott som räknas som privata finns inte). Därför har 25 procent av totalbeloppet antecknats som skattepliktigt belopp i punkt 17, och blir därmed medräknad i jordbrukets inkomster. Bruttobeloppet (300 euro) är inskrivet i blankettens anteckningskolumn i punkt 17. Därefter ska den skattepliktiga delen av överskottet (75 euro) antecknas i beskattningskolumnen i samma punkt.


Jordbrukets utgifter

Löneutgifter

Jordbrukets löneutgifter inklusive alla sociala omkostnader ska antecknas i punkt 1, sidan 2.

Summan av de år 2018 betalda förskottsinnehållning underkastade lönerna, alltså själva lönen och värde på naturaförmåner men inte övriga utgifter som hänför sig till löneutbetalningen (sjukförsäkringsavgift, pensionspremier etcetera), antecknas i punkt 12, sidan 4. Summan påverkar inkomstfördelningen 2018 så att 30 procent kommer att adderas till nettoförmögenheten.

Om gårdens anställda utfört arbete i samband med investeringar på den egna gården, till exempel byggnadsarbete, ska avlöningskostnaderna till den delen antecknas i avskrivningsberäkningen. Själva lönen ska även i det fallet ingå i summan i punkt 12, sidan 4. Ersättning för arbete åt entreprenörer, mot faktura, är inte lönekostnader, inte heller ersättningar som betalats för avbytar- och vikarietjänster.

Lön åt eget barn

Man får betala lön åt eget barn som fyllt 14 år före skatteårets ingång (år 2018: född 2003 eller tidigare). Summorna i punkt 12 i exemplet gäller lön åt jordbrukarens son som är 16 år. Sjukförsäkringsavgift, som socialskyddsavgiften numera heter, ska betalas. Den är 0,86 procent, det vill säga 32,68 euro (barnet över 16 år). År 2019 är sjukförsäkringsavgiften lägre: 0,77 procent. Man bör också försäkra sig om att barnet har någon form av olycksfallsskydd. Premien på olycksfallsförsäkringen ingår i summan vid punkt 1 på sidan 2. Övriga arbetsgivarpremier behöver inte erläggas. Om barnet är äldre blir det aktuellt med arbetslöshetsförsäkring (17 år, arbetslöshetsförsäkringsfonden TVR) och pensionsförsäkring (17 år, LPA eller pensionsförsäkringsbolag).


Inköp som omfattas av moms

I punkt 2, sidan 2, kommer en stor del av alla jordbrukets utgifter att deklareras. Även hyra och anskaffningsutgifter för stödrättigheter deklareras här. Anskaffningsutgifter för stödrättigheter kan dras av som en årsutgift eller alternativt avskrivas (10 procents avskrivning på utgiftsresten).

I punkt 5 och 6 antecknas utgifter med 14 respektive 10 procents mervärdesskatt, bland annat foder och mediciner för djuren. Och till exempel utgifter för jordbrukets facklitteratur (tidningsprenumerationer, böcker) och hotellinkvartering i samband med till exempel studieresor.

Övriga utgifter

I punkt 7 antecknas utgifter som inte omfattas av mervärdesskatt. Det är allt från arrenden och försäkringspremier till bankens expeditionsavgifter, medlemsavgifter och fordonsskatt för lantbruksbilen. Fastighetsskatten på jordbruksbyggnader och deras byggnadsplats ska man inte heller glömma. I takt med att fastighetsskatten stiger blir det ett ansenligt belopp på nya, stora byggnader.

Arrendeutgifter

I exemplet ingår ett arrende. Det är fråga om 20 hektar och arrendeavgiften är 350 euro per hektar.
Stödrättigheterna innehas av arrendegivaren och arrendeavtalet är uppgjort så att en del av arrendeavgiften är hyra för stödrättigheterna. Den delen av arrendet blir då momsbelagt och ska deklareras som utgift i punkt 2 under förutsättning att arrendegivaren är momspliktig (bedriver till exempel skogsbruk). Det finns inga klara normer för hur stor den årliga ersättningen för stödrättigheten ska vara. Belopp som 50 euro per hektar har nämnts. Delvis beror det också på hur högt arrendet är. Sist och slutligen är storleken på ersättningen för stödrättigheten en överenskommelse mellan arrendegivaren och -tagaren.


LFÖPL-premien får dras av antingen på blankett 2 eller i någondera makens privata deklaration (den förhandsifyllda blanketten). Det är fördelaktigast att dra av den där marginalskatten är som högst, till exempel på den privata blanketten om någondera maken har löneinkomster.

Premien för den obligatoriska olycksfalls- (OFLA) och grupplivförsäkringen dras alltid av på blankett 2. Även premien för OFLA-fritidsförsäkringen får dras av. Andra fritidsförsäkringar är inte avdragbara.

Avskrivningar

Byggnader

Avskrivningarna ska deklareras på sidan 3 i blankett 2. Varje enskild byggnads avskrivning måste räknas ut i en egen beräkning som arkiveras med det övriga bokföringsmaterialet. De enskilda byggnadernas beräkningar adderas sedan ihop gruppvis och summorna förs till deklarationsblanketten. Punkten för utgiftsresten från vilken man kan göra avskrivningen har tagits bort från blanketten, vilket är en försämring. Samtidigt har en ny punkt lagts till för avdrag för försäljningspriser.

