SLC:s viktigaste uppgift är att ge medlemmarna en effektiv och stark intressebevakning. För att möta nya utmaningar och framtidssäkra intressebevakningen har centralförbundet inlett ett långsiktigt utvecklingsarbete. Under våren kommer utvecklingsprogrammet att synas på olika möten inom organisationen och medlemskåren kommer att ha möjlighet att diskutera saken.
Förändringsarbetet initierades på hösten av SLC:s styrelse och utvecklingsprogrammet omfattar både centralförbundet och SLC:s medlemsorganisationer, det vill säga producentförbunden och skogsvårdsföreningarna.
– Vår omvärld förändras, men vi behöver framgångsrika skogsägare och matproducenter även i framtiden. Målsättningen med organisationens utvecklingsprogram är att effektivera verksamheten och säkerställa att den är funktionell så att våra medlemmar – jordbrukarna, växthusodlarna och skogsägarna – får bästa möjliga intressebevakning och nytta av sitt medlemskap även i framtiden, säger ordförande Mats Nylund.
Digert bakgrundsarbete, breda framtidsdiskussioner
Förändringsgruppen, som tillsatts av SLC:s styrelse för att koordinera utvecklingsarbetet, består av representanter från centralförbundet, producentförbunden, skogsvårdsföreningarna och personalen. Under vintern har förändringsgruppen behandlat bakgrundsmaterial som bygger på omvärldsanalys, bakgrundsintervjuer och benchmarking med andra organisationer.
Förändringsgruppen samlades till workshop den 22 januari i Helsingfors. Efter många bra diskussioner utkristalliserades de områden som utvecklingsarbetet behöver fokusera på. Till de viktigaste helheterna hör att framtidssäkra intressebevakningen, stärka vi-känslan och samarbetsandan inom SLC och hur organisationen i framtiden ska få kommunikationen till medlemmarna att fungera optimalt.
Enligt ÖSP:s ordförande Tomas Långgård är den viktigaste målsättningen i förändringsprocessen att trygga en fortsatt stark anslutningsgrad till producentorganisationen.
– Endast med medlemmarnas förtroende kan vi vara starka. Det betyder att medlemmarna måste känna samhörighet och ha möjlighet att påverka vilka frågor som är viktiga att driva, och att resultat uppnås. SLC får inte uppfattas som en toppstyrd organisation, utan måste vara väldigt lyhörd för regionernas och medlemmarnas intressen, även i framtiden, säger Långgård.
Direkt kopplat till frågan om samarbetsandan i organisationen är också frågan om en rättvis representation för skogsvårdsföreningarna i SLC:s organ.
Kenneth Påhls, ordförande för Skogsvårdsföreningen Österbotten, betonar att när medlemskåren förändras måste organisationen leva med i förändringen för att vara relevant för alla.
– Det är viktigt att SLC är en öppen organisation, i tiden, som speglar skogsägarmedlemmarnas intressen likvärdigt med andra medlemmar. Det är viktigt att alla skogsägare kan känna sig hemma i SLC och att de känner att man på riktigt kan påverka och vara representerad, säger Påhls.
– Vi mark- och skogsägare verksamma i det urbana södra Finland känner av ett accelererande samhällstryck där det även ifrågasätts vår rätt att idka vår näring. För att effektivt och trovärdigt kunna bemöta en dylik utveckling och aktivt ta del i samhällsdebatten bör vår intresseorganisation vara modern och uppskattad, framhåller Otto von Frenckell, ordförande för Södra skogsreviret.
Förslag på åtgärder i vår
Förändringsgruppen fortsätter arbetet under våren tillsammans med kommunikationsbyrån Losvik & Flen, och i nästa steg börjar gruppen ta fram förslag på mer konkreta åtgärder. Här påminner SLC:s ordförande Mats Nylund om mandatet:
– Förändringsgruppen är inte ett beslutande organ. Gruppen kommer under våren att arbeta fram en handlingsplan med förslag på åtgärder och områden som SLC kan utveckla. Alla formella beslut kommer sedan i vanlig ordning att fattas i centralförbundets och medlemsorganisationernas olika beslutande organ.
Både förtroendevalda, medlemmar och medarbetare kommer att involveras i förändringsarbetet, som kommer att vara uppe till diskussion på olika möten. Elli Flén från Losvik & Flen kommer under våren att besöka olika möten inom organisationen för att berätta mer om utvecklingsarbetet. I olika informationskanaler kommer det även regelbundet att finnas information om hur utvecklingsprogrammet fortlöper.
– Vi har inom organisationen ökat andelen skogsägare som vill ha sin demokratiska rätt att bli sedda och hörda. Till det har vi en jordbrukarkår som även brottas med lönsamhetskriser och som har ett stort behov av engagemang och att ha inflytande över vår intressebevakning, säger Birgitta Eriksson-Paulson, ordförande för Ålands producentförbund.
Förändring inom sektorn är en förutsättning för överlevnad summerar Eriksson-Paulson.
– Vi kan inte bli det vi vill, om vi fortsätter vara det vi är.