49633817573 1D244754B8 O
Omkring 85 procent av landets bönder har mindre än två hektar land till förfogande för sin produktion. Många har höga skulder och klarar inte livhanken på sina skördeinkomster. FOTO: ptwo
Jordbruk Globalt

Indiens bönder kämpar
mot hotande avreglering

Sedan månader protesterar indiska bönder mot regeringens planer att avreglera jordbruket. Regeringen vill effektivera matproduktionen, men bönderna befarar att de multinationella koncernerna ska ta över marknaden.

Häftiga bondeprotester har pågått ända sedan hösten i Indiens huvudstad New Delhi. Bönderna kämpar sedan november mot regeringens förslag till jordbruksreform. Målet är att avreglera jordbruket och öppna näringen för marknadskrafterna.

Böndernas misstro mot matförsörjningen har långa anor i Indien. Under den brittiska kolonialtiden härskade hungersnöd i landet. Senare blev landet självständigt och på 1970-talet startade den dåvarande indiska regeringen en grön revolution.

Tillgången på livsmedel skulle tryggas genom att stöda jordbruksnäringen. Regeringen införde minimipriser på viktiga baslivsmedel som vete och ris. Staten garanterade bönderna en basinkomst och avyttring av skörden.

Så fungerar Indiens jordbrukspolitik ännu i dag. Minimipriset garanterar att bonden och hans familj överlever också i dåliga tider. Regeringen vill nu pressa igenom en reform, eftersom systemet betecknas som ineffektivt.

Siktar på effektiv marknadsekonomi

Premiärminister Narendra Modi vill effektivera landets jordbruk. Han motiverar sin ståndpunkt med att jordbruket sysselsätter hälften av landets befolkning, fastän näringen inte står för mer än femton procent av landets bruttonationalprodukt.

Omkring 85 procent av landets bönder har mindre än två hektar land till förfogande för sin produktion, medan en femtedel av producenterna lever under fattigdomsgränsen. Många har höga skulder och klarar inte livhanken på sina skördeinkomster.

Till råga på allt belastar covid-19-pandemin jordbruket i hög grad, då flera miljoner arbetare har återvänt till landsbygden från de stora städerna. Trots detta borde minimipriset garantera familjernas överlevnad.

Regeringen anser att den nuvarande modellen har spelat ut sin roll. Premiärminister Modi förespråkar därför en jordbruksreform, som enligt regeringen ska fördubbla de indiska böndernas inkomster.

I dag avyttrar de indiska bönderna sina produkter på statliga, reglerade marknader. Den nya jordbrukspolitiken ska däremot fungera enligt marknadens lagar. Privat kapital ska lockas in i branschen mot löfte om en lönsam handel med jordbruksprodukter.

Regeringen marknadsför planerna som en enastående chans för jordbruket. Bönderna betraktar däremot idéerna som en början till slutet för Indiens självständiga bönder. De befarar att stora koncerner ska dominera marknaderna och bestämma priserna.

I stället för framsteg oroar sig bönderna över risken att bli utelämnade till ett system som ökar beroendet av agrobusiness. Priset på jordbruksprodukter kan falla till den grad att bonden i slutändan är fattigare än någonsin tidigare.

Avreglering är ingen lösning för jordbruk

Minimipriset kan snart förlora sin betydelse. I stället måste producenterna kanske avyttra sina skördar till ännu lägre priser eller i värsta fall sälja sina åkrar. Till slut kan hela existensen hamna i fara.

Den indiska jordbruks- och livsmedelsjournalisten Devinder Sharma förstår mycket väl böndernas oro. På sin Facebook-sida hänvisar han till misslyckade avregleringar av jordbruket i andra delar av världen, särskilt i USA.

Enligt Sharma visar historiska händelser att jordbruket behöver starka ekonomiska incitament för att fungera. Han anser att Indiens regering borde överge jordbruksreformen och i stället gå in för en basinkomst för bönder.

Den indiska regeringen har inte reagerat på idén. Böndernas protester har däremot lett till att regeringen gått med på att dagens minimipriser ska förbli i kraft tillsvidare. Jordbruksreformen ska skjutas fram med 18 månader. Under tiden fortsätter bönderna att kämpa för sina rättigheter.