Inlämnade motioner
och SLC-styrelsens motionssvar
inför förbundskongressen 2022
Under våren lämnade SLC:s lokalavdelningar in motioner inför kongressen till centralstyrelsen för behandling. Ett genomgripande tema var kommunikation – både inom organisationen samt mellan organisationen och samhället. Därtill kom ärenden gällande samhällsplanering och jakt.
Motionsärendena och strategin kommer att behandlas under förbundskongressen på Åland i slutet av juni.
Motionerna och motionssvaren till kongressen behandlas härnedan.
ÖSP: skogsägarens position och skyddsjakten bör säkras
ÖSP anser att markägarna negligeras vid dragningar av linjegator till det ökande antalet vind- och solkraftsparker i Österbotten. Skogsbruket försvåras avsevärt, och i områden där flera gator dras parallellt kan skogsskiftet till och med gå förlorat. ÖSP föreslår därför att markägarna skall involveras i planeringen av linjegator, samt efterlyser förbundet ett större samarbete mellan olika aktörer. Nedgrävning bör prioriteras och lagstiftningen gällande tvångsinlösning av mark bör ses över.
Centralstyrelsen fastslår i sitt svar att full ersättning enligt marknadsvärde förhöjt med minst 25 procent skall uppfyllas vid inlösningssituationer och att samarbetet mellan olika aktörer bör främjas. Styrelsen framför också att ”SLC aktivt bör jobba för att stärka markägarnas position redan i planeringsprocessen”. Även på övriga punkter lovar man verka för markägarnas väl.
ÖSP:s andra motion gäller skyddsjakt av fridlysta fåglar som förstör oskördad gröda genom att äta upp eller trampa ner den. Fåglarna sprider även smittsamma sjukdomar. ÖSP efterlyser en förenkling av ansökningsförfarandet gällande skyddsjakt av enstaka fåglar.
SLC instämmer i ställningstagandet, men styrelsen tillägger att det svåra ligger i att fågelarterna behandlas skilt eftersom deras skyddsklassificering varierar. Miljöministeriet har även opponerat sig mot lättnader i skyddsjakten. SLC skall dock verka för att underlätta byråkratin och för att tillståndsansvaret skall överföras till de regionala myndigheterna.
Hjortdjursskadorna inom lantbruket oroar i Borgå
Borgå Lokalavdelnings motion tangerar likaså skador förorsakade av djur. I detta fall handlar det om hjortdjursskadorna som ökat markant under de senaste åren. Byråkrati och bristande information gör att vissa skador går oanmälda och inte syns i statistiken.
För att förekomma skadorna planterar många skogsägare fel trädslag på fel områden genom att exempelvis välja bort tall och björk. Detta kommer att leda till stora förluster för markägarna, nationalekonomin och klimatet.
Problemen är ofta svåra och dyra att åtgärda, och dessutom tillåts älg- och hjortstammarna växa sig för stora på vissa området vilket förorsakar omfattande skador. Därför uppmanar man SLC att arbeta för att felplanteringarna utreds, skadorna beaktas vid målsättningarna för hjortdjursjakten och att djurstammarna skall minskas.
Centralstyrelsen instämmer i problematiken och framför att SLC skall arbeta för att markägarna skall få mera inflytande då de gäller att slå fast stamnivåerna. SLC efterlyser också mera information gällande hjortdjursskador inom lantbruket. För kongressen föreslår man också att felplanteringar som en påföljd av skador utreds.
SLC Nyland vill se en rättvisare fördelning av landsbygdsfinansiering
Det nya landsbygdsprogrammet för perioden 2021-2027 innefattar förändringar av kriterier gällande tilldelning av medel, vilket får följder för hur landsbygden utvecklas. Finansieringskriterierna baseras på landsbygd-stadklassificeringen, och betonar glesbygdsbefolkningen 2,5 gånger och befolkningen i kärnlandsbygden 1,5 gånger. Hänsyn har tagits till 50 procent av invånarna i stadsnära landsbygdsområden och befolkningen i lokala landsbygdscentra.
Många orter som i Finland klassificeras som tätorter skulle enligt internationell klassificering räknas som landsbygd. Detta betyder att landsbygd i södra Finland faller ur kriterierna eftersom landskapen ofta ligger nära eller delvis i tätortsområden. Dessutom är anslagen till strukturomvandlingsprogrammen i södra och västra Finland redan nu lägre i jämförelse med de östra och norra delarna av landet.
