Olagliga produkter är en växande global utmaning som också berör lantbrukssektorn. De illegala produkterna, som kan vara olagliga kopior av originalprodukten eller nånting helt annat än förpackningens etikett utlovar, medför dels ekonomiska förluster för både företag och enskilda lantbrukare.
Dels utgör illegala produkter ett hot mot miljön och livsmedelssäkerheten. Inom lantbruket handlar det ofta om förfalskade, manipulerade eller felmärkta växtskyddsmedel och utsäde.
Jeff Hardy, generaldirektör för organisationen Tracit (Transnational Alliance to Combat Illicit Trade) har erfarenhet av att utveckla säkra leveranskedjor. Tracit är näringslivets intresseorganisation med väldigt olika typer av företag som medlemmar – från Syngenta till Chanel. Den gemensamma nämnaren är att deras produkter och marknader är utsatta för olaglig handel, förfalskare och smugglare.
– Förfalskade handväskor, gatuförsäljning och olagligt nerladdad musik. Det var där diskussionen om förfalskningar och piratkopiering började, men problematiken har spridit sig till flera andra sektorer, säger Hardy.
Illegala bekämpningsmedel 10-15 procent av marknaden
Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet EUIPO har uppskattat att inom EU utgör illegala bekämpningsmedel 10-15 procent av marknaden, vilket kostar industrin cirka 1,3 miljarder euro i förlorade intäkter.
Laurent Giezendanner, Syngentas chef för global företagssäkerhet, har ett team på tjugo personer stationerade på olika håll i världen. Deras uppgift är att hitta, motverka och reagera på illegal handel som rör Syngenta, ett av världens ledande företag inom växtskydd och fröteknologi.
Vilka produkter som utsätts för illegal handel handlar om marknadsdynamiken och brottsbekämpningens prioriteringar, säger han.
– Vilka varor är av högsta prioritet för tullmyndigheter och tillsynsorgan? Kriminella inser att risken att åka fast är större om de ger sig på läkemedel jämfört med om de exempelvis ägnar sig åt handel med utsäde.
Utbud och efterfrågan
Illegala produkter kommer in på marknaden och når kunderna via flera olika kanaler. Som exempel nämns stora e-handelsplattformar som Amazon, eBay och Alibaba.
En annan kanal är oreglerade nätverk, där produkterna säljs och distribueras informellt.
– Efter Covid-pandemin såg organiserad brottslighet en möjlighet att få fler kunder genom att erbjuda sina produkter online. Vi såg en monumental ökning av olagliga online-erbjudanden, och det gav anledning att förbättra vår förmåga att upptäcka och motarbeta dessa, säger Giezendanner.
Att nå resultat är en utmaning.
– Man tar ner en hemsida eller ett erbjudande någonstans, men samma sak dyker upp på en annan plattform fem sekunder senare utan att vi fått tag i den fysiska produkten.
I praktiken behövs alltså ett samarbete med nationella och lokala myndigheter, som kan ta hand om brottsbekämpningen i praktiken och driva fallen vidare.
Gemensamma ansträngningar
Kriminella nätverk utnyttjar marknadsdynamiken, där brister i reglering och tillgång leder till en ökad spridning av förfalskade produkter. Risken finns i alla länder.
I Finland varnade kemikaliesäkerhetsverket Tukes redan 2019 att eftersom ungefär tio procent av växtskyddspreparaten i EU beräknades vara illegala, är det sannolikt att illegala växtskyddsmedel också kommit in i Finland. I Finland får endast produkter som Tukes godkänt användas och import av dessa produkter kräver tillstånd av Tukes.
För att komma åt illegala bekämpningsmedel har EU sedan 2015 genomfört Silver Axe-insatser. Insatserna leds av Europol och i samarbetet deltar både EU-länder och tredje länder samt olika organisationer.
Förutom intensivare gränskontroller gör man under insatserna inspektioner till exempel hos transportföretag och övervakar e-handelsplattformar.
