I år har Åland åter drabbats av foderbrist. Ställvis har läget till och med varit värre än det ”katastrofala” 2018 då mycket stora mängder ensilage måste importeras från fastlandet.
En av de hårdast drabbade är Herbert Jansson, som tidigt i somras såg sig tvingad att slakta ut 40 procent eller 100 av sina 250 stutar.
– Jag såg redan i juni att det här går åt helvete, kommenterar Herbert, som tillsammans med frun Mia Jansson samt deras son med fru driver jordbrukssammanslutningen Nedergårds i Jomala Buskböle centralt på fasta Åland.
Den första skörden i våras gav nästan ingenting. Totalt fick Nedergårds bara en tredjedel av en normal vallskörd.
Också Frej Bomanson, som tillsammans med frun Sussi Bomanson driver Ålands enda ekologiska mjölkgård i Saltvik Kvarnbo, beskriver sommaren som ”ett jättedåligt foderår”.
Tidigt på försommaren märkte de att fodersituationen ”inte kommer att gå ihop”. Eftersom Johannisberg har en relativt ny robotladugård var nödslakt ändå inget förstahandsalternativ för den ekologiska gården med ett 70-tal mjölkkor plus ungdjur.
– Jag lyckades få skördat drygt 20 hektar ekologiska vallar runt om på Åland så i bästa fall räcker fodret över vintern. Men det var långa körsträckor så med dagens bränslepriser blir det höga merkostnader för fodret, påpekar Frej.
Hur ”försvarar” korna sin plats?
Också Kristoffer Lundberg som driver Ålands två största mjölkgårdar med totalt ca 700 mjölkande kor på Haga kungsgård i Saltvik och Östergårds Mjölk Ab i Sund har fått en mindre vallskörd än normalt.
Han räknar ändå med att fodersituationen ”ska lösa sig på något sätt”.
– Men det är klart att man får titta lite extra på hur varje ko producerar för att försvara sin plats.
Ålands hushållningssällskaps växtodlingsrådgivare Joachim Regårdh säger att det framför allt var kommunerna Eckerö och Hammarland på västra Åland som drabbades hårdast av torkan.
– Även om Åland är litet kan nederbördsmängderna variera väldigt mycket mellan olika byar, påpekar Regårdh.
Hans förklaring till att årets åländska vallskörd totalt sett ändå inte blev lika dålig som 2018 är att hettan för fyra år sedan slog till redan i maj, medan det i år blev riktigt varmt först efter midsommaren.
Konstbevattning gav fyra skördar
Inte ens mjölkbonden Tommy Eriksson på Boda Mjölk i Hammarland har trots bevattning och fyra vallskördar fått något överskott på foder.
– Många har frågat efter ensilage både från Jomala och Saltvik, men jag vill gardera mig och se till att fodret åtminstone räcker till för mina egna djur, förklarar Tommy Eriksson.
Han medverkade för ett par år sedan i Ålands hushållningssällskaps test för bevattning av vallar och har tack vare det nästan kunnat halvera sin vallareal från cirka 90 till omkring 50 hektar.