Avskrivningsberäkning för ekonomibyggnader

I tabellEN har avskrivningarna för de byggnader som avskrivs med maximalt 10 procent (ekonomibyggnader) beräknats för deklarationsexemplet. De sammanlagda summorna har sedan flyttats till det rätta stället i deklarationsblanketten. I år har det gjorts en grundrenovering i torken (byggnad 3). Investeringsutgiften är 12.288,33 euro.
I exemplet finns en reservering från år 2015, som måste upplösas, den är använd till det aktuella byggnadsprojektet till ett belopp som motsvarar investeringsutgiften (punkt 3).
Ingen byggnad i deklarationsexemplet har en utgiftsrest under 1.000 euro, vilket skulle göra det möjligt att avskriva byggnaden i sin helhet.
När alla ekonomibyggnaders enskilda avskrivningsberäkningar är gjorda adderas summorna (den högra kolumnen i tabell 1) och beloppen flyttas till deklarationsblanketten, sidan 3, tabell A.


Regeln att byggnader vars utgiftsrest är under 1.000 euro ska avskrivas helt tillämpas fortfarande. Motsvarande regel för de övriga jordbrukstillgångarnas avskrivningar finns inte. På vissa håll har det dock varit möjligt att avskriva till exempel täckdiken med en engångsavskrivning när utgiftsresten blir låg.

I deklarationsexemplet finns det endast en byggnad som avskrivs med maximalt 6 procent. Det är en på lägenheten befintlig uthyrd bostadsbyggnad. Den byggnadens avskrivningsberäkning kan följaktligen göras direkt i deklarationsblanketten. Den maximala avskrivningen på bostäder är alltså 6 procent.

Avvikande från produktionsbyggnader ska den oavskrivna anskaffningsutgiften (punkt 7) på bostadsbyggnaden inte flyttas till nettoförmögenhetsberäkningen. Det skattevärde som utgör grund för nettoförmögenheten på jordbrukets bostäder är inte lika med den oavskrivna anskaffningsutgiften, utan bestäms på annat sätt (återanskaffningsvärde minus åldersavdrag). Ett värde för det finns i senaste fastighetsbeskattningsbeslut och det ska antecknas i punkt 3 på sidan 4.

Ytterligare en kategori av jordbruksbyggnader finns. Det är så kallade miljöinvesteringar som antecknas i kolumnen för sådana konstruktioner som får avskrivas med maximalt 25 procent. Det kan till exempel vara fråga om grundförbättring av eller nytt stabilare tak för stallgödselförrådet.

När man investerar i byggnader är det viktigt att särskilja den del av investeringen som kan anses vara maskiner (löstagbara, flyttbara). Det kan vara betydande belopp vid till exempel investeringar i ladugård, spannmålstork eller värmecentraler. Byggnadsinvesteringar höjer nämligen fastighetsskatteunderlaget vilket inte är fallet med maskiner.

Utjämningsreservering till byggnadsinvestering

I deklarationsexemplet finns en outnyttjad utjämningsreservering på 13.500 euro från år 2015. Den måste användas år 2018 och här har man valt att använda reserveringen till investeringen i torken (punkt 3).
Om det finns byggnadsinvesteringar som får avskrivas med 10 procent lönar det sig att i första hand använda gamla utjämningsreserveringar till dem. Fördelen med det är att värdet på vilket fastighetsskatten beräknas blir lägre. Motvikten är att också nettoförmögenheten sjunker vilket kan var till nackdel om man skulle vara betjänt av kapitalinkomster.
Det kan noteras att man även får använda senare, år 2016 eller 2017, gjorda reserveringar. I exemplet finns det en reservering från 2017, men den används inte ännu. När man använder en reservering får man dela en och samma reservering på flera olika användningsobjekt. Man kan också använda en del och spara resten, förutsatt att reserveringen inte måste användas ifrågavarande år.
Deklaration Jordbruk Tabell Avskrivning Byggnader
Maskiner

När avskrivningarna på jordbrukets maskiner beräknas får man hantera dem som en klumpsumma. Ifall man har en lantbruksbil lönar det sig emellertid att räkna avskrivningen på den separat.

Maskiner som köps mot en handpenning (plus eventuell bytesmaskin) och i övrigt finansieras på avbetalning hanteras så att hela investeringsbeloppet skrivs in i avskrivningsberäkningen när köpet görs (trots att största delen av köpeskillingen betalas först senare, under kommande skatteår). Under förutsättning att maskinen är tagen i bruk kan full avskrivning göras. Inköpsavdraget i momsredovisningen kan också göras till fullo när maskinen är levererad till gården. Avkortningen på avbetalningen får sedan inte dras av i beskattningen under de kommande skatteåren, däremot nog räntan.

Det är ännu värt att notera att eventuella investeringsstöd i form av räntestödslån inte ska tas in i avskrivningstabellerna. De är regelrätta lån och betalda räntor (och expeditionsavgifter) dras av i normal ordning som årsutgifter. Den erhållna ränteförmånen beskattas inte och behöver således inte uppges.

