Mikael Sandin, verksamhetsledare för Nykarlebynejdens jaktvårdsförening, har förståelse för Andreas Westerholms frustration.
– En odlare vill ha goda resultat och eftersträvar maximal utdelning i sin produktion. Förlorar man tusentals kilo i skörd varje år så förstår jag att det är frustrerande, säger han.
Han upplever att jägarna eftersträvar en fungerande dialog med markägarna. Men utmaningen är att jakten inte är en exakt vetenskap och att det är svårt att åtgärda områden där det uppstår stora koncentrationer av älgar.
– Vi jagar älg på stora områden och när vi jagar på ett visst område händer det att älgarna inte finns just på det området. De är rörliga och fast vi intensifierar jakten på ett område betyder det inte alltid att vi lyckas få bort dem, förklarar han.
Enligt Sandin stämmer det att man inom Nykarlebynejdens område under senare år har varit försiktigare med att använda alla licenser som tilldelats. Det beror på att man observerat färre älgar och därmed utgick från att antalet minskat.
– Det är det här som är det svåra. Vi observerade färre älgar på vårt område under jakten, men vinterinventeringen efteråt visade att stammen lokalt var större än vi trott.
Fler licenser ska utnyttjas i år
Tidigare år var man försiktigare med att använda av banklicenserna.
– Trots att vi konstaterade att det fanns älg kvar drog vi på hela området i handbromsen och utnyttjade inte alla licenser. Jakten går snabbare på en del ställen och tar längre på andra och utifrån planeringen av jakten användes inte alla banklicenser, berättar han.
På grund av det börjar älgtätheten per tusen hektar ligga i den övre delen av gaffeln. Därför går man nu inför årets älgjakt in för i att större utsträckning använda licenserna.
– Vi har på hela området blivit tilldelade ungefär samma mängd licenser som i fjol. Men i år finns det ingen licenspott som sparas utan nu utdelas alla licenser till de lokala jaktlagen. Endast ett litet antal licenser sparas om det visar sig att det lokalt finns för mycket älg, säger Sandin.
Det här beror på att man nu beaktar dialogen från bland annat markägarna som upplever att älgstammen är för stor.
– Vi svarar på den dialogen nu och försöker beakta markägarnas intressen, speciellt de som drabbas av älgskador i skog och mark. Läget just nu är att älgstammen på vårt område börjar vara för stor och därför försöker vi nu alla bjuda till. Vi är medvetna om att vi har ett ansvar gentemot samhället och det försöker vi alltid förvalta enligt bästa förmåga, säger han.
Är det möjligt att åtgärda ett visst område där det finns mycket älg genom passjakt? Svaret på den frågan är enligt Sandin ja. Men det finns aspekter som försvårar den typen av jakt, menar han.
– För det första kan jakten misslyckas om älgarna inte råkar vara där just då. Men det handlar också om praktiska saker som att hitta jägare som har tid och intresse för den typen av jakt. Det kan också uppstå skador i odlingarna om älgar fälls i dem, förklarar Sandin.
Svårare att fördela byten
En annan aspekt att beakta är hanteringen av eventuella byten. De ska hanteras direkt och det milda vädret försvårar den biten.
– Hanteringen av kropparna blir en risk om vädret är för varmt. Det är en orsak till att många jaktlag börjar jaga först när den egentliga jakten inleds. Då är det enklare att hantera köttet. En annan sak som måste beakta är fördelningsprincipen av bytet som försvåras om bara några älgar fälls innan den huvudsakliga jakten inleds, förklarar Sandin.
Vad har du för budskap till markägare som börjar se det som ett alternativ att inte arrendera ut jakträtten på grund av att de upplever att jägarna inte lever upp till förväntningarna?
– Varje markägare fattar beslut om de vill freda sina marker från jakt. Men samtidigt ser jag det som kontraproduktivt eftersom det skulle försvåra jakten ytterligare om vi inte kan ta byten från de markerna, svarar han.
Han påminner om att det är svårt att förutse vart och hur älgarna rör sig.
– På några timmar kan de förflytta sig snabbt och vi kan inte heller påverka att det vid kusten kan uppstå större koncentrationer av älg. Men vi försöker göra vårt bästa för att möta markägarnas önskemål, säger han.