Detta ser SLC Nyland som ett rättviseproblem som SLC måste motverka. Regionernas styrkor och tillgängliga utvecklings- och forskningsresurser bör också beaktas.
Centralstyrelsen har identifierat utmaningarna i södra Finland och tillägger även att utvecklingen påverkar allokeringen av medel i den kommande CAP-planen. SLC kommer att föra fram problematiken inom processen kring CAP-planen. Dessutom kommer man att följa med användningen av anslagen i planen genom den uppföljningskommitté som jord- och skogsbruksministeriet kommer att tillsätta.
SLC Raseborg: öppnare kommunikation och egen jurist
Från Raseborgs håll vill man påminna om kommunikationens vikt: ”SLC är ingenting utan medlemmarna”. Det finns en risk, menar man, att ”ledningen och medlemmarna fjärmas från varandra”. För att få till stånd en öppnare kommunikation vill SLC Raseborg att varje styrelsemöte sammanfattas i Landsbygdens Folk för bättre insyn i verksamheten, och att kommunikationen med medlemmarna blir bättre.
I sitt svar poängterar centralstyrelsen det gemensamma ansvaret inom organisationen och att informationen bör komma ”från alla nivåer”. Landsbygdens Folk är en viktig informationskanal som också utgör en central del av medlemskapet. Tidningens satsning på webbjournalistik och mobilapplikationer samt organisationens satsningar på social media och nyhetsbrev avspeglar en tydlig kommunikationsutveckling. Här tillkommer också mötena för medlemmar och förtroendevalda.
Centralstyrelsen framför att tidningen återger de styrelseärenden som är av nyhetsvärde och uppmanar medlemmar att prenumerera på SLC:s nyhetsbrev.
SLC Raseborg vill dessutom att styrelsen utreder hur och varför förbundets jurist sades upp under 2021, och kräver att styrelsen utvärderar möjligheterna att återinrätta juristtjänsten. Tjänsten uppfattas som ”en av de viktigaste resurserna för förbundet” med tanke på möjligheterna att påverka lagstiftningsarbetet.
Centralstyrelsen framför att uppsägningen gjordes för att trygga ekonomin och säkerställa SLC:s existens som intresseorganisation på lång sikt. SLC köper vid behov in juridisk sakkunskap och centralförbundet kan i vissa fall bistå sina medlemmar med juridisk hjälp.
SLC är också delägare i Jordägarnas Värderingscentral som betjänar medlemmar i juridiska frågor till ett rabatterat pris samt avgiftsfri snabbrådgivning.
Åboland vill se proaktivt grepp
SLC Åboland oroar sig för den ensidiga information i samhället som berör så kallade ”gröna värden”. Den offentliga debatten gällande exempelvis näringsläckage och skogsbruk anses vara ensidig och icke-överensstämmande med den verklighet jord- och skogsbrukarna befinner sig i gällande både hållbarhet och ekonomi. Därmed efterlyser man agerande från SLC:s sida som inte är endast reaktivt utan aktivt för fram branschens syn och verksamhetsprinciper.
Centralstyrelsen instämmer i oron gällande samhällets ensaksrörelser och branschens ofta påtvingade försvarsposition. SLC:s kommunikativa strategi har dock blivit mera proaktiv genom exempelvis konsumentkampanjer och podden Framtidsodlarna. Styrelsen föreslår för kongressen att SLC:s kommunikationsstrategi skall uppdateras, att medieträningen upprätthålls och att förtroendevalda mera aktivt formar och deltar i samhällsdebatten.
SLC Åboland vill därtill se över SLC:s organisationsstruktur för att trygga framtidens intressebevakning och se till att organisationen förblir attraktiv för förtroendevalda och tjänstemän. SLC bör även fokusera på sin egen image.
Styrelsen ser att lokalavdelningarna och ungdomsverksamheten utgör grunden för att skapa intresse. SLC satsar på ungdomsutbildning och har byggt upp samarbeten med Novia och naturbruksutbildningarna i Svenskfinland. Utbildningstillfällen hålls också för förtroendevalda och tjänstemän. Centralstyrelsen tillägger att SLC:s motionsyrkanden kommer att beaktas i det nya handlingsprogram som görs upp basen av den strategi som kongressen behandlar.
Motionerna och motionssvaren beaktas i och med revideringen av SLC:s strategi 2028. Centralstyrelsens förslag går vidare till kongressen som hålls på Åland sista veckan i juni.