Maskininvesteringarna i deklarationsexemplet omfattar en begagnad såmaskin samt nya maskiner i torken. Den del av utjämningsreserveringen som inte användes till torkbyggnadens grundreparation, (13.500 euro minus 12.288,33  euro = 1.211,67 euro) används till maskinanskaffningarna. I punkt 4 i tabell B antecknas också försäljningspriset för bytesmaskinen, 8.750 euro för den gamla såmaskinen. I år har man valt att inte göra fulla avskrivningar på maskinerna. Orsaken är att jordbrukets resultat i så fall skulle sjunka i jämförelse med tidigare år. Man väljer alltså att hålla en jämn resultatnivå och avskriver maskinerna det här året med endast 15 procent.


Övriga avskrivningar

Övriga avskrivningar får beräknas för täckdiken samt till exempel broar och asfalteringar. I deklarationsexemplet finns asfalterade områden kring ladugården och gödselförrådet. Maximala årsavskrivningen på den investeringen är 10 procent.

När avskrivningsberäkningarna på byggnader, maskiner, täckdiken och övriga grundförbättringar är gjorda ska samtliga avskrivningar räknas ihop och antecknas i punkt 8 på sidan 2 i blanketten.

Maskiner som inte tagits i bruk

Eventuella maskiner (och byggnader) som skaffats under skatteåret men inte har tagits i bruk antecknas i tabell C punkt 1–2 på sidan 3. Det kan till exempel vara fråga om en skördetröska som köps i december. En sådan maskinanskaffning berättigar inte till avskrivning före tröskan är ibruktagen. Däremot kan man använda gamla utjämningsreserveringar till en dylik investering (punkt 3 tabell C) och om maskinen är levererad till gården, kan man även göra inköpsavdrag i momsredovisningen. Det år maskinen sedan tas i bruk ska man dessutom komma ihåg att addera dess värde till det totala maskinkapitalet i den egentliga avskrivningsberäkningen.

Om man köper en ny tröska som inte blir ibruktagen och följaktligen inte berättigar till avskrivning kan det vara av intresse att hålla kvar den gamla tröskan (göra avskrivning på den) och inkomstföra den först följande år (när nya tröskan tas i bruk). Det är möjligt om man i verkligheten fysiskt levererar den gamla tröskan först följande år. Då är det skäl att se till att det i köpeavtalet klart framgår när den gamla tröskan levereras bort från gården och äganderätten överlåts.

Årets utjämningsreservering

Efter avskrivningarna kommer årets utjämningsreservering i punkt 9 på sidan 2 i blanketten. I det skedet är det emellertid inte möjligt att räkna ut den maximala reserveringen eftersom den nettoinkomst som ligger som grund för reserveringen inte ännu kan räknas.

För att kunna räkna ut den nettoinkomst som reserveringen grundar sig på behövs egentligen en hjälpberäkning. Efter att inkomsterna, utgifterna, rättelseposterna och de uppskattade utgifterna är behandlade kan eventuell utjämningsreservering göras. Det är fråga om att oavdragbara poster från anteckningarna, övriga tillägg, skattepliktiga delar av dividender och överskott, samt övriga avdrag ska räknas till respektive dras av från skillnaden mellan jordbrukets inkomster och utgifter (inklusive avskrivningar). SLF:s kontobok innehåller en hjälptabell för den beräkningen.

I exemplet är beräkningen emellertid onödig eftersom man direkt kan se att maximal reservering i vilket fall som helst är möjlig (resultatet är så högt), men i det fall att reserveringens storlek är beroende på inkomsten är det nödvändigt. Databokföringsprogrammen sköter detta automatiskt.

Reglerna för utjämningsreserveringen har inte ändrat. Utjämningsreserveringen görs på nettoinkomsten före reservering. Den får vara högst 40 procent, minimibeloppet är 800 euro och maximibeloppet 13.500 euro. En nettoinkomst på 33.750 euro berättigar till maximireservering. Reserveringen antecknas i hela hundra euro.

Reserveringen ska användas inom tre år efter skatteårets utgång. En reservering som görs i år ska användas senast år 2021.

Maximalt kan man alltså samla på sig reserveringar på upp till 40.500 euro. Det är en ansenlig summa för vilken man nog bör ha en konkret plan för hur den ska användas. Det kan till exempel vara en byggnadsinvestering eller varför inte planer på att köpa stödrättigheter i anslutning till åker varvid utjämningsreserveringen kan inkomstföras det år stödrättigheterna köps ifall man deklarerar köpet som en årsutgift. Därmed kan man hålla det beskattningsbara resultatet på en jämn nivå.

Utjämningsreservering 2018

I exemplet görs ingen ny utjämningsreservering för att inte resultatet ska sjunka onödigt lågt, kombinerat med en lägre avskrivningsprocent på maskinerna. Här prioriterar man således en jämn resultatnivå från år till år. I tabell 13 nere på sidan 4 redovisas de oupplösta reserveringarna. I exemplet finns det inte andra än en som gjorts år 2017.


Jordbrukets räntor

I punkt 10 på sidan 2 antecknas ränteutgifterna för de skulder som hör till jordbruket.

