Jari Leppa09112018
Minister Jari Leppä underströk att vi med gott samvete kan njuta av inhemska mjölkprodukter.
Jordbruk Marknad Tema

Inhemsk mjölk har både
hälso- och klimatfördelar

Debatten om miljöfrågor och klimatförändring går för närvarande het. Globala problem som generaliseras och appliceras på den finländska matproduktionen skapar förvirring i debatten. På föreningen Mjölk och Hälsas seminarium fick deltagarna en bred inblick i såväl mölkproducenternas utmaningar som i miljöaspekter, mjölkkornas hälsa samt hur konsumtionen av mjölkprodukter påverkar finländarnas hälsa.

Konsumtionen av mjölk och mjölkprodukter har sakta sjunkit i Finland ända sedan början av 2000-talet, men från 2013/2014 blev nedgången brantare.

– Nu börjar det vara sista chansen att sätta stopp för den här utvecklingen och se till att kurvan åtminstone inte längre fortsätter nedåt. Här måste både den privata och offentliga sektorn dra sitt strå till stacken, sade föreningen Mjölk och Hälsas ordförande Seppo Rehunen.

Satsningar på marknadsföring behövs

Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (C) konstaterade i sitt anförande att vår mjölksektor är verkligt innovativ, vilket syns inte minst i det verkligt breda utbudet av olika mjölkprodukter i detaljhandeln.

– Vår inhemska mjölk håller mycket hög kvalitet och vi borde bli skickligare på att föra fram det budskapet. Mjölksektorn har genomlidit många svåra år och vi jobbar bland annat kontinuerligt och aktivt med att söka ersättande exportmarknader för våra mjölkprodukter. Här utför Food from Finland ett oerhört viktigt arbete, sade Leppä och underströk att det exportbefrämjande arbetet ska ses som ett maratonlopp.

– Det är min starka önskan att arbetet ska fortsätta på samma sätt också under nästa regeringsperiod.

Leppä påminde också om att dagens unga konsumenter är upplysta och funderar mycket på frågor som djurens välmående, etik, rättvis handel och hälsa.

– Däremot har färre och färre unga egen erfarenhet av matproduktion. De behöver få information om den höga nivån vi har på mjölkproduktionen i Finland. Vi kan med rent samvete njuta av inhemska mjölkprodukter.

Perttu Virkajarvi091120181
Ledande forskare Perttu Virkajärvi på Naturresursinstitutet Luke efterlyste ett holistiskt synsätt och sunt förnuft i klimatdebatten.

”Välj inhemskt kött”

Ledande forskare Perttu Virkajärvi på Naturresursinstitutet Luke tog upp mjölkproduktionen ur ett miljöperspektiv och tangerade också de enligt honom ofta snedvridna reaktionerna på IPCC:s klimatrapport.

– Det är ett faktum att 40 procent av den globala jordbruksarealen lämpar sig främst för vallproduktion. Vår inhemska nötboskap äter främst vall och dessutom har vi förhållandevis få djur i relation till vår areal. Ett bra sätt att minska de globala miljöproblemen är därför att välja inhemskt eller nordiskt nötkött.

Vallproduktionen har också många miljömässiga fördelar. Den minskar erosionen och upprätthåller markstrukturen. Därtill ökar biodiversiteten, för att nämna några exempel.

– Vill man som finländare påverka klimatförändringen är det viktigaste man kan göra att byta bil och se till att använda grön el förutom att dra ner på flygandet. Användningen av mjölkprodukter och nötkött står inte i någon proportion till ovannämnda.

– Äter man kött eller inte spelar just ingen roll. Vi behöver ha ett mer holistiskt synsätt då det gäller globala miljöproblem och sätta saker i rätt proportion, underströk Virkajärvi.

Mjölkkorna behöver både vila och motion

Docent Laura Hänninen från Helsingfors universitets forskningscentral för djurens välmående berättade om aktuell forskning kring mjölkkor och konstaterade att djurhälsan och utfodringen är på en mycket god nivå i Finland.

– Vi vet faktiskt idag rätt mycket om korna och deras välmående. Kon är social, skapar nära kontakter med andra kor och känner till och med igen dem på bild. Kon är långsynt och kan ha problem att fokusera på nära håll. Människan känner kon  igen på lukten.

Då det gäller hörseln berättade Hänninen att kon hör både två oktaver högre och två oktaver lägre ljud än vi människor och kommunicerar bland annat med sin kalv med så låga ljud att vi människor inte kan uppfatta dem.

Eftersom kon är social blir den stressad om den skiljs från sitt sociala sammanhang. Den har också ett mycket stort behov av vila och vill ligga ner minst 12 till 14 timmar om dygnet. Som motvikt till vilandet är motion viktigt.

– Vi borde ytterligare förbättra kornas möjligheter att både ligga bekvämt och vila och att få röra på sig och vistas ute på bete åtminstone sommartid.

Finländarna gillar ost

Finländarna är fortfarande i världstoppen då det gäller konsumtion av mjölkprodukter, men trenden går mot minskat mjölkdrickande och ökat ost- och yoghurtätande.

– I en jämförelse av 187 länder kommer finländarna på tredje plats gällande ostätande, med en konsumtion på 27,3 kilo per person och år. Vi placerar oss faktiskt snäppet före ostlandet Frankrike, avslöjade näringsterapeut Reijo Laatikainen.

Där mjölkdrickandet minskar ökar konsumtionen av växtbaserade alternativa mjölkprodukter. Också mejerierna har hoppat på det här tåget.

Laatikainen påminde om att det i sociala medier talas rätt mycket osant om mjölk och underströk att mjölken bland annat är en viktig jodkälla för finländarna. Därtill innehåller den protein, kalcium, B12- och B2- samt D-vitamin.

– Alla växtbaserade alternativ är inte berikade, och det gäller speciellt de ekologiska versionerna. Ett tillräckligt intag av kalcium är extra viktigt för unga som befinner sig i tillväxtspurten eftersom det ökar benmassan. Rekommendationen är 5-6 deciliter mjölk eller surmjölksprodukter samt ett par, tre skivor ost per dag.

Laatikainen presenterade också forskningsdata där man bland annat ser att användningen av fermenterade mjölkprodukter som yoghurt har en positiv effekt på hälsan. Den har en viss skyddande effekt då det gäller kranskärlssjukdomar och verkar också skydda mot fetma.

Reijo Laatikainen09112018
Näringsterapeut Reijo Laatikainen påminde om mjölkprodukternas hälsofördelar.