Bönderna måste oftare vara de som tar initiativ. Det sade SLC Nylands ordförande Thomas Antas när han öppnade SLC Nylands höstmöte i Vanda i tisdags.
– Vi måste lyfta upp diskussionen om sådana teman som ligger oss nära. Vi ska vara med och sätta agendan.
Miljön mår dåligt i många hänseenden, konstaterade Thomas Antas vidare.
– Vi är kanske mest bekanta med algblomning i Östersjön, fortsatte han. Nya teman lyfts fram i en hisnande takt i dagens informationssamhälle. Det handlar om rovdjur, det handlar om klimat, det handlar om att vi fortfarande formar om och påverkar närmiljön för en massa människor.
Den nyländska ordföranden påpekade att SLC är en viktig samhällspåverkare.
– Mycket större än sin storlek, sade han. Organisationen har ett gott anseende bland myndigheter och påverkare. Vi satsar också mer än tidigare på informationsverksamhet. Ändå är jag övertygad om att det inte räcker. Vi måste hela tiden bli bättre på att kommunicera ut vårt budskap.
Ställs ofta i försvarsposition
Han påminde om att bönderna alltför ofta är ställda i försvarsposition.
– Vi bombarderas med frågor: Varför gör vi ingenting åt algblomningarna, varför har vi kossor som rapar sönder klimatet, varför vill vi ta livet av alla vargar och så vidare. Jag vågar påstå att vi är ganska bra på att argumentera utgående från fakta. Den stora allmänheten har också ett stort förtroende för att vi vet vad vi gör och kan vår sak. Trots det tror jag att vi ska hitta ett mera aktivt grepp. Vi måste oftare vara de som tar initiativ, vi måste lyfta upp diskussionen om sådana teman som ligger oss nära. Vi ska vara med och sätta agendan. Vi måste bli bättre på att argumentera med sådana som ser annorlunda på världen än vi.
Thomas Antas sade att primärnäringarna ofta utmålas som busar i klimatdebatten.
– De allra flesta förstår att vi har en nyckel till lösningen. Det finns egentligen bara ett effektivt och kostnadseffektivt sätt att binda koldioxid i större skala, nämligen fotosyntes. Vi som brukar jord och skog utnyttjar samma process. Fotosyntesen är motorn för alla de biologiska processer som vi utnyttjar. Det betyder automatiskt att vi är en del av lösningen, då mänskligheten brottas med klimatuppvärmning. På lång sikt måste vi få ner utsläppen av fossilt kol till en bråkdel av nuvarande nivå. Det går inte att göra i en handvändning. Under tiden måste vi lära oss att binda kol effektivare och snabbare än tidigare.
Den nyländska ordföranden räknade med att den som binder kol i jordmånen kommer att belönas på något sätt då EU:s jordbrukspolitik och vårt eget miljöstödssystem förnyas.
– Vi borde kanske samtidigt passa på att utreda om det är möjligt att använda medel från utsläppshandeln för kolsänkor. Om någon har betalat för att få elda stenkol, så vore det rimligt att ge en del av pengarna till den som kan reparera skadan.
Måste komma ut ur panikstämningen
– Vi ska också vara försiktiga med den åtgärdspalett som presenteras som kolsänka, sade Thomas Antas. Det råder lite av panikstämning i många läger och då är risken stor att trycket på att hitta på någon ineffektiv nödlösning blir för stort. De åtgärder som vi vidtar ska ha en påvisad miljö- eller klimatnytta. Vi är inte betjänta av ett system som skapas i stor brådska under hård press, bara för att ge sken av att man gör någonting. I fråga om klimatarbetet ska vi inte ge bort de nycklar vi har i handen. Vi ska tillvara de möjligheter vi har att binda kol i skog och mark.
Thomas Antas hänvisade till socialdemokraternas ordförande Antti Rinne.
– Han gjorde en viktig linjedragning under veckoslutet på socialdemokraternas fullmäktigemöte. Han konstaterade att vi har 750.000 hektar dåligt skött skog i Finland och att dessa områden borde omfattas av god skogsvård. Vidare hävdade han att 200.000 hektar av vår åker är så dålig att den lika väl kunde beskogas. Dessa områden skulle utgöra en kolsänka och samtidigt trygga virkesförsörjningen till vår skogsindustri, både på kort och på lång sikt.
Thomas Antas ville inte bedöma om Antti Rinnes siffror håller streck.
– Men det är inte alls osannolikt att han är vår nästa statsminister och då känns det bra, att hans syn på kolsänkor utgår från aktivt utnyttjande av dem. Skog kan alltså samtidigt fungera som kolsänka och ändå generera virke som kan tas ut.
Politikerna eniga om vettig klimatpolitik
SLC Nylands ordförande hoppades att det i bästa fall finns bara vinnare då det gäller effektiva kolsänkor.
– Dessutom kan man säga, att de allra flesta politiska riktningar kan enas om stora delar av en vettig klimatpolitik. Vi är alla betjänta av att förädlingsgraden på våra träprodukter blir högre, vilket leder till mera långlivade slutprodukter och samtidigt bättre förmåga att betala för råvaran. Högre kolhalt i våra mineraljordar är också i allra högsta grad eftersträvansvärt. Vi binder kol och får en högre skörd för mindre insats som belöning.
Ändå måste Thomas Antas konstatera att Östersjön inte är frisk ännu.
– Det fick vi erfara i somras. Det finns ett stort tryck på att vi ska hitta nya metoder för att minska belastningen av våra vattendrag. Jordbrukarna bombas med information om gipsbehandling, strukturkalkning, strukturfibrer och olika biostimulanser.
Alla de här åtgärderna har som syfte att hindra näringsurlakning, förbättra markstrukturen och höja skördarna. Det borde finnas bara vinnare i en sådan rulett. Men det är inte riktigt så enkelt. Många metoder är nya och de har inte testats i praktiken, åtminstone inte långvarigt. Risken för att man satsar på fel häst är reell.
– Vi ska ändå inte vara alltför försiktiga eller omotiverat skeptiska, tyckte Thomas Antas. Jag uppmanar alla som har möjlighet att delta i de praktiska försök som utförs kring olika metoder. Vi behöver mera kunskap om hur olika metoder lämpar sig för praktiskt bruk och vilka miljö- och andra effekter man kan uppnå. Väl grundad information är nyckeln till framgång också i denna sak, slutade Thomas Antas.
Läs också:
Nyländska ordförandena återvaldes
Dikning i fokus på SLC Nylands höstmöte
SLC Nylands höstmöte: Jonas Laxåback påminde om tillsättandet av livsmedelsombudsmannen
SLC Nyland: Lantbrukarna går i spetsen för miljö- och klimatarbetet