Om man under 2018 fått återbetalning från banken för räntorna på ett räntestödslån behandlas detta som inkomst för jordbruket. Det finns två möjligheter att deklarera återbetalningarna, antingen som jordbrukets inkomst i sin helhet (punkt 13, sidan 1) eller så kan man fördela inkomsten mellan exempelvis jordbruk och skogsbruk enligt samma andelar man i tiderna använde då man delade upp ränteavdraget.

Intäktsföring av privatbruket och korrigering av utgifter som inte hör till jordbruket

Ifall utgifterna, som deklarerats i punkterna 1-11 på sidan 2, innehåller i jordbruket oavdragbara poster som hänför sig till privathushållet eller skogsbruket korrigeras det i punkt 12 på sidan 1 med en så kallad rättelsepost. Typiska sådana poster är el- och telefonutgifter när man har bokfört hela el- respektive telefonräkningen som jordbruksutgift trots att en del av el- och telefonanvändningen i själva verket hänför sig till privathushållet och eventuellt till skogsbruket. Ifall bokföringen görs så att man inte bokför till exempel privata andelar behöver givetvis inga rättelseposter göras.

Eventuella rättelseposter och deras fördelningsgrunder bör antecknas i bokföringsanteckningarna. Normer och tips för fördelningarna finns i skatteförvaltningens anvisningar för harmonisering av beskattningen på skatt.fi. Enda rättelseposten som man kan anteckna i deklarationsblanketten är lantbruksbilens användning i privathushållet och skogsbruket. Det görs vid punkt 6 på sidan 3 i blankett 2.

Rättelseposten gällande privata andelar (till exempel telefon) förutsätter en motsvarande korrigering av inköpsavdragen i mervärdesbeskattningen. En sådan korrigering behöver inte göras för lantbruksbilen i exemplet (terrängbil = personbil) eftersom inget inköpsavdrag har gjorts på dess anskaffnings- och bruksutgifter.

Rättelseposterna som berör skogsbruket överförs som avdragbara utgifter på skogsbrukets blankett 2C punkt 9. Dessa poster förutsätter inte korrigering av momsavdragen eftersom jord- och skogsbruket behandlas som en helhet i mervärdesbeskattningen.

Oavdragbara poster

I deklarationsexemplet består summan i punkt 12, sidan 1, av rättelseposter för lantbruksbilens användning i privathushållet och skogsbruket (429,08 plus 177,33 euro), se punkt 6, sidan 3, ”Redogörelse för fordon som ingår i jordbruksinventarier och för deras användning”, telefonens användning privat (247,19 euro) och i skogsbruket (31,87 euro) och jordbrukstraktorns användning för leveransarbete i skogen (469,59 euro). Alla övriga utgifter (till exempel brännolja, el, fastighetsskatt, försäkringspremier med mera) har antecknats i bokföringen så att inte privata andelar ingår.
Bilarna i exemplet hanteras så att en liten del av lantbruksbilens totala körslor (11.340 kilometer) räknas höra till privathushållet (1.055 kilometer) och skogsbruket (436 kilometer). Å andra sidan yrkar man på att få privatbilens jordbrukskörslor avdragna i jordbruket i form av ett så kallat tilläggsavdrag. Privatbilen används i jordbruket för till exempel längre resor till kurser och mässor. Hanteringen av bilarna blir givetvis mycket enklare om man kan ha jordbruksbilen till 100 procent på jordbruket. Då behöver man inte göra någon rättelsepost för jordbruksbilens privatanvändning. Om skattebyrån godkänner ett sådant förfarande och man är nöjd med det finns det ingen anledning att ändra på saken.
Jordbrukstraktorns rättelsepost (469,59 euro) hänför sig till traktorns användning vid leveransarbete i skogsbruket. Till den delen är traktorns kostnader inte avdragbara i jordbruket och eftersom traktorns samtliga utgifter är bokförda som jordbrukets utgifter måste korrigeringen göras. Posten har räknats kalkylmässigt utgående från transporterad virkesmängd och skattemyndigheternas normer (se skogsbrukets deklaration, tabellen).


Övriga kalkylmässiga avdrag

I punkt 11, ”Övriga avdrag”, på sidan 2 antecknas en samling av olika uppskattade utgifter. Det är till exempel avdraget för eget virke som använts i jordbruket, de så kallade tilläggsavdragen, avdraget för arbetsrum samt det kalkylmässiga utbildningsavdraget. Här kan man också anteckna kalkylmässigt avdrag för köpta livsmedel till måltider som man har bjudit åt avbytare, servicemän, rådgivare etcetera. Normen år 2018 är 6,50 euro per dag per person.

Användning av eget virke

Reglerna för virkesavdraget finns i de detaljerade deklarationsanvisningarna (skog). Normer för enhetspriserna finns däremot inte i anvisningarna. De publiceras i de så kallade harmoniseringsanvisningarna (skatt.fi). Om det inte finns andra värden att tillgå kan man använda 10,00 euro per kubikmeter för gagnvirke och på brännved (= medeltalet av värdet på massaved enligt harmoniseringsanvisningarna). När flis används till uppvärmning av ekonomibyggnader är värdet på basvirket (slanor) 1,70 euro per kubikmeter (0,68 euro per löskubikmeter). Värdet på byggnadsvirke för renovering och byggande av jordbrukets byggnader beaktas inte. För det gäller tyst kvittning. Det värdet ska följaktligen inte heller tas upp som inkomst i skogsbruket.