Vid Silver Axe VIII år 2023 deltog 32 länder, 2.040 ton förfalskade eller illegala växtskyddsmedel beslagtogs och 21 personer arresterades.
Följande år gjorde Europol tillslag i Sydeuropa. Förfalskade preparat från Kina och Singapore såldes av ett kriminellt nätverk med verksamhet i Italien och Rumänien som bio- eller ekologiska gödselmedel och bekämpningsmedel med falska etiketter. De aktiva substanserna var förbjudna inom EU på grund av deras höga toxicitet.
Sammanlagt har man beslagtagit över 7.000 ton illegala växtskyddspreparat under Silver Axe-insatserna genom åren.
Svårt att bekämpa
Beroende på produkten kan följderna bli allvarliga för en enskild lantbrukare genom ekonomiska förluster på grund av ineffektiva eller giftiga substanser. Som exempel nämner Laurent Giezendanner ett fall med ”betade frön”, där ”betningsmedlet” vid närmare granskning visade sig vara bilmålfärg.
För konsumenten innebär illegala produkter en risk att äta förorenade livsmedel med hälsofarliga kemikalier. Illegala bekämpningsmedel kan också skada miljön, till exempel genom att förorena mark och vatten.
Unga bönder använder i allt större utsträckning online-plattformar. Giezendanner nämner Thailand, där det finns en Facebook-grupp med 60.000 bönder som delar information om väder och jordbruk.
Ibland dyker där upp annonser om nya produkter som sägs hjälpa mot specifika problem, vilket kan leda till att bönder köper falska produkter i tron att de är äkta.
– I andra fall vet bönderna att en viss produkt inte är tillgänglig i deras land, men söker ändå efter den online. Kriminella utnyttjar detta och erbjuder ”lösningar”, vilket gör att bönderna kan hamna i en fälla och köpa olagliga eller farliga produkter.
Syngenta använder AI-baserade verktyg för att övervaka e-handelsplattformar och identifiera misstänkta annonser, men det är en katt-och-råtta-lek.
Ständig kapprustning
Det är svårt att skilja en riktig produkt från en välgjord illegal variant. Företagen försöker med hjälp av digitala hjälpmedel underlätta för användaren att kolla om produkten är äkta.
– Bönderna kan skanna en produkt med sin mobil och direkt veta om den är äkta. Systemet är redan implementerat i flera länder i Asien och Latinamerika, berättar Giezendanner om Syngentas lösning.
I samma andetag konstaterar han att en falsk produkt kan ha en manipulerad verifieringskedja, där en skanning leder till en fejkad webbplats som bekräftar att produkten är äkta.
– Tyvärr utvecklar även de kriminella sin verksamhet – det blir en ständig kapprustning.
Jeff Hardy håller med.
– Det intressanta är att spårningsmetoderna och verifieringskoderna i sig själva har blivit en marknad för förfalskningar. Företag som försöker skydda sina produkter genom att till exempel använda hologram på etiketterna har en bra idé – men bara tills det skapar en helt ny marknad för förfalskningar.
Kriminella håller koll på utbud och efterfråga
Kriminella drivs av marknadsdynamik. De riktar in sig på de produkter som människor pratar om online, som är efterfrågade eller där det råder brist, och de ser till att dessa produkter blir tillgängliga.
– De fokuserar inte nödvändigtvis på insektsmedel, svampmedel, majsfrön eller tomatfrön specifikt. De anpassar sig efter utbud och efterfrågan, och det är just detta som gör utmaningen så svår att hantera, säger Giezendanner och fortsätter:
– När vi utbildar bönder i produktsäkerhet påminner vi om att vara försiktig om leveranskedjan plötsligt förändras, särskilt om de har fått sina produkter från samma källa i flera år och sedan byter på grund av ett lockande erbjudande. Bara för att något verkar vara ett bra erbjudande betyder det inte att det är det. Om det verkar för bra för att vara sant – ja, då är det ofta en varningssignal.
Hardy och Giezendanner talade om den illegala handeln nyligen på ett webbinarium ordnat av lantbruksjournalisternas internationella förening IFAJ.