Regeringen föreslår att det i budgeten för nästa år ska tas in cirka 70 miljoner euro i finansiering från återhämtningsinstrumentet till Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Medel styrs bland annat till investeringar i jordbruket, bredbandsinvesteringar och ekologisk produktion. Tilläggsfinansiering föreslås även för beskogning av impedimentmark, uppger Jord- och skogsbruksministeriet.
I budgetpropositionen betonas för jord- och skogsbruksministeriets del förvaltningsområdets grundläggande uppgifter såsom att livsmedelsproduktion är fungerande och att rent vatten garanteras, djur- och växtsjukdomar hålls under kontroll, en hållbar naturresursekonomi och konkurrenskraften för de näringar som baserar sig på den garanteras samt att landsbygdens livskraft utvecklas.
Naturresursinstitutet har som mål att bygga en mångsidig torvmarksforskningsmiljö i Ruukki. Att stärka forskningen som gäller minskning av utsläpp från torvmarker bidrar till regeringsprogrammets mål om hållbart jordbruk, och för det anvisas 1,1 miljoner euro.
Naturresursinstitutet får också 1,0 miljoner euro för att förnya forskningsmiljöerna inom jordbruket i Minkiö och Maaninka. Detta stödjer utvecklingen av den finländska livsmedelskedjan så att den är allt hållbarare med tanke på klimatet och miljön.
Jord- och skogsbruksministeriet anser det viktigt att även finansieringen för utvecklingen av det nya riksomfattande adressregistersystemet tryggas under de kommande åren och för projektet föreslås fortsatt finansiering för 2022.
Klimatåtgärder inom markanvändningssektorn främjas
För utveckling av klimatvänliga metoder och metoder som tryggar den biologiska mångfalden i fråga om skogsbehandling föreslås 7 miljoner euro från EU:s återhämtningsinstrument. Totalfinansieringen för klimatsäkra åtgärder inom markanvändningssektorn uppgår till 30,9 miljoner euro.
För stöd för beskogning av impedimentmark föreslås ett anslag på 6 miljoner euro och en fullmakt på 8,2 miljoner euro, vilket innebär en avsevärd ökning jämfört med i år. Med beskogningsstödet eftersträvas större skogsarealer och stärkta kolsänkor.
Stöd kan beviljas privata markägare för att beskoga impedimentmark, till exempel åkerskiften som inte längre används för jordbruk eller gamla torvutvinningsområden. Stödsystemet började gälla vid ingången av 2021 och markägarna har ansökt om stöd i betydligt större utsträckning än väntat.
Regeringen har som mål att öka andelen klimatvänligt foder genom att stödja bland annat självförsörjningen i fråga om protein. I budgeten för 2022 anvisas 0,7 miljoner euro för att utveckla och forska och ta fram utredningar om klimatvänligare foder.
Försöksprogrammet för att återvinna näringsämnen fortsätter och för det anvisas 1,0 miljoner euro i tilläggsfinansiering. Försök med och användning av återvunna gödselmedel främjas med hjälp av incitament och rådgivning.
Tillväxten och exporten inom vattensektorn
För det program som gäller tillväxt och export av vattenkompetens och som finansieras med inkomster från EU:s återhämtningsinstrument föreslås ett anslag på 2 miljoner euro. Programmet stöder de tillväxt- och exporthelheter inom vattensektorn som baserar sig på digitalisering, på en utökning av samarbetet mellan vattensektorn och andra sektorer, på förbättring av resurseffektiviteten och energieffektiviteten samt på övergripande lösningar för vattentjänsterna och vattentillgångarna.
För främjande av fiskerinäringen föreslås ett anslag som är 2 miljoner euro större än under innevarande år. Tillägget föranleds i huvudsak av det ökade fiskeintresset och av att de influtna fiskevårdsavgifterna har ökat till följd av detta under coronapandemin. Medlen från fiskevårdsavgifter används för att planera och genomföra en hållbar användning och förvaltning av fiskevattnen, fiskeövervakning, främjande av fritidsfisket, fiskerirådgivningstjänster, verksamheten i fiskeriområdena samt för ägarersättningar.
Till vattenområdenas ägare betalas ersättningar för avtal som ingås för att skydda saimenvikaren och genom vilka ägarna förbinder sig att begränsa fisket. Ersättningen stiger till 2,5 euro per hektar. Ersättningen var tidigare 1,7 euro per hektar och ersättningsnivån har varit densamma sedan 1982. Ersättningarna betalas till delägarlag som ingått ett avtal.
För att stärka saimenvikarpopulationen har det införts fiskebegränsningar i Saimen. På grund av dessa har de tillståndsavgifter för fångstredskap som fiskarna betalar till delägarlagen minskat. Delägarlagen har använt ersättningarna huvudsakligen till vård av fiskevattnen.
Förvaltningsområdets anslag för 2022
I budgetpropositionen föreslås anslag på sammanlagt drygt 2,7 miljarder euro för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde. Anslagen minskar således med ett nettobelopp på 34 miljoner euro jämfört med budgeten för 2021.
De beräknade inkomsterna för 2022 är något över 972 miljoner euro, vilket är drygt 14 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten 2021. Minskningen beror i första hand på att intäktsföringen av EU-medel har minskat.
Av anslagen under huvudtitel står jordbruk och livsmedelsekonomi för 65,9 procent (1.783 miljoner euro), landsbygdsutveckling för 18,2 procent (491 miljoner euro), naturresursekonomin för 8,7 procent (235 miljoner euro), förvaltning och forskning för 5,6 procent (150 miljoner euro), lantmäteri och datalager för 1,8 procent (47,9 miljoner euro) och Forststyrelsen för något under en procent (8,1 miljoner euro).
Regeringen sammanträdde på Ständerhuset den 7-9 september 2021 för att förhandla om budgetpropositionen för 2022. Regeringens budgetproposition offentliggjordes den 27 september efter att den behandlats vid finansutskottets extraordinära sammanträde och vid statsrådets allmänna sammanträde. Efter det lämnades propositionen till riksdagen för behandling.
Budgetpropositionen kan läsas på adressen budjetti.vm.fi.