Det finns inte utrymme att räkna virkesavdraget i blanketten. För det måste man ha separata anteckningar. I exemplet är värdet på eget virke som använts i jordbruket 156 euro. Det är 80 fastkubikmeter slanor till flis och 2 kubikmeter gagnvirke.

Det sammanlagda värdet av eget virke som använts i jordbruket utgör skattepliktig inkomst i skogsbruket (se blankett 2C punkt 4.1). Skogsbrukets kapitalinkomst stiger alltså i samma utsträckning som jordbrukets resultat (ofta förvärvsinkomster) sjunker. Lönsamheten i att anteckna det egna virket beror då på om jordbruket genererar förvärvsinkomst och dess marginalskatt.

Dagtraktamente och kilometerpeng

För enskilda jordbrukare är reglerna gällande tilläggsavdragen för tillfälliga arbetsresor och privatbilens jordbrukskörslor samma som förut. Dödsbon och sammanslutningar behandlas på speciellt sätt. När delägare i dödsbon och sammanslutningar använder sina privata bilar för jordbrukskörslor kan dödsboet respektive sammanslutningen betala kilometerersättning (0,42 euro per kilometer) åt delägaren. Den kilometerpengen dras av i dödsboets eller sammanslutningens deklaration och är skattefri för mottagaren.

Om dödsboet eller sammanslutningen inte har betalat kilometerersättning åt delägaren kan man dra av bilens verkliga kilometerkostnader (inklusive avskrivning), vilket givetvis förutsätter att bilens kostnader är bokförda. Om inte heller det är gjort återstår alternativet att dra av privatbilens jordbrukskörslor enligt den kilometertaxa som tillämpas för arbetsresor mellan bostaden och arbetsplatsen, det vill säga 0,25 euro per kilometer.

Tilläggsavdrag

Tilläggsavdragen redovisas på sidan 3 i blankett 2. Jordbrukarfamiljen i exemplet brukar använda den privata personbilen för längre jordbrukskörslor. Enligt kördagboken uppgår de till 874 kilometer. Privatbilens utgifter är inte till någon del avdragna i jordbruksbokföringen. I exemplet yrkar man på att tilläggsavdraget för privatbilens jordbrukskörslor ska vara 874 kilometer á 0,42 euro per kilometer, det vill säga. sammanlagt 367,08 euro.
I exemplet yrkar man på tilläggsavdrag för tillfälliga arbetsresor för fyra längre (längre än 10 timmar; 42 euro) och sex kortare (6–10 timmar, 19 euro) arbetsresor. Några ökade levnadskostnader har inte antecknats (avdragits) i jordbruksbokföringen. Sålunda blir det totala tilläggsavdraget antalet resdagar multiplicerat med maximibeloppet per resdag.


Arbetsrum

Arbetsrumsavdraget är antecknat i punkt 11, sidan 2, enligt det som en löntagare får dra av om det egna arbetsrummet används för förvärvande av huvudförvärvsinkomst. Normbeloppet för det är 880 euro. I exemplet är det fråga om ett heltidsjordbruk där bägge makarna jobbar på gården. Ett rimligt krav är då att man får ett avdrag som är lika stort som löntagarens. På en växtodlingsgård kan det vara mera relevant med den lägre normen vilken skatteförvaltningen rekommenderar i samtliga fall, det är 440 euro.

Jordbrukets resultat och företagaravdraget

Efter att eventuell utjämningsreservering är hanterad och räntorna avdragna kan jordbrukets beskattningsbara resultat räknas fram på sidan 2 i blankett 2. I exemplet blir det 69.668,28 euro. Härifrån avdras 5 procent företagaravdrag så att det beskattningsbara resultatet blir 66.184,87 euro. Det beloppet delas sedan i en kapital- respektive förvärvsinkomstandel.

Inkomstandelarna fördelas sedan ännu på respektive make. Också här ska man fundera på fördelningarna, speciellt gällande förvärvsinkomstandelen. Om ena maken har förvärvsarbete utanför gården lönar det sig oftast att styra en större andel av jordbrukets förvärvsinkomst på den andra maken.

Företagaravdraget och fördelningarna behöver inte göras i deklarationsblanketten, de görs automatiskt av skattemyndigheterna. För delägarna i en sammanslutning dras företagaravdraget av från delägarens andel av sammanslutningens nettoresultat.

I praktiken betyder företagaravdraget att jordbrukets resultat, på vilket skatterna räknas, sänks med 5 procent. Det betyder i sin tur mindre skatt. Den absoluta skatteeffekten är beroende på vars och ens marginalskatt. Vid låga inkomster (= låg marginalskatt) kan den vara nästan obefintlig och vid högre inkomster blir skatteeffekten drygt 2,5 procent av jordbrukets resultat.

Om resultatet blir negativt kan man välja mellan att låta myndigheterna fastställa en förlust för jordbruket eller yrka på att dra av förlusten (eller en del av den) från årets kapitalinkomster, till exempel från skogsbruket. En fastställd förlust dras av under kommande 10 år under förutsättning att man presterar positiva resultat i jordbruket. Ytterligare kan konstateras att företagaravdraget inte alls beaktas om verksamheten är förlustbringande.

