Tusentals personer från andra länder har genom åren kommit till Närpes för att arbeta inom växthussektorn. Utan dem hade branschen – och hela regionen – aldrig utvecklats som den gjort. Det säger växthusodlarna Johanna Smith och Joakim Strand.
En del krafter lyfter gärna fram negativa aspekter kring invandring. I Närpes och andra kommuner med en hög andel invandring väljer man i stället att fokusera på det positiva. Inte minst växthusproducenterna Johanna Smith och Joakim Strand.
– Utan den invandrade arbetskraften hade våra företag inte kunnat utvecklas på samma sätt som de gjort. Det hade inte funnits möjligheter att förstora verksamheten och investera i de högteknologiska anläggningar som vi har i dag. För oss och andra företagare är människor från andra länder som vill komma hit och arbeta en nödvändighet, säger de.
Det beror bland annat på att tillgången på inhemsk arbetskraft är obefintlig. Något som har blivit ett faktum i och med utvecklingen från säsongsodling till odling året runt i belysta anläggningar. För tjugo år sedan när växthusodlingen var mera säsongsbetonad var det lättare att anställa exempelvis ungdomar från Närpes.
– Då var det också många personer från närliggande finskspråkiga kommuner som kom hit för att jobba under säsongen. Men i dag behövs heltidsanställda och det har gjort att tillgången på inhemsk arbetskraft har minskat. Sommartid anställer vi fortsättningsvis ungdomar när våra anställda ska ha semester, förklarar Strand.
Livsviktig arbetskraft
90 procent av hans anställda har annan än finsk bakgrund. Samma gäller för Smith.
– Av mina tolv anställda är en finländare. Det visar hur otroligt viktigt det är med invandring, inte minst i ett område med ett aktivt företagande. Växthusbranschen är också för många som kommer hit en inkörsport till andra yrken som till exempel metallindustrin som är mycket stark i området, säger hon.
Av Närpes stads 9.500 invånare har drygt 15 procent annan bakgrund än finländsk. Invandringen har inte bara bidragit till att staden har en annan befolkningsutveckling än många andra kommuner i Finland – det vill säga en positiv.
– För en landsbygdskommun har vi en stadig befolkningsutveckling. Och genom arbetskraftsinvandringen som har gjort att vårt näringsliv har utvecklats får kommunen in mer samfundsskatt. Det här är saker som vi inte få glömma, säger Mikaela Björklund, som är stadsdirektör i Närpes.
Johanna Smith är förutom växthusföretagare också trädgårdsombudsman för ÖSP, medan Joakim Strand är ordförande för Närpes trädgårdsproducenter. Samtliga vill visa på de positiva effekterna som arbetskraftsinvandringen haft med anledning av en undersökning publicerad av Sannfinländarnas tankesmedja Suomen Perusta strax innan jul.
Vill lyfta fram positiva aspekter
I pamfletten lyfts invandringen till framför allt svenska kommuner i Österbotten upp som något negativt, vilket växthusproducenterna och stadsdirektören kraftigt tar avstånd ifrån.
– Som tjänsteman brukar jag dra mig för att kommentera politik. Men siffrorna som man hänvisar till är ryckta ur sitt sammanhang. Och jag tycker också det är anmärkningsvärt att ett nationellt parti väljer att inte presentera hela bilden. Ett ansvarsfullt parti ska leda med kunskap och därför tycker jag att det blir ett klavertramp från deras sida, säger Björklund.
Hon betonar att endast 0,4 procent av befolkningen i Närpes får grundläggande utkomststöd. Det är att jämföra med exempelvis Helsingfors där samma siffra är 6,1 procent. Det som inte heller framkommer är att staden ifråga har en mycket lägre arbetslöshet jämfört med resten av landet.
– Man vill inte visa att Närpes 2019 hade en arbetslöshet på 3,3 procent jämfört med 9,2 i hela landet. Ser man exempelvis på kostnader för rehabiliteringstjänster från FPA är den siffran 36,1 euro per invånare i Närpes medan samma siffra för hela landet är 67,6 euro. Inte heller lyfter man fram att indexet för fattigdom för Närpes är lägre än medeltalet, säger hon.
Påståendet att växthusföretagarna i Närpes anställer utländsk arbetskraft för att lönerna skulle vara lägre, vilket också hävdas, stämmer inte heller.
– Vi betalar samma löner åt våra anställda oavsett härkomst. Vi följer ju överenskomna kollektivavtal, säger Smith.
Blev kränkt
Hon blev bestört när undersökningen presenterades.
– Partiet utger sig för att vara ett landsbygdsparti som gärna lyfter fram det inhemska. Här går man alltså emot den inhemska livsmedelsproduktionen. Jag blev faktiskt kränkt och kände mig påtrampad som producent.
Strand håller med och tycker att Sannfinländarna felaktigt ger sig på en grupp av samhället.
– De flesta som kommer hit har en mycket hög arbetsmentalitet och ett mål att göra rätt sig för sig enligt bästa förmåga. Många av de som kommer hit har köpt hus och betalar fastighetsskatt och bidrar till samhället genom kommunalskatt.
– Förutom nyttan till samhället som de bidrar till ekonomiskt tycker jag också det är kulturellt berikande med människor från andra länder. Jag och många med mig ser det som positiv sak, säger han.
