Spridningen av kalk har inletts i Österbotten. Maskinentreprenören Jan Asplund och brodern Johan arbetar nu på högvarv när det fortfarande finns tjäle och snö. Att ha tillräckligt högt pH är viktigt för växtligheten, men tyvärr ser intresset för kalkning ut att avta lite i år.
– Normalt brukar vi sprida mellan 3.000 och 5.000 ton kalk på vårt område. De två senaste åren har det kalkats normala mängder här. Nu ser vi en nedgång i intresset och i år kommer vi att ligga på ungefär samma nivå som före pandemin, säger Jan Asplund.
Asplund driver, tillsammans med brodern Johan, Asplunds Entreprenad Ab, som utför spridningstjänster av bland annat kalk i området Kimo-Malax i Österbotten. För ett par veckor sedan inledde de arbetet med spridningen.
– Nu är det mycket goda förhållanden för det finns mycket snö och fortfarande tjäle i marken, vilket minimerar risken för packningsskador. Kalkar man på snö smälter den dessutom snabbare och ungefär hälften av våra kunder väljer att kalka nu.
– En del väntar till senare men då är det ett mindre fönster mellan att det torkar upp och det är dags för sådden, berättar Jan.
Kalkningen minskade i fjol
I slutet av februari ordnade ProAgria Lantbrukssällskapet en informationskväll om kalkning i Lappfjärd. På plats var Mika Erkkilä, representant för Nordkalk, som också ser att intresset för kalkning började sjunka under 2023.
– Mellan 2019 och 2022 kalkades det mycket i Österbotten. År 2022 var det bästa året på tio år och 2023 inleddes bra, men på hösten avtog intresset för kalkning märkbart på grund av det regniga vädret. Det är tydligt att kostnadskrisen gynnade kalkningen 2022 då gödseln var dyr. I stället för att satsa på gödsel valde många att kalka eftersom de priserna är stabilare. Många sparade in på gödsel för två år sedan, berättar Erkkilä.
Att benägenheten för kalkning minskar är inte bra, enligt honom. Varje gröda bör ha ett visst pH-värde för att odlingen ska bli lönsam.
– Grunden för all växtodling är att jordens pH är i skick och optimalt för rätt växt. Kalkningen är också en kritisk del av gödslingen för har man ett tillräckligt högt pH-värde tar växterna bättre upp kväve, fosfor, kalium, kalcium och kalcium, säger han.
Och fortsätter:
– Är jorden för sur ökar upptagningen av skadliga ämnen, som bland annat kadmium, krom och nickel. Är pH-värdet för lågt tar man således inte vara på gödslingen eftersom växten i så fall inte kan ta upp tillräckligt med näringsämnen. I grova drag kan man hävda att cirka trettio procent av gödseln blir outnyttjad om inte pH-värdet är tillräckligt högt.
Erkkilä konstaterar vidare att kalken också har många andra positiva effekter.
– Rottillväxten förbättras, mikroberna ökar och cellstrukturen stärks. Utöver det förbättras markstrukturen och skördevariationerna minskar. Det innebär att även under torra och regniga växtsäsonger ökar odlingssäkerheten.
Jan Asplund har förståelse för att intresset för kalkning minskar när intäkterna minskar.
– Spannmålspriserna påverkar mycket och de är nu på väg ner. I ett sådant skede ser många kalkningen enbart som en utgift som man inte prioriterar. Kalk kostar, men det gäller att slå ut den kostnaden på flera år, säger han.
Slå ut kostnaderna
Erkkilä är inne på samma linje. Han får ofta höra att kalkning är dyrt, men slår man ut kostnaden på flera år handlar det inte om stora summor i jämförelse med andra produktionskostnader.
– Tar vi korn utgör kalken ungefär 3-7 procent av produktionskostnaden. Däremot utgör gödselkostnaden över trettio procent av kostnaderna, vilket är att hålla i minnet om marken inte kan utnyttja den insatsen, menar han.
Han konstaterar vidare att kalkningen förbättrar kvaliteten på ensilaget för mjölkkor.
– Högre pH ger ett foder med bättre smältbarhet, högre energi- och proteinhalt samt ökar djurens foderintag och påverkar därmed också mjölkproduktionen.
Enligt Asplund är jordbrukarna medvetna om vikten av kalkning.
– Medvetenheten är god, men om kunden upplever att det är en för dyr kostnad så är den här insatsen en som många lämnar.
I Österbotten understryks vikten av kalkning av att många områden utgörs av sura sulfatjordar.
– Det borde överlag kalkas mer på vårt område så att pH-värdet motsvarar det som växten behöver. I dag finns många nya spannmålssorter med större skördepotential men de kräver ett högt pH för att skördarna verkligen ska optimeras, säger Asplund.
Förteckningen säger inte allt
Erkkilä betonar också vikten av att studera specifikationerna för en kalkprodukt. Faktorer som neutraliseringsförmåga, snabbverkande neutraliseringsförmåga, magnesiumhalt och produktens finfördelning, ger en fingervisning, men säger inte allt om effekten.
– Produktspecifikationen berättar om kalkens kvalitet och utifrån den kan man beräkna effekten på åkern. Men man måste också förstå hur olika ämnen påverkar varandra. Man måste se till helheten, säger han.
Det viktigaste tipset han ger är att kalkning bör sker regelbundet.
– Kalkar man regelbundet blir det bäst effekt och förmånligare på sikt. Det finns inga genvägar utan varje år är det värt att fundera på hur man ska göra och vilka skiften som ska kalkas. Det här ska vägas emot den egna kunskapen om åkrarna och jordanalyser, förklarar han.
Som entreprenör behöver Asplund inte ta ställning till kalksorten som sprids. De får en beställning och sprider mängderna som kunden önskar.
– Antingen ringer kunden eller så får vi beställningen av förnödenhetsfirmorna och så sprider vi enligt önskemålen. Vi kan också sprida utgående från markkartor om de finns. Vi lägger in uppgifterna i GPS:en och så sprider vi enligt det.