Förmögenheten och skulderna 31.12.2018

Tabellen med tillgångarna och nettoförmögenheten finns på sidan 4. De tillgångar och skulder i slutet av år 2018 som här antecknas har inte så stor betydelse för beskattningen 2018. Uppgifterna påverkar nämligen inte inkomstbeskattningen det året. Summorna fås i huvudsak från andra delar av deklarationsblanketten eller från beskattningsbesluten. Följ anvisningarna, här ges endast några kommentarer.

Andelsandelar

Som värde på andelar (och aktier) i punkt 5 använder man andelens matematiska värde utgående från bolagets nettoförmögenhet i senaste bokslut. Det är inte samma som den inbetalda (eller innehållna) andelsinsatsen. Även obetalda andelar får beaktas. De obetalda andelarna antecknas sedan som skuld värderade enligt det nominella värdet. Bolagen brukar skicka ut redogörelser över situationen för deklarationen.
I exemplet är det fråga om tre LSO-andelar vars värde enligt bolagets redogörelse är 6.314,52 per andel (värdet är från 2017, nominellt värde 2.000 € per andel).


Summan i punkt 2 (produktionsbyggnader) ska endast omfatta de byggnader vars maximala avskrivningsprocent är 10 eller högre. Bostadsbyggnader (maximal avskrivning 6 procent) behandlas på ett annat sätt i punkt 3. Deras skattevärde fås från fastighetsskatteutredningen.

Beloppet i punkt 6 i deklarationsexemplet är utgiftsresten för asfalteringen. Separat köpta rättigheter räknas in i nettoförmögenheten till ett värde som är lika med den oavskrivna utgiftsresten. Köpta stödrättigheter som har avdragits på en gång som en årsutgift har ingen utgiftsrest och kan följaktligen då inte heller tas med.

Efter avdrag av skulderna fås nettoförmögenheten för år 2018 i exemplet 224.402,48 euro. Den ligger som grund för kapitalinkomstandelen 2019. I själva verket är det inte den slutliga nettoförmögenheten utan endast ett närmevärde eftersom summorna i punkterna 1 och 3 gäller ”fel” (föregående) årsskifte när man har tagit dem från beskattningsbeslutet respektive fastighetsskattebeslutet.

Nettoförmögenhet för 2018-års kapitalinkomstandel

Nettoförmögenheten som ligger som grund för kapitalinkomstandelen 2018 bestäms utgående från situationen i slutet av år 2017. Den nettoförmögenheten hittar man i beskattningsbeslutet för 2017 (Specifikation av jordbruksverksamhetens uppgifter: Jordbrukets nettoförmögenhet under skatteåret). Det beloppet justeras dock ännu utgående från de under år 2018 utbetalda lönerna (punkt 12 sidan 4). Den maximala kapitalinkomstandelen för år 2018 är sedan 20, 10 eller 0 procent av den på så sätt korrigerade nettoförmögenheten i slutet av föregående år.

Av de under 2018 utbetalda, förskottsinnehållning underkastade lönerna (3.800 euro) sätts 30 procent till nettoförmögenheten 31.12.2017. Det görs av skattemyndigheterna oberoende av om man vill det eller inte. Den summan kommer således att höja nettoförmögenheten och därmed också kapitalinkomstandelen för år 2018. Förvärvsinkomstandelen sjunker i motsvarande grad.

Nettoförmögenheten som bestämmer kapitalinkomsten

Nettoförmögenheten och den därpå relaterade maximala kapitalinkomstandelen kommer i exempelfallet att bli följande:

Nettoförmögenhet 31.12.2017 (från beskattningsbeslutet 2017)204.257,30
30 procent av löner utbetalda 2018 (0,3 x 3.800)+ 1.140,00
Nettoförmögenhet som ligger som grund för kapitalinkomstandel 2018= 205.397,30

Den automatiska och samtidigt maximala kapitalinkomstandelen 20 procent innebär således att jordbrukets resultat med beaktande av företagaravdraget (66.184,87 euro) delas så att 41.079,46 euro (20 procent på 205.397,30) är kapitalinkomst och resten, 25.105,41 euro, förvärvsinkomst. Eftersom makarna äger och driver gården tillsammans till lika stora delar delas ännu dessa belopp jämnt mellan makarna.

Val av kapitalinkomstandelens storlek

Utgångsläget är att kapitalinkomstandelen är 20 procent av den aktuella nettoförmögenheten. Om det är fördelaktigt kan man sedan göra anspråk på att kapitalinkomstandelen ska vara 10 procent av nettoförmögenheten eller att hela företagsinkomsten ska räknas som förvärvsinkomst, det vill säga att kapitalinkomstandelen är 0 procent. Det är skäl att notera att man inte behöver välja lika som föregående år utan väljer det alternativ som är bäst.

