Den nederländska bondegruppen Farmers Defence Force planerar häftiga demonstrationer för den femte februari. Då ska premiärminister Mark Rutte och jordbruksminister Carola Schouten diskutera kväveproblem med jordbrukarna.
En kvävekris råder i Nederländerna, sedan en författningsdomstol i maj förra året fastställde ett tidigare beslut som gör det svårare att bevilja byggnadstillstånd på gårdar med kväveutsläpp i närheten av naturskyddsområden.
Domstolen bekräftade att det statliga programmet för begränsning av kväveutsläpp från 2015 inte är förenligt med EU-rätten. Överskridningar av gällande gränsvärden tolereras inte. Kompenserande åtgärder hjälper inte heller.
Flera tusentals byggprojekt måste skrinläggas, inte minst på bondgårdar. Boskapsskötseln betecknas som huvudorsak till överskridna gränsvärden för kväve. Beskedet föll inte i god jord hos bönderna.
Känner sig åsidosatta
Nederländernas producenter känner sig trängda och övergivna av politikerna. Detta har framkallat radikalare grepp i bondeleden. Gruppen FDF, Farmers Defence Force, är en tämligen militant grupp som aviserar häftiga påtryckningar mot politikerna.
Redan förra hösten slöt FDF-bönder upp i häftiga demonstrationer som blockerade gator, torg och livsmedelskedjornas lager. I början av februari blir det dags igen, skriver gruppens ledargestalt, bonden Mark van den Oever, i ett upprop.
Starta traktorerna, upp till kamp! Bönderna accepterar inte längre några nederlag. Vårt tålamod är slut. Om det blir nödvändigt intar vi den Haag (huvudstaden), heter det i uppropet inför den femte februari.
Mer än 40.000 bönder har redan registrerat sig som medlemmar, uppger FDF på sin facebooksida. De har förlorat förtroendet för politikerna och särskilt premiärminister Mark Rutte och hans jordbruksminister Carola Schouten.
Gäller att synas och höras
Regeringen har inbjudit till samtal mellan bönder och politiker den femte februari. Mark van den Oever uppmanar möjligast många bönder att äntra traktorn och köra till Haag den dagen. Det gäller att synas och höras. Vårt tålamod är slut, dundrar han.
FDF är missnöjd med resultaten från tidigare möten. Bönderna accepterar inte reglerna längre. Det går inte för sig att regeringen fortsätter på en linje som tvingar bönderna att sälja sina gårdar. Politiken måste få konsekvenser.
En annan protestgrupp som kallar sig ”Agractie” hotar dessutom med demonstrationer i ett stort antal nederländska städer. Det är ännu inte fastställt var protesterna ska genomföras men aktionen ska gå av stapeln den 21 mars.
Jordbruksminister Carola Schouten anser att bönderna givetvis har rätt att demonstrera, så länge de inte stör ordningen. Men vi diskuterar hellre kring ett bord, kommenterar hon böndernas aktuella planer.
Fler röstar med fötterna
En växande grupp holländska bönder väljer en annan utväg. De hoppas på en bättre framtid i ett annat land. Enligt den tyska webbsidan Agrarheute utvandrar ett rekordstort antal nederländska bönder till andra EU-länder eller Nordamerika.
Agrarheute hänvisar till uppgifter från fastighetsbyrån Interfarms, som har specialiserat sig på internationell förmedling av bondgårdar. Interfarms har den senaste tiden arrangerat ett stort antal informationsmöten i Nederländerna för potentiella utflyttare.
Redan på 1980- och 1990-talen genomgick Nederländerna en regelrätt utflyttningsvåg inom jordbruket. Därefter blev det lugnare. Efter 2015, då de nya reglerna för fosfatutsläpp trädde i kraft, började antalet utvandrade bönder öka kännbart.
Interfarms utgår från att de nya kvävebestämmelserna sätter ny fart på utvandringen av jordbrukare från Nederländerna. Företaget hjälper just nu ”ett par dussin” kunder med gårdsköp i utlandet och utgår från att trenden ökar.
Det är särskilt unga jordbrukare som chanser på utvandring. I Europa är de intressantaste länderna Danmark och Tyskland, men Kanada lockar allra mest den yngre generationen.