”Jag vill att mina
studerande ska lyckas”
Gun Karell, husdjurslärare vid YH Novia i Ekenäs, brinner för sitt nya arbete. Hon vill få de unga att tro på sig själva och bli säkra i sin yrkesroll som agrologer.
– Eftersom jag under åren haft förmånen att få uppleva många olika uppgifter i arbetslivet känns det som att jag idag faktiskt har något att ge ungdomarna.
Karell inledde sitt arbete på Novia i början av januari och bara ett par månader senare gällde det att gå över till distansundervisning.
– Jag är glad att jag hann träffa så gott som alla studerande ”i levande livet” förrän undervisningen blev digital. För mig har det inte varit några problem med att använda de tekniska verktygen och Teams lärde jag mig snabbt, men det jag saknar är att jag har inte har en tavla som jag kan rita på samtidigt som jag undervisar. Jag har försökt kringgå det här genom att göra så bra skriftliga PowerPoint-presentationer åt de studerande som möjligt.
Karell konstaterar att det nog är mer krävande att undervisa på distans just för att det man ritar medan man pratar faller bort.
– Jag har varit tvungen att producera mer skriftligt material än jag annars hade gjort, men eftersom jag är ny lärare så jag hade jag nog ändå blivit tvungen att jobba helger och kvällar i början. Coronatiden har fört det goda med sig att jag hunnit producera en hel massa undervisningsmaterial.
Lång erfarenhet
Innan Karell, som till utbildningen är husdjursagronom, började på Novia jobbade hon i många år på IT-företaget Mtech Digital Solutions, de sista åren som nyckelkundschef.
– Jag började jobba som projektchef för nötkreatursregistret på dåvarande Lantbrukets datacentral 2001. Min uppgift var att vara med och bygga upp och ta i bruk det nuvarande nötkreatursregistret. Efter ibruktagningen 2003 ändrades min titel till nyckelkundschef eftersom jag fortsatte sköta kontakten till myndigheterna. Jag hade också ansvar för kundtjänsten på Mtech när det gällde substansfrågor.
I dagsläget håller myndigheterna på att bygga upp ett nytt nötkreatursregister. Den här gången kommer det att vara helt och hållet i myndigheternas händer.
Före tiden på Mtech har Karell också hunnit jobba som utvecklingschef på Svenska lantbrukssällskapens förbund och genast efter studietiden jobbade hon under några år som lantbrukslärare på Västankvarn.
– Jag har många positiva minnen från det som på den tiden hette Västankvarn lantbruksskola. Efter studenten läste jag pedagogik vid Åbo Akademi, så lärarjobbet har aldrig känts främmande för mig.
Karell understryker att lärarjobbet intresserar henne speciellt mycket eftersom hon fått vara med så länge i olika uppgifter i arbetslivet.
– Det känns som att jag nu har något att ge vidare. Jag hoppas att jag samlat på mig en sådan erfarenhet och har sådana kontakter att jag verkligen kan ge de unga något, för jag vill att de studerande ska lyckas. Det handlar om praktiska saker; till exempel hur man skall agera på en arbetsplats. Jag vill att mina studerande skall tro på sig själva.
Agrologerna har en viktig uppgift
Enligt Karell har agrologerna också en viktig uppgift i samhället, nämligen att kunna hantera medierna och presentera fakta för konsumenterna gällande hur vår mat produceras.
– Idag finns det en massa självutnämnda experter på det här området. Men det är agrologerna som vet hur marken fungerar, hur djuren föds upp och varför bland annat kor inte är sådana syndabockar de utpekas som i den allmänna debatten. Vi människor är fortfarande allätare och vi behöver mat – både kött och grönt.
En annan viktig uppgift för agrologerna är att se till att man inte jämställer djur med mänskor.
– Djur är djur och människor är människor. Men då man håller sig med djur ska de hanteras på rätt sätt och ha ett värdigt liv. Det handlar också om hållbarhet.
Coronakrisen har gjort att gemene man nog har förstått betydelsen av självförsörjning, men Karell poängterar att våra lantbruk i Finland är rätt små och därmed har mindre påverkningsmöjligheter än stora enheter.
– Men vi har ett rent lantbruk och använder mindre bekämpningsmedel och antibiotika än de flesta andra länder och det ska vi föra fram.
Ännu några lediga studieplatser
Inför den andra ansökningsomgången till YH Novia i slutet av juli finns det ännu några lediga platser på agrologlinjen vid institutionen för biokemi i Ekenäs.
– Vi tar gärna emot fler studerande så jag uppmanar alla intresserade att ansöka. Agrologutbildningen är bred och man har möjlighet att välja vad man vill rikta in sig på. Agrologlärarna jobbar som bäst med en ny läroplan för 2021 framåt. Planen har varit ute på hörande i olika organisationer och i näringslivet och det är jag glad för, eftersom det nu finns möjlighet att fundera över vad en agrolog behöver ha för grundkunskaper.
I samband med läroplansarbetet avslöjar Karell att hon eftersträvar ett ännu närmare samarbete med näringslivet.
– Jag önskar att hela näringslivet – allt från slakterier till mejerier och olika organisationer – skulle vara intresserade att ta våra studerande på specialpraktik under exempelvis två veckor. På det här sättet skulle de studerande ha möjlighet att följa med det praktiska arbetet, till exempel hur en rådgivare jobbar på ett slakteri, på slakteriets anskaffningssida eller ute på gårdarna. Jag önskar också att så många som möjligt skulle åka utomlands och göra sin grundpraktik.
Då det gäller framtida arbetsmöjligheter konstaterar Karell att många agrologer är rådgivare anställda av till exempel ProAgria eller av Faba.
– Egentligen kan en agrolog jobba med allt möjligt. Jag glädjer mig över alla dem som väljer att söka sig till lantbruksbranschen; som vill studera och producera. Det viktigaste är ju att vi har finländsk mat på våra bord också i framtiden.