Img 9209
Vid ett givet betestryck kan skydd av toppskotten vara ett effektivt sätt att minska de ekonomiska förlusterna orsakat av viltbete. FOTO: Mikael Lampén
Skogsbruk Tema

Huvudsaken är att skydda
toppskotten från vilt

Att skydda enbart tallplantornas toppskott från vilt kan vara ett kostnadseffektivt sätt att minska förlusterna på grund av betesskador. Det är en slutsats i ett examensarbete gjort på Skogforsk i Sverige.

Skogforsk genomför den långsiktiga studien Betets effekt på tallens tillväxt (BETT) med syfte att undersöka vilken effekt olika grader av viltbete har för tallens tillväxt och virkeskvalitet.

I en delstudie inom projektet simuleras toppskottsbete, sidoskottsbete och kombinationer av dem genom att 578 tallplantor klipps i varierande grad. Delstudien ligger till grund för ett examensarbete inom Folkuniversitetets utbildning till Kvalificerad viltförvaltare.

Klippningsstudien har genomförts i området omkring Riddarhyttan och Kloten, samt i Attsjö. Tallplantorna är inhägnade, och hägnen belägna på fyra olika bestånd med boniteter från T18 till T26. Plantorna har klippts årligen i maj och inventerats på höstarna åren 2015-2018, då plantornas senaste tillväxt och eventuella skador har registrerats.

Toppskottsklippta plantor lider mest

Resultaten visar att medelhöjden efter tillväxtsäsongen är signifikant lägre hos de plantor som våren innan har fått toppskott eller både topp- och sidoskott klippta jämfört med obehandlade kontrollplantor.

Däremot har klippning av enbart sidoskott inte haft någon betydelse för höjdutvecklingen, utan de plantorna håller jämna steg med kontrollplantorna. Detta är ett resultat som kan verka självklart, men som egentligen inte är det.

Efter klippningen svarade försöksplantorna som regel genom att vika upp ett sidoskott för att bilda nytt toppskott och fortsätta växa därifrån under samma säsong.

Samma mönster kan anas vad gäller toppskottens längd, att toppskottsklippta plantor skjuter kortare toppskott än sidoskottsklippta plantor och kontrollplantor, men här finns dock ingen statistiskt signifikant skillnad mellan de olika behandlingsgrupperna. Inga skillnader som följer bonitet har heller kunnat påvisas.

Vad gäller kvalitetssänkande skador är bildning av klykor och sprötkvist vanliga. Återigen är de toppskottsklippta plantorna värst drabbade, medan de som endast klippts på sidoskotten ligger nära kontrollgruppens plantor i skadefrekvens.

I studien visades att förlust av sidoskott inte påverkade plantornas tillväxt. Trots att så mycket som 50 procent av sidoskotten klipptes bort växte plantorna på höjden i samma takt som kontrollplantorna.

En slutsats är att vid ett givet betestryck kan skydd av toppskotten vara ett effektivt sätt att minska de ekonomiska förlusterna orsakat av viltbete. Toppskotten kan skyddas till exempel med hjälp av betesrepellenter, det vill säga mekaniska och kemiska betesskydd.