(fet stil) Förvärvsinkomsten är alltid som lägst (fet stil slut) när kapitalinkomsten är 20 procent av nettoförmögenheten. När man sedan yrkar på att kapitalinkomsten ska vara 10 procent eller 0 procent sjunker alltså kapitalinkomstandelen medan (fet stil) förvärvsinkomstandelen stiger (fet stil slut) med motsvarande belopp. Det att förvärvsinkomstandelen blir större och i hur stor utsträckning är den springande punkten när valet ska avgöras. Närmare bestämt är det (fet stil) marginalskatten (fet stil slut) på förvärvsinkomsten när den stiger inom ett givet inkomstintervall som är avgörande. Därvid måste båda makarnas samtliga förvärvsinkomster tas i beaktande, inte bara förvärvsinkomstandelen från jordbruket. Nettoförmögenheten har också betydelse eftersom den bestämmer hur mycket förvärvsinkomstandelen förskjuts.

Man måste yrka på lägre kapitalinkomstandel

Den som önskar 10 procent av nettoförmögenheten som kapitalinkomstandel ska yrka på det genom att sätta ett kryss i rätt ruta i punkt 10 på sidan 4. I exempelfallet kommer kapitalinkomstandelen då att sjunka från 41.079,46 euro till 20.539,73 euro (10 procent av 205.397,30 euro). Därmed kommer förvärvsinkomstandelen att öka med motsvarande belopp, från 25.105,41 euro till 45.645,14 euro.
Den som vill att hela jordbrukets resultat ska vara förvärvsinkomst ska sätta kryss i motsvarande ruta i punkt 10. Då räknas hela företagsinkomsten i exemplet, 66.184,87, till förvärvsinkomst.


Att ge enkla, allmängiltiga och entydigt korrekta rekommendationer för valet av kapitalinkomstandel är inte möjligt. Det att skatten på kapitalinkomster har blivit mera progressiv försvårar ytterligare saken. Egentligen borde varje enskilt fall räknas separat. Speciellt om företagarmakar har olika stora förvärvsinkomster och/eller kapitalinkomsterna är över 30.000 euro. Att räkna manuellt är rätt krångligt, men med hjälp av ett databokföringsprogram går det ganska smidigt.

Marginalskatt

Marginalskatten på förvärvsinkomster varierar beroende på inkomstens storlek. Marginalskatten anger hur mycket skatt man får betala till om inkomsten stiger med ett visst belopp. Den progressiva statsskatten och att olika automatiska avdrag stiger och sjunker när inkomsten ändrar påverkar marginalskatten. Till exempel det att ett avdrag sjunker när inkomsten ökar höjer upp marginalskatten.
Marginalskatten på förvärvsinkomster stiger med ökade inkomster. Den påverkas dessutom på kommunskattens (och eventuell kyrkoskatt) storlek. Räknat med en kommunskatt på 19,25 procent samt kyrkoskatt 1,35 procent är marginalskatten cirka 31 procent i största delen av inkomstintervallet 17.200-25.700 euro. Cirka 40 procent på förvärvsinkomster mellan 25.700 och 42.400 för att stiga till cirka 45 procent på inkomster mellan 42.400 och 74.200. Därefter stiger marginalskatten till nästan 55 procent.
Marginalskatten på kapitalinkomster är 30 procent på den del av kapitalinkomsterna som understiger 30.000 euro. På överskjutande delen är den 34 procent. Denna ökade progressivitet av kapitalinkomstskatten inverkar också på valet av kapitalinkomstandel.


Huvudregeln är att när marginalskatten på förvärvsinkomster är lägre än marginalskatten på kapitalinkomster (30 eller 34 procent) ska man välja en lägre kapitalinkomstandel. Och, på motsvarande sätt, när marginalskatten på förvärvsinkomster är högre än motsvarande på kapitalinkomster ska man föredra en högre kapitalinkomstandel (och därmed lägre förvärvsinkomst).

Nedan följer ett försök att ge några generella rekommendationer för valet. Inkomstgränserna nedan gäller för en person och den skattskyldigas samtliga förvärvsinkomster ska beaktas. Om båda makarna jobbar på gården och delar inkomsten jämnt kan beloppen dubbleras när man ser det ur hela gårdens synvinkel (blankett 2).

Förvärvsinkomst att föredra

Allmänt taget ska man välja kapitalinkomstandelen 0 procent (det vill säga. att hela inkomsten blir förvärvsinkomst) när förvärvsinkomsterna är små. Speciellt ska man välja detta alternativ då de totala beskattningsbara förvärvsinkomsterna håller sig under 17.200 euro per skattskyldig oberoende av vilket kapitalinkomstalternativ man väljer.

Gränsen 17.200 euro kommer av att statens inkomstskatt då kommer in i bilden. I praktiken är gränsen lite högre beroende på att inkomstskatten till staten fastställs på inkomsten efter att dagpenningpremien är avdragen. Dagpenningpremien är 1,53 procent och räknas för en jordbrukare på den så kallade LFöPL-arbetsinkomsten. Den varierar med andra ord från gård till gård oberoende av resultatet. Därför används här summan 17.200 euro.

Så stor kapitalinkomstandel som möjligt

Generellt sett ska detta alternativ användas när inkomsterna är höga och/eller den skattskyldiga jordbrukaren har förvärvsinkomster utanför jordbruket i betydande grad.

Man ska föredra en kapitalinkomstandel på 20 procent av nettoförmögenheten om förvärvsinkomsten då är över 17.200 euro och speciellt om den stiger en bit över 25.000 euro om man yrkar på något av de övriga alternativen (10 eller 0 procent) varvid förvärvsinkomstandelen som sagt alltid blir högre.

