Motesbild Slc Aboland
SLC Åbolands ordförande Thomas Lindroth sade i sitt öppningstal att det nu gäller för odlarna att välja rätt gröda och rätt marknadsföring. I mitten SLC:s förbundsordförande Mats Nylund.
Jordbruk SLC

I vår gäller det att noga överväga vad man odlar

Jordbrukets kostnadskris och kriget i Ukraina stod inte oväntat i fokus då SLC Åboland höll sitt vårmöte i Kimito.

Rysslands anfallskrig i Ukraina har förvärrat kostnadskrisen och resulterat i att lantbrukets långvariga lönsamhetskris ytterligare tillspetsats. Inkomstbortfallet från fjolårets dåliga skördar och skenande energi- och gödselpriser gör den kommande odlingssäsongen extra tuff för odlarna.

Värst utsatt är husdjurssektorn där gårdarna drabbats av stigande foderpriser till följd av de exceptionellt höga spannmålspriserna. Aldrig tidigare under Finlands EU-medlemskap har spannmålspriserna varit så höga som nu.

Ordförande Thomas Lindroth konstaterade i sitt öppningstal att det är ovanligt svårt att veta hur man ska odla i vår.

– Det är upp till var och en att känna sin egen produktion. Med rätt val av gröda och rätt marknadsföring är det fortfarande möjligt att producera lönsamt, säger han.

Marknaden har ett ansvar

Odlarna behöver en skälig ersättning för sina produkter och här betonar Lindroth marknadens ansvar. Han säger att marknaden, oavsett regeringens stödpaket, måste hjälpa producenterna att trygga den inhemska produktionen och försörjningsberedskapen.

Samtidigt gäller det för odlarna att vara aktiva och påverka i livsmedelskedjan.

– På sikt är marknaden den enda vägen att gå. Handeln vill trygga sina ägares bästa och då måste vi rikta blickarna på den förädlande industrin, säger Lindroth.

Livsmedelsindustrin, som delvis ägs och styrs av producenterna, är den som kan se till att en del av de prishöjningarna på livsmedel kommer odlarna till godo.

– Vi måste utöva vår ägarmakt i dessa bolag för att trygga en lönsam framtid för vår produktion, säger Lindroth.

Han ser PTT:s prognos om att matpriserna väntas stiga med 11 procent i år som ett öppet kort för handeln att höja konsumentpriserna.

Handelns starka position på livsmedelsmarknaden uppmärksammades på mötet som ordnades parallellt med Finska hushållningssällskapets årsplenum. Det har blivit kutym att SLC Åboland och rådgivningsorganisationen FHS ordnar sina vår- och höstmöten tillsammans.

SLC:s förbundsordförande Mats Nylund lyfte i sin lantbrukspolitiska översikt fram problemet med detaljhandelns starka ställning på livsmedelsmarknaden.

Enligt Nylund är handelns starka position på marknaden den viktigaste orsaken till lantbrukets långvariga lönsamhetskris. En kris som förvärrats under de tio senaste åren.

– Handelns starka ställning gör att prishöjningarna inte går fram till gårdarna, säger han.

Så är fallet inom husdjurssektorn där den förädlande industrin inte har lyckats få igenom nödvändiga prishöjningar för husdjursproduktionen.

– De två stora handelskedjorna och Dagligvaruhandeln PTY låter förstå att de inte kan göra något åt situationen eftersom handeln inte förhandlar direkt med jordbrukarna, säger Nylund.

Kriget förvärrar krisen

Han påpekar att lantbruket är inne i två kriser, den långvariga lönsamhetskrisen samt kostnadskrisen som bröt ut i fjol då priserna på gödsel och energi skenade.

Kriget i Ukraina har förvärrat krisen ytterligare.

– De höjda priserna på råolja och gas förvärrar krisen, säger Nylund.

Över två tredjedelar av Nestes oljeanskaffning kommer för tillfället från Ryssland.

Beträffande spannmålsmarknaden kommer cirka en tredjedel av världens veteexport från Ukraina och Ryssland. Men ländernas hamnar i Svarta havet är nu söndersprängda eller blockerade för all annan trafik än krigsfartyg och transporter som stöder Rysslands krig.

Nylund säger att detta redan har påverkat futurerna för spannmål och oljeväxter.

– Flera analytiker förutspår att vi kommer att ha spannmålspriser på 300-400 euro/ton nästa år. Det gör situationen för husdjursgårdarna oerhört besvärlig.

Bedöm vad du kan odla

Överlag är jordbrukarnas situation mycket besvärlig. Osäkerheten kring hur regeringens krispaket på 300 miljoner till lantbruket utfaller gör inte saken bättre.

– Odlarna får sannolikt vänta på sina pengar. Som det ser ut nu delas bara små stödbelopp ut i vår. Det gör att marknadens betydelse blir ännu starkare, säger Nylund.

Frågan är nu hur odlarna ska agera? Nylund uppmanar alla att noggrant överväga sin egen situation.

– Bedöm noggrant vad du kan odla med dagens kostnads- och prisnivå. Och räkna och konsultera rådgivningen när det gäller din egen gård, säger han.

Lindroth instämmer.

– Det lönar sig. Vi har en bra rådgivning som kan stå till tjänst med kalkyler och råd för olika situationer, säger han.

Men intresset för rådgivningstjänster verkar vara lamt hos odlarna.

Finska hushållningssällskapets direktör Jörgen Grandell säger att kunskap och vilja att hjälpa finns.

– Men efterfrågan har inte varit så stor. Kanske den ökar nu när det är kris, säger han.

Läs också: Chefsbyte i Finska hushållningssällskapet