Försommarens regn och det varma vädret har skapat goda förutsättningar för en hygglig skörd i Åboland. Det konstaterades på Finska hushållningssällskapets och SLC Åbolands fältträff som ordnades i Pargas i början av juli.
– Det finns fukt i marken och växterna är frodiga. De ser nu betydligt bättre ut jämfört med i fjol då växterna led av torka, säger växtodlingsrådgivare Peter Fritzén på Finska hushållningssällskapet.
Han är försiktigt optimistisk och förutspår en tillfredsställande skörd. Men inget är säkert förrän allt är skördat även om det överlag ser bra ut för tillfället.
Situationen varierar områdesvis då förhållandena under vårsådden har varit olika beroende på hur snabbt jordarna torkat efter den besvärliga vintern.
En kombination av snö, regn och kyla gjorde att mycket is bildades på åkrarna under vintern, vilket ställvis försenade sådden speciellt på områden där det samlats mycket snö och is. På vissa ställen har isen varit 10-15 centimeter tjock.
Varierande regnmängder
Regnmängderna under försommaren har också varierat lokalt. Till exempel på Kimitoön har det regnat mindre än i Pargas.
På Attu gård i Pargas föll det under perioden april-juni drygt 90 millimeter regn. Det har gett fart åt gårdens grödor som blivit präktiga och frodiga.
Gården som ligger på ön Attu var värd för fältträffen eller fältvandringen som ordnades i samarbete med Carbon Action Svenskfinland och företaget Lantmännen Agro i Salo.
Attu gård har anor sedan 1500-talet och har tidigare varit en stor mjölkproducent, på gården har funnits 120 kor och 30 hästar. Till gården hör 160 hektar åker och 600 hektar skog. Från slutet av 1800-talet fram till 1951 fanns där en såg som sysselsatte upp till 150 anställda. Virket exporterades till länder i Europa.
I dag ägs gården av Magnus Aspelin som lagt ut åkermarken på arrende till jordbrukaren Roger Lindroos i Pargas.
Lyckad vårsådd på Attu gård
Lindroos odlar spannmål, oljeväxter, bondböna och ärter. Han är nöjd över hur växterna har vuxit och säger att det till stor del beror på en lyckad vårsådd.
– Den lyckades bra även om vi kom i gång lite senare än vanligt till följd av den kalla vårvintern. Men trots allt kunde vi så i god tid.
Lindroos genomförde vårsådden i månadsskiftet april-maj. Det var relativt tidigt med tanke på förhållandena i regionen. På vissa områden i Åboland dröjde vårsådden ända till slutet av maj till följd av den kalla vårvintern med istäckta åkrar.
Men för Lindroos del ser det som sagt bra ut. Det kunde också deltagarna i fältvandringen konstatera när de betraktade hans odlingar.
– Snygga växter, hördes bland kommentarerna.
Kostnaderna är en utmaning
Lindroos tar komplimangerna med ro. Han vet att mycket kan hända ännu innan skörden är bärgad. De största utmaningarna är kostnadsutvecklingen och att växterna drabbas av torka.
– När det gäller kostnaderna har det skett en stor förändring på kort tid och ovissheten är stor om hur fortsättningen blir, säger Lindroos.
Kostnadsutvecklingen var också ett av diskussionsämnena på fältträffen som lockade närmare 30 deltagare. Gödselpriserna och bränslepriserna diskuterades liksom spannmålspriserna.
Tuomo Erjala från Lantmännen Agro i Salo informerade om marknadsläget. Han förutspår att trenden med de sjunkande spannmålspriserna håller i sig och att priserna går ner också på längre sikt.
Ett sätt att gardera sig mot prissänkningar är att binda priset för en del av spannmålen som man tänker sälja.
– Det är inget man blir rik på men i det långa loppet kan det ge ett pris som ligger en bit över snittpriset, säger Erjala.
Viktigt att ha koll på ekonomin
Fritzén instämmer i att det är bra att binda priset för en del av spannmålet då man gör upp försäljningskontraktet.
– Det är också viktigt att odlarna följer med prisutvecklingen och fattar beslut i tid. Att inte fatta beslut är som att spela rysk rulett med gårdens inkomster, säger han.
Med tanke på lantbrukets kostnadskris och ovissheten kring hur priserna utvecklas råder Fritzén odlarna att noggrant följa upp gårdens alla kostnader och utgifter under hela året.
– Räkna ut vad det kostar att producera. När man vet det vet man också när man ska agera i fråga om priserna, säger han.
Markstrukturen värdefull resurs
Vid träffen diskuterades också gödsling, växtskydd och markstruktur.
Fritzén påminde om att marken och dess struktur är jordbrukets värdefullaste resurs.
– Det lönar sig att satsa på markstrukturen så att den har en riklig mullhalt och ett bra pH-värde. Och dränera om marken är dåligt dränerad.
Han rekommenderar odlarna att gå ut på sina åkrar med en spade för att kolla markstrukturen. Han tipsar också om Carbon Actions gratiskurs på nätet om regenerativt jordbruk där man får lära sig hur man bygger upp en bra markstruktur.
Han slår dessutom ett slag för fånggrödorna, de ökar jordens mullhalt och binder kol. En lämplig tidpunkt att så dem är på hösten i samband med höstgrödorna.
– En ensidig odling av spannmål är nedbrytande för jorden. Satsa i stället på en mångsidig växtföljd och odling av höstsäd, säger Fritzén.