Om förvärvsinkomsten rör sig i intervallet 17.200-25.700 euro när man betraktar de olika kapitalinkomstalternativen måste man räkna vilket alternativ som är det förmånligaste. Kommunskattens storlek inverkar. En låg kommunskatt och/eller det att man inte hör till någon församling leder till att tumregeln ovan inte håller. Däremot ju högre kommunskatten är desto sannolikare är det att man ska välja 20 procents alternativet. Höga kapitalinkomster (högre än  30.000 euro) påverkar också valet. Trösten på den här punkten är att man inte förlorar stora summor i skatt om man skulle välja fel.

I vissa fall 10 procents kapitalinkomstandel

Om man inte passar in i de ovanstående grupperna, om förvärvsinkomsterna rör sig på bägge sidor om 17.200 euro kan man använda tumregeln att välja det alternativ där förvärvsinkomsten stannar närmast gränsen 17.200. Den regeln håller inte alltid, men vid nettoförmögenheter under 100.000 euro per skattskyldig innebär ett felval i det här fallet endast en förlust på några tiotal euro. Det kan man bra tolerera.

Största felet med den enkla tumregeln här ovanför sker om nettoförmögenheten är högre än 100.000 euro och förvärvsinkomsten vid 0 procents kapitalinkomstandel är under 40.000 euro. Förvärvsinkomsten blir då rejält under 17.200 (kan till och med bli nära 0) om man väljer 20 procents alternativet. Då är det inte bra att blint följa denna tumregel. Alternativet 10 eller 0 procent kan vara fördelaktigare trots att man inte med det hamnar närmast gränsen 17.200 euro med förvärvsinkomsterna. Ett felval i det läget kan innebära förlust på flera hundra euro, till och med mera än 1.000 euro.

Val av kapitalinkomstandel i exemplet

I exemplet är jordbrukets resultat (efter företagaravdraget) cirka 33.100 euro per företagarmake. Företagaren har lite högre förvärvsinkomst som en följd av skattepliktigt leveransarbete (cirka 130 euro). Att göra anspråk på att hela inkomsten ska vara förvärvsinkomst blir knappast aktuellt. Marginalskatten är så hög att det lönar sig att sänka förvärvsinkomsterna till förmån för kapitalinkomster.

Om man väljer en kapitalinkomstandel som är 20 procent av nettoförmögenheten blir förvärvsinkomsten för respektive make drygt 12.500 euro och när man väljer 10 procent stiger den till cirka 22.800 euro. Nettoförmögenheten är cirka 103.000 euro per make. Här befinner vi oss alltså nu i det besvärligaste intervallet då det är lite svårt att säga. Uppenbarligen är det dock 10 procents kapitalinkomstandel som gäller i det här fallet. Den enkla tumregeln ovan att välja den kapitalinkomstandel där förvärvsinkomsten stannar närmast 17.200 euro stämmer alltså inte. Det beror på att förvärvsinkomsten faller 4.700 euro under 17.200 euro när man väljer 20 procents kapitalinkomstandel. I det fallet är marginalskatten nästan hela vägen under 20 procent, det vill säga klart under marginalskatten på kapitalinkomster vilket gör att det lönar sig att höja förvärvsinkomsterna och sänka kapitalinkomsterna.

En kontrollräkning visar att om man väljer den högre kapitalinkomstandelen får båda makarna sammanlagt betala skatter och avgifter cirka 16.900 euro (totala skatten, inkluderar även kapitalskatt på skogsbrukets resultat och förvärvsinkomstskatt på skattepliktigt leveransarbete). Om man skulle välja den lägre kapitalinkomstandelen 10 procent (och samtidigt högre förvärvsinkomstandel) blir skatterna sammanlagt 15.900 euro. I exemplet är skillnaden alltså stor, man förtjänar 1.000 euro genom att sätta kryss vid punkt 10 på sidan 4. Ifall man i misstag skulle göra anspråk på att hela inkomsten ska vara förvärvsinkomst skulle skatterna bli drygt 17.100 euro, alltså en förlust på cirka 200 euro jämfört med om man väljer den högre kapitalinkomstandelen.

Men många faktorer kan vända på steken i deklarationsexemplet. En lägre kommunskatt eller det att man inte hör till någon församling inverkar så att företagsinkomsten i sin helhet som förvärvsinkomst skulle vara förmånligare.

Kapital- och förvärvsinkomstandel 2018

Fördelningen av jordbrukets resultat i en kapital- och förvärvsinkomstandel görs inte på blanketten, skattemyndigheterna gör den automatiskt. 

I exemplet kommer jordbrukets resultat att delas enligt följande:

Resultat av jordbruk (efter företagaravdrag)66.184,87 euro
Kapitalinkomstandel (10 procent av 205.397,30€)-20 539,73 euro
Återstod = förvärvsinkomstandel= 45.645 euro

Kapital- resp. förvärvsinkomstandelarna delas sedan mellan makarna enligt uppgifterna i ruta 4 på sidan 2, blankett 2.


Annika Nystén, Kim Nordling och Peter Österman
ProAgria Svenska lantbrukssällskapens förbund (SLF)