Coronakrisen har lett stor osäkerhet kring tillgången på utländsk säsongarbetskraft inom landsbygdsnäringarna. Samtidigt är antalet arbetssökande bland ungdomar och permitterade stort. Nu försöker man på olika sätt hitta lösningar på den här problematiken.
SLC:s trädgårdsombudsman Johanna Smith deltog i tisdags i Jord- och skogsbruksutskottets webbinarium om främjandet av säsongarbetskraftens arbetsmarknadsmatchning inom landsbygdsnäringarna.
– Jag lyfte i min taltur fram att det åtminstone i Österbotten i normala fall inte brukar finnas ungdomar att tillgå som säsongarbetskraft inom landsbygdsnäringarna. Vi har vanligtvis en så pass hög sysselsättningsgrad att ungdomarna helt enkelt inte räcker till, säger Smith.
Utmaning med överlappningar
Utgångspunkten för webbinariet var en jordgubbsodling i Jyväskylä där man rekryterat nejdens ungdomar för säsongsarbete.
– Diskussionen handlade om hur man kunde implementera detta på övriga orter, men inom till exempel växthusnäringen är realiteterna helt annorlunda, förklarar Smith.
Ett problem med säsongarbetande ungdomar är att odlingssäsongen pågår längre än skollovet och det blir alltid överlappningar både i maj och på hösten. I början av säsongen när planteringsarbetena påbörjas sitter ungdomarna ännu på skolbänken och i augusti då de skall återgå till skolan är skördesäsongen ännu på hälft.
– Fördelen med utländsk arbetskraft är att dessa personer kunnat komma tidigare än skoleleverna och också jobba mycket längre in på hösten. En av frågorna som diskuterades på webbinariet var just hur det skall bli i höst när säsongarbetande studerande och permitterade går tillbaka till skolan och till sina ordinarie arbetsplatser. Odlandet pågår ju ända in på senhösten.
Mycket fler jobbsökande än normalt
I år är det överlag mycket fler ungdomar som sökt sommarjobb inom landsbygdsnäringarna än som hittills kunnat erbjudas arbete.
– Allt beror på hur många utlänningar som sist och slutligen får komma hit och jobba, säger Smith. Att ta in studerande och permitterade löser den akuta problematiken för odlarna, men det finns så klart en oro för hur det blir i höst.
En orsak till att man i Österbotten överlag har en så pass stark tradition med utländsk arbetskraft är att det kom flyktingar till Närpes redan i slutet av 1980- och början av 1990-talet. De sysselsattes då bland annat inom växthusodlingen och metallbranschen.
– Därmed har vi inte varit främmande för utländsk arbetskraft.
Förändrat arbetskraftsbehov
Året om-produktionen har också förändrat behovet av arbetskraft.
– När min man och jag började med vår växthusodling i slutet av 1990-talet så hade vi skolungdomar som sommarjobbare, men i takt med att växthusodlingen utvecklats och blivit året runt-produktion har säsongen vänt. Nu har vi motsatt säsong: Vi kör ner vår produktion till sommaren då vi byter plantor med mera. Därför har vi inte i nuläget behov av ungdomar som arbetskraft. De behövs däremot i säsongodlingarna.
I nuläget tror dock Smith att det ännu kommer att komma ut fler jobbmöjligheter för inhemska arbetssökande när det klarnar att det faktiskt inte går att få tillräckligt med utländsk arbetskraft till landsbygdsnäringarna i Finland i år.
– Det gäller att försöka se konstruktivt och positivt på framtiden. Vi vet inte ännu vad det nya normala är.